Teckning av vajande flaggor och siluett av byggnader med tinnar och torn
Affisch för Stockholmsutställningen, 1897. Okänd konstnär, Litografiska museet

Stockholmsutställningen 1897

I slutet av 1800-talet pågår industrialismen för fullt i Sverige. Allmänna konst- och industriutställningen var ett sätt att visa upp teknologiska framsteg och ny design. Utställningen var också ett sätt att lyfta fram Sverige som land, i jämförelse med andra länder i världen.

Utställningen visade upp industrialismen i Sverige

Industrihallen var den största byggnaden på hela utställningen. Kupolen och de fyra minareterna var nästan 100 meter höga och syntes på långt håll. Det fanns hissar i två av minareterna, och besökare kunde åka dit upp för att se på utsikten. Inne i industrihallen ställde företag ut sina produkter.

Allmänna konst- och industriutställningen var en del av Oscar II:s 25-årsfirande som kung. Men det viktigaste för arrangörerna var att visa upp hur långt industrialiseringen hade kommit i Sverige. Mer än 3 500 utställare visade upp sina produkter och företag. Olika branscher byggde sina egna utställningsbyggnader och montrar. Det var en nationalistisk tid, och många av paviljongerna och montrarna var dekorerade med flaggor och andra nationella eller historiska symboler.

En korv med vante, tack!

Det var inte bara nya maskiner och industrier som visades upp på utställningen. Det fanns ny mat där också. För första gången kunde människor i Sverige köpa varmkorv som snabbmat. Besökarna på utställningen åt inte korven som vi vanligtvis gör idag, i bröd med ketchup och senap. I stället fick de låna ett par vita bomullshandskar. Då kunde de hålla i korven utan att bränna sig. När kunden hade ätit upp lämnade den tillbaka handskarna till försäljaren. Ofta var det kvinnor som sålde varmkorv. De kallades för "korvmadammer". Men många handskar försvann och det blev för dyrt att köpa in nya. Därför började man baka bröd som man serverade korven i.

Djurgårdsbron finns fortfarande kvar

Utställningen hölls på Djurgården mellan maj och oktober 1897. De flesta utställningsbyggnaderna revs eller flyttades senare, men en del av byggnaderna står fortfarande kvar. Nordiska museet, Biologiska museet och Skånska gruvan var delar av utställningsområdet 1897. Djurgårdsbron byggdes också till utställningen. Besökarna kom antingen över den nya bron, eller över den äldre som var byggd i trä. Det gick också många båtar över till Djurgården under tiden som utställningen pågick.

 

Utvalt källmaterial om konst- och industriutställningen 1897

Utställningen var också en nöjespark

Trots sitt namn handlade Stockholmsutställningen 1897 inte bara om modern industri och konst. På en del av utställningsområdet fanns det också en sorts temapark. Här hade arkitekterna Fredrik Lilljekvist och Erik Hahr byggt upp "Det gamla Stockholm". En lite mindre version av det medeltida Gamla stan, med slottet Tre kronor och Stortorget. Byggnaderna var mestadels gjorda i trä och gips, och målade eller dekorerade för att se gamla ut. De flesta husen var byggda i skala 1:2 så att de var hälften så stora som de egentligen hade varit.

I "Det gamla Stockholm" spelades en av Sveriges första filmer in - en påhittad historia om ett slagsmål på det medeltida Stortorget. Filmen var ungefär en minut lång.

På utställningsområdet fanns det också en Sagogrotta. Sagogrottan var byggd i trä och en sorts kuliss, precis som de andra byggnaderna. Besökarna kunde åka båt in i grottans fantasivärld, där ljus skapade effekter på väggarna.

Stockholm : Sveriges hufvudstad skildrad med anledning af allmänna konst- och industriutställningen 1897

Allmänna konst- och industriutställningen 1897 var både en uppvisning av moderna framsteg, och ett tillfälle att hylla Sveriges och Stockholms historia. Lagom till invigningen i maj 1897 gav Erik Wilhelm Dahlgren ut ett bokverk i tre band med allt från historisk statistik, byggnadshistoria och hur religiösa samfund kunnat verka i samhället genom historien. De flesta kapitlen i de tre böckerna finns att läsa i Stockholmskällan.

Utvalda texter ur Boken om Stockholm från 1897

Uppdaterad