Arbetare står vid maskiner i en fabrikshall

Fabriker och fackföreningar

I Stockholm fanns många olika fabriker. Till en början låg de mitt i staden, ofta nära vattnet. Med tiden har de flyttat längre ut från centrum. (Bild: Arbetare i verkstaden på Bolinders Mekaniska Verkstad AB, 1900-1920. Okänd fotograf, Stockholms Företagsminnen.

Manufakturer var tidiga fabriker

Det fanns enklare fabriker i Stockholm redan innan den industriella revolutionen nådde Sverige. De kallades manufakturer. Manufakturerna masstillverkade varor till försäljning, men med enklare tekniker och redskap, och utan några avancerade maskiner. 

Många manufakturer sysslade med textiltillverkning, men i Stockholm tillverkade manufakturer också tapeter, socker, skor, glas och gjutjärnsprodukter till exempel. Manufakturerna var en del i merkantilismen, en ekonomisk och politisk idé om att  tillverka det mesta inom landet och importera så lite som möjligt. Staten gav ekonomiskt stöd till den som hade ekonomiska förutsättningar att starta manufakturtillverkning. 

Barn på Barnängens manufaktur 1755

Barn på Barnängens manufaktur 1755

Arbetsförhållandena på Barnängens manufaktur var under 1700-talet de sämsta tänkbara. Ägarna bedrev ”de låga lönernas politik” vilket skapade fattigdom och elände bland manufaktura…

Fram till 1880-talet var det i princip förbjudet att vara arbetslös eller bostadslös i Sverige. En person som saknade bostad eller arbete kallas för lösdrivare och kunde bli satt på spinnhus, rasphus eller arbetsinrättning. Föräldralösa barn på Allmänna barnhuset i Stockholm var också tvungna att arbeta. Alla de här institutionerna fungerade också som manufakturer och var en del av tillverkningsindustrin i Stockholm under 1600- och 1700-talet.

Stockholm bygger fabriker

Mellan 1850 och 1900 mer än tredubblades Stockholms befolkning, från drygt 90 000 till ungefär 300 000 personer. Många flyttade till Stockholm från landsbygden för att söka jobb. I staden gick det att få jobb inom industrin, som tjänstefolk, kontorist eller butiksbiträde. Under industrialiseringens tid försvann många arbetstillfällen på landsbygden när maskiner tar över arbetsuppgifter i jordbruket som tidigare hade gjorts för hand.

Arbetarna i 1800-talets fabriker tillverkade varor och produkter på löpande band. I Stockholm fanns fabriker som tillverkade allt från öl, hattar och skor till tunga maskiner och sprängmedel. Tillverkningen var uppdelad på olika arbetsmoment och de anställda var ofta specialister på en enda uppgift.

Wiklunds Velocipeder. Interiör från ramsalen

Wiklunds Velocipeder. Interiör från ramsalen

Fotografi ur tryckt cykelkatalog (priskurant) från 1901. Fotografiet föreställer anställda arbetare i cykelfabriken som monterar cyklarna.

Mycket av arbetet var mekaniskt och de hade maskiner till hjälp. Det var vanligt att fabrikernas maskiner drevs med kol och ånga. Många fabriksbyggnader hade stora fönster för att släppa in dagsljus. Senare blev det vanligt med lampor och elektriskt ljus.

A.B. Levins Strå- och Filthattsfabrik vid Hantverkargatan 29 på Kungsholmen

A.B. Levins Strå- och Filthattsfabrik vid Hantverkargatan 29 på Kungsholmen

Många fabriker, verkstäder och industrier i Stockholm byggdes längs stränder och nära vattnet. Det var bland annat för att göra det lättare att transportera material och färdiga varor med båt. Bolinders Mekaniska Verkstäder låg till exempel intill Klara sjö på Kungsholmen och Barnängens tvål- och parfymtillverkning låg på Södermalm, nära det som är Södra Hammarbyhamnen idag.

Alfred Nobels dynamitfabrik låg till en början på Södermalm men 1865 flyttade den till Vinterviken. Eftersom tillverkningen av sprängmedel var farlig byggdes den nya fabriken längre bort från staden och det som då var tätbebyggt område.

Alfred Nobel och Nitroglycerinaktiebolaget

Alfred Nobel och Nitroglycerinaktiebolaget

Denna lilla reklambroschyr gör reklam för så kallad extra dynamit . Den nitroglycerin som hade använts innan var i flytande form och inte utan farliga nackdelar. Extra dynamit…

Fabrikerna finns kvar - fast de är borta

Vi kan fortfarande se spåren efter många av industrialismens fabriker i Stockholm. Till exempel Münchenbryggeriet på Söder Mälarstrand och Bolinders mekaniska verkstäder som låg på Kungsholmen. Münchenbryggeriet står kvar, men i lokalerna finns inte längre något bryggeri. Verkstäderna på Kungsholmen är borta, men gatan där de låg heter numera Bolinders plan. I Hammarby Sjöstad ligger ett område med före detta fabriksbyggnader som heter Luma. Luma var från början ett företag som tillverkade glödlampor just där. Och vi kan fortfarande handla stearinljus som heter Liljeholmens. Deras fabrik ligger inte kvar i Liljeholmen längre, men de har behållit namnet ändå. 

Utvalt källmaterial om Stockholms fabriker

Interiör av verkstad på J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB.

Interiör av verkstad på J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB.

Luma glödlampsfabrik

Luma glödlampsfabrik

Vinterviken när den var som mest explosiv

Vinterviken när den var som mest explosiv

Barnängens Tekniska Fabriker. Interiör, tvålpressning

Barnängens Tekniska Fabriker. Interiör, tvålpressning

Interiör från Barnängens Tekniska Fabriker

Interiör från Barnängens Tekniska Fabriker

Reimersholme. Vin & spritcentralen. Tillverkning av trälådor

Reimersholme. Vin & spritcentralen. Tillverkning av trälådor

Ljusstöpning vid Liljeholmens stearinfabrik

Ljusstöpning vid Liljeholmens stearinfabrik

Kvinnor tillverkar folkgasmasker

Kvinnor tillverkar folkgasmasker

Ventilångmaskin (egen produkt), installerad i den egna ångpannecentralen. J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB.

Ventilångmaskin (egen produkt), installerad i den egna ångpannecentralen. J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB.

Journalfilm om Hellgrens tobaksfabrik 1913

Journalfilm om Hellgrens tobaksfabrik 1913

Pryssgränd 10 B, 2 tr ned. Kättingverkstad

Pryssgränd 10 B, 2 tr ned. Kättingverkstad

Sweden, 1900s, Bolinder´s Mechan. Works. J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB.

Sweden, 1900s, Bolinder´s Mechan. Works. J & C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB.

Stockholms Skofabrik. Exteriör av fabriken.

Stockholms Skofabrik. Exteriör av fabriken.

Utsikt från Lilla Blecktornet åt öster mot Barnängens fabrik

Utsikt från Lilla Blecktornet åt öster mot Barnängens fabrik

Utsikt från Bondegatan över Barnängen

Utsikt från Bondegatan över Barnängen

Atlas och Rörstrands fabriker sedda från Kungsholmssidan

Atlas och Rörstrands fabriker sedda från Kungsholmssidan

AB Lux fabrik på Lilla Essingen

AB Lux fabrik på Lilla Essingen

Inedals fabriker i kvarteret Roddaren sedda mot väster

Inedals fabriker i kvarteret Roddaren sedda mot väster

Motiv från Klara Sjö. I bakgrunden Bolinders fabriker

Motiv från Klara Sjö. I bakgrunden Bolinders fabriker

Klara sjö från Stadshusbron med serafimerstranden till vänster och Bolinders fabriker i bakgrunden,

Klara sjö från Stadshusbron med serafimerstranden till vänster och Bolinders fabriker i bakgrunden,

Vy över Bolinders verkstäder mot sydost, från Kungsklippan. Längst t.h. i fonden Stadshusets torn

Vy över Bolinders verkstäder mot sydost, från Kungsklippan. Längst t.h. i fonden Stadshusets torn

Utsikt över Hammarby sjö mot Liljeholmens fabriker och Klippan med kvarnen

Utsikt över Hammarby sjö mot Liljeholmens fabriker och Klippan med kvarnen

Exteriör av vattenfabriken Nordstjernans nya byggnad. Birger Jarlsgatan 120

Exteriör av vattenfabriken Nordstjernans nya byggnad. Birger Jarlsgatan 120

Scheelegatan 18. Rügheimer & Beckers stråhattfabrik, exteriör

Scheelegatan 18. Rügheimer & Beckers stråhattfabrik, exteriör

Kungsholmen från Riddarfjärden

Kungsholmen från Riddarfjärden

Separators fabriksområde från öster

Separators fabriksområde från öster

Separators fabriksområde. Vy från spårområdet vid Barnhusstranden

Separators fabriksområde. Vy från spårområdet vid Barnhusstranden

Separators fabriksområde. Kolgården

Separators fabriksområde. Kolgården

Lilla Essingen. Primusverket, Primusverkstäderna. västerut med Alvik i fonden

Lilla Essingen. Primusverket, Primusverkstäderna. västerut med Alvik i fonden

Kv. Sockerbruket, Tanto Sockerbruk, sett från Årstabron. Nu Tantogatan 73, kv. Kulltorp

Kv. Sockerbruket, Tanto Sockerbruk, sett från Årstabron. Nu Tantogatan 73, kv. Kulltorp

Primus verkstad vid Essingen - Stockholm 1913

Primus verkstad vid Essingen - Stockholm 1913

Utsikt från Danviksbergen västerut utmed Saltsjöbanan: Liljeholmens stearinfabrik, Danvikstull och Fåfängan

Utsikt från Danviksbergen västerut utmed Saltsjöbanan: Liljeholmens stearinfabrik, Danvikstull och Fåfängan

Rörstrands porslins-fabrik.

Rörstrands porslins-fabrik.

Lista över barn som inte besökt aftonskolan

Lista över barn som inte besökt aftonskolan

Manufakturer i Stockholm år 1740 / Irene Sigurdsson

Manufakturer i Stockholm år 1740 / Irene Sigurdsson

Motion om att flytta benmjölsfabrik från Traneberg - stadsfullmäktige 1934

Motion om att flytta benmjölsfabrik från Traneberg - stadsfullmäktige 1934

Barnarbete var tillåtet

1836 utökade Stockholm Bomullsspinneri matransonen för sina barnarbetare. De fick därefter tre mål mat om dagen. Kostnaden för maten drog fabriken av på barnens löner. Dessutom startade Bomullsspinneriet en söndagsskola för barnen så att de skulle lära sig räkna, läsa och lära sig kristendomskunskap.

Extra matransoner för barnarbetarna vid Stockholms mekaniska bomullsspinneri

Extra matransoner för barnarbetarna vid Stockholms mekaniska bomullsspinneri

Barnen som arbetade vid detta bomullsspinneri skulle från och med januari månad få tre måltider under dagen. Var det av snällhet? Eller kanske för att barnen var så matta av f…

1842 införde Sverige allmän folkskola och skolplikt för alla barn. Men under 1800-talet var det också vanligt att barn arbetade istället för att gå i skolan från cirka 10 års ålder. Arbetsgivaren kunde ordna aftonskola för barnarbetarna, så att de hade möjlighet att läsa ikapp det de missade under arbetsdagen.

1881 kom en kunglig förordning som förbjöd arbete för barn under 12 år. Barn mellan 12 och 14 års ålder fick arbeta som mest 6 timmar per dag och barn mellan 14 och 18 som längst 10 timmar om dagen. Riksdagen införde 8 timmars arbetsdag 1919 i Sverige.

Arbetstidens historia

Arbetstidens historia

År 1886 kom det ut en liten skrift från Fackföreningarnas centralkommitté i Stockholm, med titeln ”Normalarbetsdagen i dess historiska utveckling”. Det var den sedemera socialdemok…

Arbetarna bildar fackförbund på 1800-talet

Arbetet i fabrikerna var hårt och slitsamt och arbetsmiljön var ofta dålig. Arbetsdagen var mycket lång, lönen var liten och om någon blev skadad på jobbet kunde hen förlora arbetet.

Under andra halvan av 1800-talet tröttnade arbetarna i Stockholm på de dåliga arbetsvillkoren. Många gick samman och krävde högre lön och bättre arbetsförhållanden. Vid flera tillfällen gick arbetarna ut i strejk och vägrade arbeta om inte cheferna gick med på deras krav.

Direktörer ville inte ha fackförbund på fabriken

Bröderna Jean och Carl Gerhard Bolinder ägde och drev en framgångsrik metallindustri vid Klara sjö på Kungsholmen. De jobbade hårt för att förhindra arbetarnas möten. I en skrivelse från 27 februari 1869 framgår det att de varnat sina anställda för att delta i en sammankomst vid Gustaf Adolfs torg. Den som deltog i mötet fick sparken.

Bolinders varnar sina arbetare för att träffas på Gustaf Adolfs torg 1869

Bolinders varnar sina arbetare för att träffas på Gustaf Adolfs torg 1869

Jean och Carl Gerhard Bolinder drev och ägde en framgångsrik metallindustri vid Klara sjö på Kungsholmen. I den här skrivelsen som finns bland polisens handlingar framgår det att d…

Även Bergsunds mekaniska verkstad vid Hornstull gjorde vad de kunde för att hålla arbetarna i schack. I ett brev skrivet den 22 februari 1869 upplyste de polisen om ett planerat arbetarmöte i Kungsträdgården.  

Ledningen vid Bergsund upplyser polisen om planerat arbetarmöte i Kungsträdgården 1869

Ledningen vid Bergsund upplyser polisen om planerat arbetarmöte i Kungsträdgården 1869

Bland polisens inkomna brev från 1869 finns detta från kontoret vid Bergsunds mekaniska verkstad: Poliskommissarien Hr. A.G. Strömberg Får härigenom underrätta att ett anmaningsbre…

60 kvinnliga arbetare avskedade för att ha gått med i facket

I september 1907 rapporterar tidningen Socialdemokraten att 60 kvinnliga arbetare har blivit avskedade från Stockholms Sockerbageribolag. De blev uppsagda för att de ville gå med i Svenska bageri- och konditoriarbetareförbundet. Några veckor senare kom ledningen för Sockerbageribolaget överens med fackförbundet och arbetarna som hade blivit avskedade fick tillbaka sina jobb.

Föreningsrättsstriden vid Stockholms sockerbageri slut - notis i Socialdemokraten 1907

Föreningsrättsstriden vid Stockholms sockerbageri slut - notis i Socialdemokraten 1907

I slutet av september 1907 hade 60 kvinnliga arbetare avskedats när de försökt att ansluta sig till ett fackförbund. I den här notisen meddelar Socialdemokraten att striden nu är ö…

Arbetsmarknaden var mycket ojämställd under 1800- och början av 1900-talet. Kvinnor hade till exempel lägre lön än sina manliga kollegor. Samhället utgick nämligen från att männen skulle försörja hela familjen och att det inte var kvinnornas uppgift. I praktiken kunde naturligtvis kvinnor också vara familjeförsörjare, men när de fick sin lön räknades de ändå inte som det. 

På 1880-kravet kräver fackförbunden förbättringar

Fackföreningar som på allvar ställde krav på arbetsgivarna växte fram först på 1880-talet. På ett möte i Stockholm den 30 december 1881 antog deltagarna ett program för skapandet av fackföreningar som skulle verka för bättre löner och arbetsvillkor. Programmet hade sitt ursprung i arbetarestrejken i Stockholm sommaren 1881.

Till Sveriges arbetare! Förslag om att bilda fackföreningar 1881

Till Sveriges arbetare! Förslag om att bilda fackföreningar 1881

Den 30 december hölls ett möte i Ladugårdslandssalongen där man antog det här programmet. Programet manar arbetarna att bilda fackföreningar i varje kommun för att tillsammans arbe…

Ny lag skulle ge bättre arbetsmiljö

Sommaren 1889 kom lagen angående skydd mot yrkesfara. Lagenställde krav på en säker arbetsmiljö för arbetare i fabrikerna. Tre yrkesinspektörer hade ansvar för att kontrollera Sveriges alla fabriker så att lagen följdes.

Vid ett tillfälle blev fabriksinspektör Gustaf Uhr lurad av tobaksfabrikanterna Fick på Kaptensgatan 20. Bröderna Fick lyckades dölja en lokal där 15 kvinnor arbetade i en miljö som inte uppfyllde lagens krav.

En fabriksinspektion i Stockholm - artikel 1889

En fabriksinspektion i Stockholm - artikel 1889

Sommaren 1889 kom lagen angående skydd mot yrkesfara, en lag som ställde krav på en säker arbetsmiljö för arbetare i fabrikerna. Uppgiften att tillse att lagen följdes vilade till…

 

Biblioteket tipsar: Böcker om fabriker och fackföreningar i Stockholm

Rörstrand i Stockholm : tegelbruk, fajansmanufaktur och keramisk storindustri 1270-1926 / Carl-Henrik Ankarberg, Bengt Nyström

Rörstrand i Stockholm : tegelbruk, fajansmanufaktur och keramisk storindustri 1270-1926 / Carl-Henrik Ankarberg, Bengt Nyström

 I en förvandlad stad / Per Anders Fogelström

I en förvandlad stad / Per Anders Fogelström

 Minns du den stad / Per Anders Fogelström

Minns du den stad / Per Anders Fogelström

 Barn av sin stad / Per Anders Fogelström

Barn av sin stad / Per Anders Fogelström

 Minns du den stad / Per Anders Fogelström ; återberättad av Johan Werkmäster ; bilder av Kalle Berggren

Minns du den stad / Per Anders Fogelström ; återberättad av Johan Werkmäster ; bilder av Kalle Berggren

 Barn av sin stad / Per Anders Fogelström ; återberättad av Johan Werkmäster ; bilder av Kalle Berggren

Barn av sin stad / Per Anders Fogelström ; återberättad av Johan Werkmäster ; bilder av Kalle Berggren

Den stora arbetsplatsen / Fredric Bedoire

Den stora arbetsplatsen / Fredric Bedoire

Väverskor och mästare : om arbetarna vid K.A. Almgrens sidenväveri / Eva Bergström

Väverskor och mästare : om arbetarna vid K.A. Almgrens sidenväveri / Eva Bergström

Den blå handen : om Stockholms färgare 1650-1900 / Eva Bergström

Den blå handen : om Stockholms färgare 1650-1900 / Eva Bergström

 Tanto : en utmark / Per Anders Fogelström

Tanto : en utmark / Per Anders Fogelström

 Kring Hammarby sjö, del 2 : Hammarbyledsbygget och Södermalm från Skanstull till Danvikstull / Hans Björkman

Kring Hammarby sjö, del 2 : Hammarbyledsbygget och Södermalm från Skanstull till Danvikstull / Hans Björkman

Arbetare i strejk : studier rörande arbetarnas politiska mobilisering under industrialismens genombrott : Stockholm 1850-1909 / Jane Cederqvist

Arbetare i strejk : studier rörande arbetarnas politiska mobilisering under industrialismens genombrott : Stockholm 1850-1909 / Jane Cederqvist

Människor kring en verkstad : Stockholm 1897 / Lena Högberg

Människor kring en verkstad : Stockholm 1897 / Lena Högberg

Arbetarnas Stockholm : 1880-1920 / Anne-Marie Lindgren

Arbetarnas Stockholm : 1880-1920 / Anne-Marie Lindgren

Den här artikeln är en del av temat "Industrialismen i Stockholm"

Här hittar du fler artiklar i temat Industrialismen i Stockholm.