Fotografi av Prins Eugens Waldemarsudde
Prins Eugens Waldemarsudde 1905. Fotograf: Bror Hjalmar Sjöberg, Utbildningsförvaltningen.

Prins Eugens Waldemarsudde

Platsen Waldemarsudde på Kungliga Djurgården har på några hundra år omvandlats från ett glest befolkat område med småskalig industri, till en lugn sommaridyll, till ett attraktivt besöksmål för såväl stockholmare som internationella besökare.

”Målarprinsen” blev kär i platsen

När den 34 årige Prins Eugen, son till Oscar II, år 1899 köpte Waldemarsudde så hade han storskaliga drömmar om att verka och bo där livet ut. 

Prins Eugen i Galleriet, Waldemarsudde

Prins Eugen i Galleriet, Waldemarsudde

På fotografiet står prins Eugen (1865–1947) i sitt galleri på Waldemarsudde bland delar av sin konstsamling. Prins Eugen var en av Sveriges främsta landskapsmålare kring sekelskift…

Prins Eugen (1865–1947) var en av Sveriges främsta landskapsmålare kring sekelskiftet 1900 och en av landets mer betydande konstsamlare och kulturpersonligheter. Prins Eugen samlade på samtidskonst av svenska, skandinaviska samt franska konstnärer. Hans samling omfattade ca 3 500 verk från 1880-talet till och med 1940-talet. Vid sin död testamenterade prinsen Waldemarsudde och sin konstsamling till svenska staten och 1948 öppnade museet Prins Eugens Waldemarsudde sina portar för allmänheten.

Waldemarsudde på 1600-talet

På 1600-talet kallades platsen där Waldemarsudde nu ligger för Valdemarsön. Stockholm var fortfarande litet och Kungliga Djurgården var ett oexploaterat område.

Utsikt över Stockholm från Djurgården

Utsikt över Stockholm från Djurgården

Konstnär: Sturtzenbecher (Sturtzenbecker), Martin (Mårten) Material och teknik: Akvarell ; Tusch Mått i mm: 486x942 Sturtzenbecher var en målande militär - en inte ovanligt kombina…

År 1662 beskriver greven och fältmarskalken Erik Dahlbergh Valdemarsön så här:

"där den kungliga djurgården är belägen, mitt emot Amiralitetsholmen, på grund av sin säregna natur mycket behaglig och angenäm, där konungarna ofta jaga vilt och otaligt mycket folk särskilt på festdagar förlusta sig med spatserturer, då det är alla, såväl infödda som främlingar, tillåtet att där förnöja sig…"

(Ur Erik Dahlberghs text.)

Erik Dahlbergh berättar om Stockholm 1662

Erik Dahlbergh berättar om Stockholm 1662

En skildring av Stockholm från 1662. Bakom skildringen står den blivande greven och fältmarskalken Erik Dahlbergh . Skildringen är tagen från ett tidigt utkast till Dahlberghs berö…

Industrin kommer till Waldemarsudde

På 1700-talets slut präglades platsen av småskalig industri med linoljeutvinning, stål- och tjärbränneri och brädhandel.

På Waldemarsudde finns det två väderkvarnar, varav en heter Prins Eugens kvarn. Väderkvarnar användes ofta till sågning och oljeslagning, men med denna kvarn skapade man linfröolja. Linolja var den viktigaste oljan i Sverige på 1700-talet och användes bland annat till målning och till att impregnera virke med, bland annat till fartyg.

Prins Eugen vid kvarnen, Waldemarsudde

Prins Eugen vid kvarnen, Waldemarsudde

Fotografiet visar prins Eugen  (1865–1947)  tillsammans med sin hund , foxterriern  Jack ,  framför linoljekvarnen på Waldemarsudde kring år 1940.  K varne…

Prins Eugens kvarn uppfördes 1784 av grosshandlaren Carl Magnus Fris och är i bruk fram till 1860-talet. På 1870-talet monteras vingarna ner. Kvarnen är den mest välbevarade oljekvarnen från 1700-talet i hela världen.

Linoljekvarnen på Waldemarsudde

Linoljekvarnen på Waldemarsudde

Konstnär: Prins Eugen (1865–1947) Titel: Oljekvarnen, Waldemarsudde Teknik: Olja på duk Mått: 77x88 cm Prins Eugens målning föreställer den gamla linoljekvarnen på Waldemarsud…

För prins Eugen var oljekvarnen ett omtyckt motiv som han återkom till flera gånger och skildrade i olika ljus i både olja och kol.

Waldemarsudde på 1880-talet

Waldemarsudde på 1880-talet

Fotografiet visar Waldemarsudde med dess tidigare huvudbyggnad sedd från Ryssviken. Byggnaden kallas i dag för Gamla huset och tillhör den äldsta bebyggelsen på Waldemarsudde. I ba…

Waldemarsudde blir sommaridyll

Mot slutet av 1800-talet sågs Waldemarsudde som en del av Stockholms skärgård och nåddes bäst med båt. Platsen blev mer idyllisk med sommarboenden och små täppor som olika personer, mestadels ur medelklassen, hyrde som sommarbostäder. De hade alla sin egen lilla trädgård där man kunde odla blommor eller grönsaker.

Familjen Mattsson vid Ektorpet, Waldemarsudde

Familjen Mattsson vid Ektorpet, Waldemarsudde

På fotografiet ser man Nils Mattsson med sin fru och fyra barn framför Ektorpet på Waldemarsudde, Södra Djurgården. Ektorpet tillhör Waldemarsuddes äldsta bebyggelse och var urspru…

Innan Prins Eugens slott byggdes klart 1905 bodde han periodvis på somrarna i ett av dessa hus. Husen användes senare som tjänstebostad för prinsens personal.

Ektorpet, Waldemarsudde

Ektorpet, Waldemarsudde

Konstnär: prins Eugen (1865–1947) Titel: Tvätt, Brehmers hus Teknik: Olja på duk Mått: 40 x 48 cm Prins Eugen har målat av Ektorpet i parken vid sitt hem på Waldemarsudde. Det är e…

Slottet Prins Eugens Waldemarsudde

Arkitekten Ferdinand Boberg ritade slottet i nära samarbete med Prins Eugen. Slottets arkitektur är delvis inspirerad av Italien men även av Waldemarsuddes historia och topografi. Slottet stod klart 1905.

Slottet har tre våningsplan: bottenvåningen med Sällskapsvåningen, mellanvåningen med prinsens privata rum och gästrum samt den översta våningen med målarateljé och vind. Slottets norra fasad där huvudentrén ligger har en sluten och högtidlig karaktär med en loggia med höga valv och sandstenskolonner.

Slottet på Waldemarsudde från norr, 1949

Slottet på Waldemarsudde från norr, 1949

Fotografiet visar prins Eugens (1865–1947) slott på Waldemarsudde sett från norr med parkens växtlighet och gångvägens trappa upp till huvudentrén i förgrunden. Slottet uppfördes 1…

Prins Eugen ville ha ljusa och luftiga sällskapsrum enligt tidens nya ideal så den södra fasaden har generösa fönster- och dörrpartier.

Prins Eugens Waldemarsudde. Västra fasaden

Prins Eugens Waldemarsudde. Västra fasaden

Sällskapsvåningen består av Salongen, Matsalen, Blomsterrummet, Biblioteket, Hallen och Nedre skrivrummet. Alla rum utom Skrivrummet är bevarade så som de såg ut på prinsens tid.

Matsalen är Sällskapsvåningens högtidligaste rum. Ljuskronan i empirestil, som prinsen ärvde av sin far Oscar II, består av femtusen glasprismor och fyrtio ljushål­lare. När fotografiet togs var ljuskronan ännu inte elektrifierad och den mindre lampan hängde över bordet för att ge ett bättre ljus.

Bordet är dukat för en person men runt bordet kan 32 personer sitta. Prins Eugen gifte sig aldrig och fick inga barn, men han hade ett stort umgänge.

Prins Eugens matsal, Waldemarsudde

Prins Eugens matsal, Waldemarsudde

Fotografiet visar prins Eugens (1865–1947) matsal på Waldemarsudde år 1916. Matsalen tillhör Slottets sällskapsvåning och är, enligt Eugens önskan, bevarad som den såg ut när han l…

Även i Salongen umgicks prinsen med gäster. Möblerna är från olika tidsepoker och stilar, exempelvis empirestil och svenska klassicism. Bordet är specialbeställt 1919 av den välkände möbelformgivaren Carl Malmsten.

Prins Eugens salong, Waldemarsudde

Prins Eugens salong, Waldemarsudde

Fotografiet visar prins Eugens (1865–1947) salong på Waldemarsudde som den såg ut 1947, med prinsens tidningar och böcker på bordet. Salongen är en del av Sällskapsvåningen, som en…

I Blomsterrummet suddas gränsen ut mellan ute och inne. Rummet har en utsikt över vattnet och Stockholms inlopp och Prins Eugen hade ett stort trädgårdsintresse. Rummet, då som nu, har blomsterbord som svämmar över av årstidens blommor.

Prins Eugens blomsterrum, Waldemarsudde

Prins Eugens blomsterrum, Waldemarsudde

Fotografiet visar prins Eugens (1865-1947) blomsterrum på Waldemarsudde. Rummet är en del av Slottets så kallade Sällskapsvåning som är bevarad från prinsens tid. Här satt prinsen…

En plats för konsten

Prins Eugens ateljé ligger högst upp i Slottet. Det stora fönstret åt norr gav ett jämnt och behagligt ljus att arbeta i.

Prins Eugens ateljé, Waldemarsudde

Prins Eugens ateljé, Waldemarsudde

Prins Eugen (1865–1947) var konstnär och fotografiet visar hans ateljé som den såg ut 1947. Ateljén ligger högst upp i Slottet på Waldemarsudde och är dess största rum med en takhö…

Ateljén är slottets största rum med en takhöjd på drygt 5 meter. Takhöjden behövdes då prinsen arbetade i stort format med monumentala utsmyckningar till byggnader runt om i landet, i en tid då antalet offentliga byggnader i Sverige ökade. Hans mest kända offentliga konstverk är den 45 meter långa väggmålningen Staden vid vattnet som han arbetade med 1916–1922 och som finns i Stockholms Stadshus.

Stadshuset, Prinsens galleri. Prins Eugens målning Staden vid vattnet

Stadshuset, Prinsens galleri. Prins Eugens målning Staden vid vattnet

På gården hade Prins Eugen en annan ateljé han kallade för Sommarsalongen och på den platsen byggde han på 1910-talet ett galleri för sin växande konstsamling. Boberg ritade även galleriet men prinsen tog också hjälp av sin gode vän, den tyske museimannen Alfred Lichtwark, som var framstående inom museiteknik. Lichtwarks formgivning av ljus och fönster gör att väggarna inte behöver användas för fönster utan frigörs för konsten.

Galleribyggnaden och galleriterrassen, Prins Eugens waldemarsudde, med Linoljekvarnen åt öster i fonden.

Galleribyggnaden och galleriterrassen, Prins Eugens waldemarsudde, med Linoljekvarnen åt öster i fonden.

För Prins Eugen var utsikten från Waldemarsudde en stor inspirationskälla; han fotograferade och målade många vyer från platsen.

Utsikt från balkongen, Waldemarsudde

Utsikt från balkongen, Waldemarsudde

Konstnär: Prins Eugen (1865–1947) Titel: Från Balkongen, Waldemarsudde Teknik: Kol och akvarell Mått: 60 x 75 cm Prins Eugens landskapsvy i kol och akvarell skildrar utsi…

Utsikt med segelfartyg från Waldemarsudde

Utsikt med segelfartyg från Waldemarsudde

Prins Eugen (1865–1947) har tagit detta foto en tidig sommarmorgon från sitt sovrum på Waldemarsudde, med utsikt över Stockholms inlopp. Bilden visat vyn mot Nackalandet och på den…

Waldemarsudde blir museum

Prins Eugen testamenterade Waldemarsudde och hela sin konstsamling till svenska staten. År 1948 öppnade museet Prins Eugens Waldemarsudde sina portar för allmänheten.

Prins Eugens Waldemarsudde invigs som offentligt konstmuseum.

Prins Eugens Waldemarsudde invigs som offentligt konstmuseum.

Waldemarsudde invigs som konstmuseum den 29 juni 1948.   Skulpturen till höger heter "Nike från Samothrake" och är en modern avgjutning av den välkända antika marmorstatyn dat…

Utvalt källmaterial om Waldemarsudde

Utsikt från Danviken mot Waldemarsudde

Utsikt från Danviken mot Waldemarsudde

Oljekvarnen på Waldemarsudde / Hans Thoresen

Oljekvarnen på Waldemarsudde / Hans Thoresen

Waldemarsudde på 1870-talet

Waldemarsudde på 1870-talet

Utsikt mot Stockholm från Waldemarsudde

Utsikt mot Stockholm från Waldemarsudde

Spårvagnar vid Waldemarsudde

Spårvagnar vid Waldemarsudde

Prins Eugens bibliotek, Waldemarsudde

Prins Eugens bibliotek, Waldemarsudde

Prins Eugens skrivrum, Waldemarsudde

Prins Eugens skrivrum, Waldemarsudde