Hornstull

Liljeholmsbron

På 1660-talet drogs en ny landsväg mellan Hornstull och Fittja. Den nya vägen ersatte den gamla färdvägen söderut, Göta landsväg, och i ett kungligt brev från 1668 finns beslut om att en bro ska byggas mellan Hornstull och Liljeholmen.

På kartbilderna från 1642 och 1702 kan du se att vägen och bron har tillkommit under perioden mellan att de båda kartorna ritades. Gå till kartsidan och zooma in på området vid Hornstull och Liljeholmen för att för att jämföra kartor och se hur området har utvecklats över tid.

Länk till kartsidan

På 1860-talet drogs den första järnvägen till Stockholm över vattnet mellan Liljeholmen och Hornstull. Järnvägen gick på en separat banvall en bit öster om Liljeholmsbron. Slutstationen var Södra station.

Nya Liljeholmsbron

Den gamla Liljeholmsbron gick lite längre söderut än den nuvarande och brofästet med tullporten stod ungefär där Liljeholmsbadet ligger idag, nedanför korsningen Bergsundsgatan/Bergsundsstrand/Hornstulls strand. År 1915 ersattes den gamla flottbron mellan Liljeholmen och Hornstull av en provisorisk pålbro av trä. På 1920-talet hade biltrafiken ökat och träbron började bli gammal. 1925 beslutade stadsfullmäktige i Stockholm att en ny bro skulle byggas och tre år senare var den klar. På 1950-talet byggdes bron ut och fick sitt nuvarande utseende med en östlig sida.

1800-talet - industriernas tid

Långt in på 1700-talet var området vid Hornstull ganska glest befolkat. Men i slutet av 1700-talet började området området vid Hornstull att utvecklas till ett industriområde. Vissa industribyggnader finns fortfarande kvar. På många ställen berättar också olika kvarters- och gatunamn om de fabriker som en gång låg på platsen Till exempel finns gatorna Bergsundsstrand och Bergsundsgatan och kvarteren Slipen, Kölhalningen, Ångmaskinen och Skrovet. 

Utsigt af Bergsund 1796

Konstnär: Meijer, J. G. Material och teknik: Akvarell Underlag: Papper Mått i mm: 460X600

Tid

1796

Typ

Bildkonst

Sveriges första ångmaskin gjordes på Bergsunds bruk

År 1769 öppnade Bergsunds mekaniska verkstad, eller Bergsunds bruk som det också kallades. Från början var det ett järngjuteri där de tillverkade "allehanda så finare som gröfre jernpersedlar", till exempel järngrytor, stålknappar och värjfästen.

I slutet 1700-talet började engelsmannen Samuel Owen arbeta på Bergsunds bruk och under hans ledning tillverkades Sveriges första ångmaskin på Bergsund. Under 1800-talet började Bergsund bygga båtar och blev som aktiebolaget, Bergsunds Mekaniska Verkstads AB, störst i Sverige på att bygga ångfartyg.

Ledningen vid Bergsund upplyser polisen om planerat arbetarmöte i Kungsträdgården 1869

Bland polisens inkomna brev från 1869 finns detta från kontoret vid Bergsunds mekaniska verkstad: Poliskommissarien Hr. A.G. Strömberg Får härigenom underrätta att ett anmaningsbre…

Tid

22 februari 1869

Typ

Text

Bland polisens inkomna brev finns ett brev daterat den 22 februari år 1869. Det är skrivet av en A.F. Berg på kontoret vid Bergsunds mekaniska verkstad. Ledningen för Bergsund skriver till polisen att arbetarna planerar ett möte i Kungsträdgården nästa lördag. Det har cirkulerat ett brev bland Bergsunds arbetare som uppmanar dem att gå dit. Brevet saknade underskrift men var ställt till en Gjutare Söderqvist. Söderqvist blev så uppskrämd av sin förman att han brände upp brevet.

Stockholms skofabrik

Stockholms Skofabrik. Exteriör av fabriken.

Tid

1945 - 1960

Typ

Foto

Stockholms Skofabrik låg i det hus där Hornstulls bibliotek finns i idag. Det är den äldsta bevarade skofabriksbyggnaden i Stockholm. 

Skofabriken grundades år 1890. Samma år byggdes fabrikens första del, nuvarande Hornsbruksgatan 21-25. År 1894 och 1897 gjordes tillbyggnader och år 1919 köptes ytterligare ett hus bredvid skofabriken, Nordströms Cigarrfabrik.

Eftersom det var Stockholms första skofabrik måste alla arbetarna lära sig arbetet i fabriken. Fabriken var mycket modern för sin tid och arbetade med ett slags "löpande band" tillverkning där varje arbetare var specialiserad på sitt arbetsmoment.

Fabriken hade på 1920-talet cirka 500 anställda och var då Stockholms största skofabrik. De tillverkade skor av märkena Garanti, S:t Erik och Sana, men den mest kända modellen var Salamander. Under andra världskriget gjorde fabriken även gasmasker till försvaret.

I början av 1950-talet lades skotillverkningen ner. Huset bevarades och finns idag kvar. De andra fabriksbyggnaderna som har funnits runt Hornstull revs när fabrikerna lades ner. 

Bussar, spårvagnar och tunnelbana

Området kring Hornstull har hela tiden förändrats i takt med att Stockholm har utvecklats. Platsen har länge varit en knutpunkt för de som reste till, från och i staden. Redan när den första Liljeholmsbron byggdes på 1600-talet hade det stor betydelse för områdets utveckling. 

Hornsplan med bussar och spårvagnar

Till höger vårdhemmet Högalid

Tid

1964

Typ

Foto

Under 1930-talet skedde många större förändringar i kommunikationerna på Södermalm. Den moderna trafiklösningen vid Slussen öppnades 1935 och den 20 november samma år invigde kung Gustav V Västerbron. 

Mälardrottningens nya smycke (...) och det var ej blott en tom fras, tyckte man på kvällen när 25 strålkastare riktades mot de silverglänsande bågarna över Riddarfjärden.

Citat ur: Lindorm, Per-Erik, Stockholm genom sju sekler (1951).

Hornsplan

Det som idag är trafikkorsningen Hornsgatan/Långholmsgatan hette tidigare Hornsplan och var en viktig knutpunkt för bussar och spårvagnar på Södermalm. På samma sätt som Fridhemsplan och i någon mån Västerbroplan på Kungsholmen. Hornstulls tunnelbanestation öppnade den 5 april 1964 och gav platsen ännu en funktion i Stockholms kommunikationsnät.

I samband med att Sverige gick över till högertrafik 1967 avvecklades de sista spårvägarna och namnet Hornsplan försvann.

Maria Husmodersskola erbjöd utbildning och barnomsorg vid Hornstull

I många arbetarfamiljer i Stockholm behövde båda föräldrarna och de äldre syskonen arbeta för att pengarna skulle räcka till allt som behövdes. Därför blev många små barn lämnade ensamma under dagarna med för lite och för dålig mat. Maria husmodersskola startade för att råda bot på detta. År 1909 var det en stor strejk i Sverige som gjorde att många familjer med lite pengar fick det ännu svårare.  

Fröken Betty Hirsch var en av de som uppmärksammade bristerna i hemmens och barnens skötsel bland fattiga familjer på Södermalm. Hon reagerade mot detta och blev en av de drivande krafterna bakom att bilda en förening för att laga mat till fattiga barn under sju år. Samtidigt uppmärksammades också de brister som ofta fanns i hemmens skötsel. Därför utvidgades verksamheten till att dels under dagtid ta hand om barn vars mödrar arbetade utanför hemmet och dels gratis utbilda flickor i husligt arbete och barnavård. Föreningen blev på så vis en kombination av en sorts förskola och husmodersskola.