Gammalt flygfoto över Midsommarkransen. Hus, spårvagnsstation och park.
Flygfoto över Midsommarkransen 1935-1939. Fotograf: Oscar Bladh, Spårvägsmuseet.

Midsommarkransen

I början av 1900-talet började de stadslika kvarteren i Midsommarkransen byggas. Några decennier senare tillkom smalhus och barnrikehus som gav trångbodda familjer bättre och ljusare. Med åren har förstaden runt Svandammsparken vuxit sig större. Och tätare.

År 1775 öppnade krogen Midsommarkransen vid landsvägen mot Södertälje. Namnet tros komma från att krogen pryddes av en krans av midsommarblommor som skylt. Under lång tid var detta en av få byggnader i området, omgivet av åkrar, torp och landsväg.

Tellus köper mark och bygger tegelbruk

AB Tellus anlade ett tegelbruk i området 1901. Runt Tegelbruket växte det upp en kåkstad med enkla hus. Några år senare köptes marken av Nyborgs AB och planerna det gjordes planer för en ny förstad.

De första husen byggdes i stadslika kvarter som bostäder för arbetare. Lägenheterna var små och enkelt utrustade. Området låg norr om Vattenledningsvägen och fick namnet Tellusborg.

Söder om Vattenledningsvägen startade AB Förstaden Midsommarkransen försäljningen av villatomter. Planerna ändrades snart till att bygga flerfamiljshus. Tellusborg blev 1926 en del av Midsommarkransen.

Svårt att locka hyresgäster

Trots en ny spårvagnslinje var det inledningsvis svårt få folk till de nya husen. Läget ansågs avlägset och hyrorna höga. För att locka fler gjordes reklamkampanjer som framhöll förstaden som ett hälsosamt alternativ till innerstadens trångboddhet – med natur, ljus och frisk luft som främsta argument.

Folkhemmets bostadsbyggande

När L M Ericsson under 1930-talet flyttade delar av sin verksamhet till Midsommarkransen behövdes fler bostäder för de anställda. Byggmästaren Olle Engkvist uppförde därför ett stort antal trevåningshus under 1938–1940.

Husen byggdes som smalhus, även kallade lamellhus – en hustyp som under denna period byggdes i hela landet. De smala byggnadskropparna gjorde att lägenheterna fick ljus från flera väderstreck.

 

 

Barnrikehusen – en social reform

År 1935 beslutade riksdagen att så kallade barnrikehus skulle byggas i städer med stor trångboddhet. Syftet var att ge familjer med många barn och låga inkomster bättre bostäder.

I Midsommarkransen uppförde Stockholmshem fjorton barnrikehus i kvarteren Berberisbusken, Bäckkällan och Enen, samt ytterligare tolv hus längs Främlingsvägen.

Tunnelbanestationen invigs

År 1964 öppnade tunnelbanestationen Midsommarkransen. Stationen pryds i dag av en stor midsommarkrans i taket.

En uppväxtskildring från Midsommarkransens utkant

Författaren Kjell Johansson skildrar i romanen Huset vid Flon sin uppväxt i Midsommarkransen under 1940- och 1950-talen. Boken är ingen traditionell självbiografi eftersom verkliga minnen blandas med fiktion.

Berättelsen följer barnen Eva och Einar, som växer upp i ett gammalt hus i utkanten av stadsdelen. Här skildras en tillvaro präglad av fattigdom, otrygghet och utanförskap. Men där finns också en glädje och fantasi. Och en mor som hellre köper böcker på antikvariat än en omgång nya lakan.

Kjell Johansson berättar inte precis var huset låg men spårvagnen vid Kilaberg gick precis utanför och SL:s Nybodadepå (som från början hette Brännkyrkahallen) låg inte långt bort. På äldre bilder går det att se ett hus på ungefär den platsen. När spårvägen försvann ändras gatudragningarna och Kilbergsvägen ligger där nu.

Platsen där ordet ”mack” föddes

Sveriges första bensinpumpsfabrik låg här på 1910-talet. Ingenjör Oscar Andersson uppfann pumpar med automatiska mätare, och delägarnas initialer bildade namnet AB MACK. Namnet gjöts in på pumparna och blev snart den allmänna benämningen på bensinstationer. Runt hörnet på Vattenledningsvägen låg en av de första mackarna, byggd 1912.

Uppdaterad