Svartvita triangelformade rutor på Sergels torg

Sergels torg

Idag är Sergels torg Stockholms självklara centrum. Rutmönstret på "Plattan" har blivit en klassiker. (Bilden visar rutmönstret på Sergels torg 1968. Foto: Ingemar Gram, Stadsmuseet)

I början av 1960-talet sen fanns ingenting på den plats som heter Sergels torg idag. Här fanns bara sten och grus och grävmaskiner. Tidigare låg kvarter med hus här, men de som planerade Stockholm hade länge velat dra Sveavägen hela vägen hit. Sedan 1920-talet slutade den vid Konserhuset ungefär.

Vy från Stockholmsterrassen mot rondellen vid Sergels Torg. Fontänen under uppbyggnad. Fasadreklam för bland andra Opel, Pripps, Philips och Tend i kv. Skansen och Fyrmörsaren

Vy från Stockholmsterrassen mot rondellen vid Sergels Torg. Fontänen under uppbyggnad. Fasadreklam för bland andra Opel, Pripps, Philips och Tend i kv. Skansen och Fyrmörsaren

Fotografiet är taget av Ingemar Gram i november 1967. Fontänen är under uppbyggnad men de gamla husen är fortfarande kvar där Kulturhuset byggdes ett par år senare.

Från början var det tänkt att det nya torget skulle heta Sveaplatsen eller Malmtorget. Evert Taube lär ha kommit med förslaget att uppkalla torget efter konstnären Johan Tobias Sergel.

Norrmalmsregleringen

För 70 år sedan såg det centrala Stockholm helt annorlunda ut. Staden förändrades i samband med den så kallade Normalmsregleringen som inleddes på 1950-talet. Många äldre byggnader revs och nya moderna byggdes. De gamla Klarakvarteren där många journalister, författare och konstnärer arbetat ersattes av Stockholm city, en stadsdel fylld av banker, kontor och affärer.

Tunnelbanan byggs. Vy från Vasagatan 22 österut genom rivna kv. Kajan, nu Orgelpipan 6. I fonden ligger Klara Västra Kyrkogata 20 och Klara kyrkas torn

Tunnelbanan byggs. Vy från Vasagatan 22 österut genom rivna kv. Kajan, nu Orgelpipan 6. I fonden ligger Klara Västra Kyrkogata 20 och Klara kyrkas torn

När Normalmsregleringen och byggandet av tunnelbanenätet påbörjats presenterades planerna som skulle bli Sergels torg. Idén hade funnits sen 1920-talet men först på 50-talet tog projektet fart på allvar. 1967 var Sergels torg klart och sju år senare invigdes Kulturhuset.

Från början var det tänkt att torget skulle heta Sveaplatsen. Men namnberedningen, som föreslår namn på nya platser i Stockholm, tyckte att det skulle heta Malmtorget istället. Till slut bestämde politikerna att torget skulle heta Sergels torg, ett förslag som kommit från poeten och sångaren Evert Taube.

Tobias Sergel

Tobias Sergel

Namnet Sergels torg kommer från en känd konstnär som hette Johan Tobias Sergel (1740-1814). Sergel var son till ett tyskt konstnärspar som jobbade för kungahuset. Tobias skulle gå i sina föräldrars fotspår och skickades vid 19 års ålder ut på studieresa till Frankrike och Italien. Efter att ha varit utomlands i tolv år kallades han hem av kung Gustav III och 1780 blev han professor vid Konstakademien i Stockholm. 

Tobias Sergel arbetade mest som skulptör och har gjort många av de skulpturer och statyer som går att se i Stockholm idag, till exempel Gustav III:s staty som står på Skeppsbron intill Slottet. Hans ateljé låg i Sergelhuset i kvarteret Beridarebanan vid Hötorget. Huset stod kvar till 1953 då det revs för att ge plats åt Hötorgsskraporna.

Den här artikeln är en del av temat "Platser i Stockholm"

Här hittar du fler artiklar i temat Platser i Stockholm.