Fotografi som visar Slussens invigning 1935, Katarinahissen i förgrunden och folkmassor längs vägarna i trafikkarusellen

Slussen

Vid Slussen rinner Mälarens sötvatten ut i Östersjön. Från början gick gränsen för Stockholm precis här, men redan under medeltiden växte Stockholm ur Gamla stan. Stockholmarna började bygga hus och gator på Södermalm. (Bild: Invigningen av Slussens trafikkarusell - klöverbladet - 1935. Fotograf: Gustaf W:son Cronquist, Stadsmuseet)

Slussarna

Mälaren ligger högre än Östersjön. Idag strömmar Mälarens vatten ut i Saltsjön genom Norrström. Där Slussen ligger idag fanns fram till 1600-talet också Söderström. Innan den första slussen byggdes på 1600-talet behövde alla båtar dras för hand motströms uppför någon av strömmarna, om de skulle segla in i Mälaren förbi Stockholm. Det var ett hårt och farligt arbete att dra upp båtarna i Mälaren.

Slussen kan lyfta och sänka fartyg som ska åka mellan Mälaren och Östersjön. Platsen har alltså fått sitt namn efter sin funktion.

Den första slussen - Drottning Kristinas sluss

Denna sluss började byggas 1637 i Söderström. Arbetet leddes av holländska timmermän. Sjöbotten gröptes ur för att ge plats åt slussdammen. Under tiden hölls Saltsjöns och Mälarens vatten borta med fördämningar.

En kasunvagga, en stor låda i trä, byggdes på Skeppsholmen. Därifrån bogserades den med båt och lades på plats vid den nya slussen. Kasunvaggan kläddes med holländsk sten. Det var svenska och tyska murarmästare som gjorde det jobbet. Vattendjupet i slussen var ungefär två meter. Slussen var 6,5 meter bred. Fartygen fick bara ha ett djupgående på 1,6 meter för att få passera.

Utsikt över Stockholm från öster, gjord till drottning Kristinas kröning 1650

Utsikt över Stockholm från öster, gjord till drottning Kristinas kröning 1650

Konstnär: Hartmann, Wolfgang Material och teknik: Kopparstick Underlag: Papper

Hästar och fett från sälar fick slussen att fungera

Den nya slussen öppnade för trafik 1642. Då hade Kristina blivit drottning av Sverige och slussen fick sitt namn för att hedra henne. Slussportarna smordes med smör och fett från sälar för att de skulle glida bra. När portarna skulle öppnas för att släppa igenom fartyg var det hästar som drog dem. Och om någon slängde sten i slussvaggan blev straffet hårt. Marodören fick betala 40 mark i böter eller så fick hen dra kärran med orenligheter - tömma dass alltså.

Ordning och stadga, hwar effter alle the, som tänckia niuta genomfarten i then nybygde slysan imellan Södermalm och staden, sigh hafwa at effterrätta, såsom ock hwad elliest thervthinnan böör vthi acht tagit warda.

Ordning och stadga, hwar effter alle the, som tänckia niuta genomfarten i then nybygde slysan imellan Södermalm och staden, sigh hafwa at effterrätta, såsom ock hwad elliest thervthinnan böör vthi acht tagit warda.

Den första slussen på denna plats tillkom på 1640-talet. Denna Ordning och stadga är alltså tillkommen när den är helt ny. Man informerar här att slussen öppnas fyra gånger daglige…

Den andra slussen - Polhems sluss 

I början av 1700-talet var Kristinas sluss trasig och otillräcklig för de allt större båtarna. Staden behövde en ny sluss. Ingen visste hur den gamla var gjord eftersom det inte fanns några ritningarna kvar.

1724 bad man uppfinnaren Christofer Polhem om hjälp. Polhem var 63 år och tyckte själva att han var för gammal för att ta på sig ett så stort uppdrag, så han tackade nej. Två kända arkitekter, Adelcrantz och Carlberg gjorde varsitt förslag. Det var Carlbergs förslag som vann, men eftersom han ville bygga den nya slussen längre åt söder skulle det bli väldigt dyrt. Då dök Christofer Polhem upp igen. Han hade ändrat sig och kom med ett eget förslag där slussen skulle bli kvar på sin gamla plats. Han fick uppdraget att bygga den nya slussen 1744. Då var Polhem redan över 80 år gammal och fick färdas i bärstol när han övervakade arbetet.

Röda slussen

Röda slussen

Konstnär: Holm, Anders (1751-1824) Material och teknik: Olja på duk Mått i mm: 660 x 880 Slussen med de flankerande röda tornen är Christopher Polhems sluss från mitten av 1700-tal…

Röda slussen och Blå slussen

Polhems sluss brukar kallas Röda slussen eftersom det stod fyra tegeltorn vid varje ände av slussen. I tornen fanns spelverk som drog upp bron som en vindbrygga. Bygget pågick mellan 1747 och 1755. Christofer Polhem dog fyra år innan slussen blev klar, vid 90 års ålder. Hans son Gabriel tog över och ledde arbetet de sista åren.

1793 byggdes den Röda slussen om och fick en ny och större bro närmast Saltsjön. Då bytte den också namn, till Blå slussen.  

Blå Slussen

Blå Slussen

Konstnär: Cumelin, Johan Petter (1764-1820) Material och teknik: Färglitografi på papper Mått i mm: 300 x 365 Utsikt över Polhemsslussens östra vindbrygga: "Blå Slussen". Segelfart…

Den tredje slussen - Nils Ericssons sluss

På 1830-talet började diskussionerna igen om en ny sluss. 1845 gick uppdraget gick till överstelöjtnant Nils Ericsson. Den här gången flyttades slussen så att den kom närmare Gamla stan. Den grävdes också djupare än de tidigare. Nils Ericssons sluss stod klar 1850.

Under slutet av 1800-talet ökade trafiken vid slussen, både i vattnet och på land. Slussen hade svårt att klara både sjöfarten och trafiken mellan Gamla stan och Södermalm. Det blev trafikstockningar när slussarna öppnades för att släppa igenom båtarna. Folk och fordon fick köa under tiden och man talade om "Sluss-eländet".

Broöppning vid Slussen

Broöppning vid Slussen

Den fjärde slussen - Klöverbladet

Det tog många år innan den nya Slussen kunde invigas. 1935 var Klöverblads-slussen klar. Ovanifrån ser nämligen bilvägarnas av- och påfarter ut som ett klöverblad. Nu kunde bilarna passera mellan Gamla stan och Södermalm, mot Hornsgatan eller förbi Stadsgården mot Nacka, på ett smidigare sätt än tidigare. Dessutom gick det enkelt att anpassa trafiken på klöverbladet när Sverige bytte till högertrafik 1967. Det var Tage William Olsson, Holger Blom och Gösta Lundberg som skapade 1935 års sluss.

Invigning av Slussen 1935

Invigning av Slussen 1935

Under 1900-talet har själva slussen blivit mindre viktig för sjöfarten. Numera används den bara för mindre fritidsbåtar. Alla större fartyg passerar genom Hammarby sluss och Södertälje kanal istället. Nuförtiden är det bil- och cykeltrafiken över Slussen som ställer allt högre krav. I slutet av 1900-talet hade klöverbladsslussen blivit sliten igen. Betongen vittrade sönder och behövde repareras. Då blev det ny fart i diskussionerna om att bygga en ny sluss igen.

Den femte slussen - kommer snart

Slussen är mer aktuell än någonsin och förekommer ofta i nyhetsrapporteringen och diskussioner. Det är en plats som just nu är i mitten av ännu en förvandling. Vill du veta mer om den kommande Slussens utformning kan du läsa om ombyggnaden av Slussen på Stockholms stads webbplats. 

Katarinahissarna

Den första Katarinahissen

Mosebacke och Katarinaberget ligger 35 meter ovanför Slussen. Du kan antingen ta trätrapporna uppför höjden: Lokattens trappor, Söderbergs trappor och Sista styverns trappor. Eller så kan du gå uppför de branta backarna på Stora Glasbruksgatan, Götgatan och Hornsgatan. Ingenjören Knut Lindmark hade en lösning på söderbornas strapatser - en hiss: 

Gör er icke besvär med backarne! Jag skall låta er sväfva upp för dem utan att ni behöfva göra er den allra ringaste möda. Jag skall hissa upp er.

Den första Katarinahissen invigdes den 19 mars 1883 av kronprins Gustav. Hissen bestod av ett 35 meter högt hisstorn med två hisskorgar. I hisskorgarna fanns det plats för 12 personer plus konduktören, som åkte med i hissen på varje resa. Hastigheten var 0,8 meter i sekunden, vilket innebar att resan tog 45 sekunder.

Katarinahissen omkring 1900

Katarinahissen omkring 1900

Katarinahissen byggdes 1881-1883 och öppnades 19 mars 1883.

Den andra Katarinahissen

I början av 1930-talet var det slitet kring Slussen. Trafiken hade ökat och hela området behövde byggas om. 1933 revs den första Katarinahissen, men bara fyra år senare var den nya på plats. Den står fortfarande kvar där, även om den står stilla. 2011 stängde staden Katarinahissen eftersom konstruktionen var sliten. Hissen håller på att renoveras. Bland annat ska maskineriet bytas ut och grundläggningen och stålkonstruktionen ska repareras. När allt är klart 2019 ska hissen gå hela vägen ner till Saltsjöbanan och den nya handelsplatsen.

Tunnelbanestationen vid Slussen, spårvagnar på Katarinavägen samt Katarinahissen

Tunnelbanestationen vid Slussen, spårvagnar på Katarinavägen samt Katarinahissen

Bo vid Slussen

Inför den stora ombyggnaden av Slussen har arkeologer gjort utgrävningar av området kring Slussen. De har gjort många spännande fynd och vi har lärt oss mycket nytt om denna del av Stockholm. Tidigare trodde vi att staden Stockholm växte fram i Gamla stan, på Riddarholmen och Helgeandsholmen, och att det dröjde ett tag innan staden växte vidare, ut på Södermalm och Norrmalm. Men nu har arkeologerna till exempel hittat en stenlagd gata från slutet av 1200-talet eller början av 1300-talet. Kammar och skärvor av keramik visar att människor levde stadsliv här också, precis som på Stadsholmen i dagens Gamla stan.

1300-talsgata vid Slussen

1300-talsgata vid Slussen

Platsen vi idag kallar Slussen har en lång historia. Slussen förbinder Åsön, det medeltida namnet på Södermalm, med Gamla stan där Stockholm växte fram under 1200-talet. Hit har ma…

Södermalm betyder ungefär "södra stranden" och är en ö. Under medeltiden hette den Åsön. En period räknades Södermalm som en egen stad och kallades "Södra förstaden". Huset vid Slussen där Stockholms stadsmuseum ligger idag, har också kallats Södra stadshuset. Huset byggdes i mitten av 1600-talet. Det har fungerat både som fängelse, domstol och fabrik innan det blev museum på 1900-talet.

Urval av källmaterial om att bo vid Slussen

Södra stadshuset - om byggnadshistorien / Elisabet Wannberg

Södra stadshuset - om byggnadshistorien / Elisabet Wannberg

Domstolsbyggnad, häkte och skattehus / Åke Abrahamsson

Domstolsbyggnad, häkte och skattehus / Åke Abrahamsson

Södra Stadshuset (plansch I:55 ur ""Svecia Antiqua et Hodierna"")

Södra Stadshuset (plansch I:55 ur ""Svecia Antiqua et Hodierna"")

Häxhäkte och folkmyller vid Slussen

Häxhäkte och folkmyller vid Slussen

1600-talskök vid Slussen

1600-talskök vid Slussen

Fähus vid Slussen

Fähus vid Slussen

Brunnsbacken framgrävd vid Slussen

Brunnsbacken framgrävd vid Slussen

Stylus

Stylus

Medeltida kammar och keramik från Slussen

Medeltida kammar och keramik från Slussen

Kritpipor

Kritpipor

Medeltida fönsterglas från Slussen

Medeltida fönsterglas från Slussen

Den här artikeln är en del av temat "Platser i Stockholm"

Här hittar du fler artiklar i temat Platser i Stockholm.