Bilden föreställer en bil som kör ut från hamnområdet.
Frihamnen år 1958. Okänd fotograf, Stockholms stadsarkiv

Frihamnen

År 1919 anlades en frihamn i nordöstra Stockholm. Till Frihamnen kom varor från hela världen för att transporteras vidare till andra länder eller för att säljas i Sverige. I mitten av 1990-talet upphörde frihamnsfunktionen. Namnet Frihamnen lever dock kvar än idag.

Frihamnen startar

En statlig förordning från 1907 gjorde det möjligt att inrätta frihamnar. En frihamn är en hamn där varor kan föras in och lagras utan att förtullas. Tull är en typ av skatt som betalas först när varorna förs ut ur hamnområdet och in i landet. På så sätt kan varor mellanlanda i en frihamn och sedan fortsätta till ett annat land utan att man betalar tull för dem. Lastning och lossning av varor kan också ske snabbare då varorna inte behöver gås igenom av tulltjänstemän.

Eftersom Frihamnen låg utanför den svenska tullgränsen var hela området inhägnat och bevakat. Frihamnen vaktades av egen personal i speciella uniformer.

Frihamnen växer

Bygget av en frihamn i Lilla Värtan, i nordöstra Stockholm, startade i augusti 1917 och hamnen öppnade drygt två år senare, år 1919. Frihamnen hade då 300 meter kaj samt byggnaden Magasin 1. Utrymmet var dock inte tillräckligt och Frihamnen byggdes därför ut. År 1926 hade kajen växt till 1200 meter och Magasin 1, Magasin 2 och Magasin 3 tillhörde då Frihamnen. I magasinsbyggnaderna fanns både kylrum för varor som behövde förvaras kallt och silo för att förvara spannmål. På 1930-talet byggdes Magasin 5. Frihamnen hade också järnvägsspår längs kajerna och stora lyftkranar.

Bananer i Frihamnen

Till Frihamnen kom varor från många olika länder runt om i världen. Hamnen fungerade som ett stort skafferi för tropiska frukter, kaffe, kakao, te, tobak, kryddor, kött, fisk och skaldjur. Även bilar, maskiner och metaller importerades över Frihamnen.

Ett företag som etablerade sig i Frihamnen var Banan-kompaniet. Företaget startade redan 1909 i Göteborg. År 1928 invigde företaget en modern hamnanläggning i Frihamnen där bananerna kunde mogna innan de gick till försäljning. I anläggningen fanns det plats för 20 000 bananstockar. Bananer växer på bananplantan tillsammans i bananstockar och i en bananstock kan det växa upp till 200 bananer.

Ford Motor Company byggde eget hus i Frihamnen

År 1931 invigdes Fordhuset i Frihamnen, dit Ford Motor Company importerade sina amerikanska bilar till Sverige. Byggnaden var i funktionalistisk stil med stål och glas. Arkitekt var Uno Åhrén. Enligt Fordkoncernens direktiv skulle deras fabriksbyggnader ligga i arkitekturens och teknikens framkant.

Spannmål och maskiner exporterades från Sverige

Från Frihamnen exporterades spannmål och olika maskiner såsom separatorer och telefonutrustning. Här exporterades även trävaror, papper och malm från norra Sverige.

Frihamnens största blomstringstid var på 1950-talet. Då kom 40% av allt kaffe och 40% av alla bilar i Sverige via Frihamnen. Frukten som skulle säljas i Stockholm kördes på järnväg från Frihamnen, på de så kallade Fruktspåren, till järnvägskajer vid Centralstationen och Centralsaluhallen i Klara.

Frihamnens förvandling

År 1967 invigdes det allra största magasinet i Frihamnen, nämligen Magasin 6. Huset hade åtta våningar, varav två våningar var under jord. Den första lasten som lagrades i huset var 94 000 lådor apelsiner. Frihamnen byggdes därefter succesivt ut och dess kajområden blev allt större.

På 1990-talet upphörde frihamnsfunktionen då Sverige gick med i EU. Den mesta av trafiken till och från Stockholm kom då från ett annat EU-land. Eftersom EU är ett gemensamt tullområde behövdes inte Frihamnen i Stockholm längre.

Samtidigt minskade trafiken på Östersjön med stora båtar som kunde transportera många stora containrar. Hamnen förlorade sin betydelse och hamnområdet började avvecklas.

Frihamnen idag

Idag lagras och transporteras de flesta varor till och från Stockholm i containrar på lastbilar eller tågvagnar. I Frihamnen finns det idag tre spannmålssilos och en modern kryssningsterminal, som invigdes 2008. I de gamla magasinsbyggnaderna huserar andra verksamheter såsom musei- och arkivsamlingar och produktionsbolag för TV och film.

Utvalt källmaterial om Frihamnen

Om artikeln

Stockholmskällans redaktion har skrivit den här artikeln. Den berättar en större historia utifrån de olika källmaterial som arkiv, museer och bibliotek i Stockholm har publicerat här på stockholmskällan.se.

Har du frågor om artikeln?

Kontakta Stockholmskällans redaktion

Uppdaterad