Eldsvåda i ett stort palats. Människor står på håll och ser på.

Branden i palatset Makalös 1825

För knappt 200 år sedan stod det ett stort slott i Kungsträdgården, ungefär där Karl XII:s staty står idag. Palatset byggdes på 1600-talet men brann ner 1825. (Bild: Palatset Makalös brand 24 november 1825. Konstnär: Axel Fredrik Cederholm, Stadsmuseet i Stockholm)

Idag heter platsen Karl XII:s torg. Där byggde adelsmannen och riksmarskalken Jakob de la Gardie sitt palats på 1630-talet. Sverige var en nybliven stormakt i Europa och i Stockholm byggde många adelsfamiljer ståtliga slott. Den svenska armén vann stora segrar på slagfälten i 30-åriga kriget och som stormakt skulle framgångarna också synas i form av imponerande arkitektur och praktfulla byggnadsverk. Adelsmän som deltog i krigen fick ofta mark som belöning av kungen eller drottningen, för att bygga slott på.

Jakob de la Gardies palats låg alldeles intill Jakobs kyrka och Kungsträdgården. Slottet var byggt som en kvadrat och hade fem våningar. Varje hörn hade ett fyrkantigt torn och längst upp på det kopparklädda taket fanns det en altan med ett litet lusthus. Fasaderna var utsmyckade med olika friser och dekorationer. Runt många av fönstren fanns det lejonmaskaroner, en sorts skulpturer i sandsten som föreställde grinande lejonansikten. Stockholmarna kallade det De la Gardieska palatset för Makalös.

 Magnus Gabriel de la Gardies palats i Stockholm från Jacobs kyrka

Magnus Gabriel de la Gardies palats i Stockholm från Jacobs kyrka

Erik Dahlbergh (1625–1703), född i Stora Gråmunkegränd i dagens Gamla stan, är den förste stora skildraren av Stockholm i bild. Med det topografiska planschverket Suecia antiqua et…

Kungen gjorde om slottet till förråd

Kung Karl XI tyckte att adeln hade fått för mycket mark av de tidigare regenterna. 1680 bestämde riksdagen på kungens förslag att genomföra en reduktion. Staten tog då tillbaka mark och egendomar som adeln hade fått tidigare under 1600-talet. Familjen de la Gardie drabbades också av reduktionen och fick lämna palatset Makalös till kronan, till kungen. 

Efter reduktionen användes palatset Makalös först som sädesmagasin och sedan som arsenal, en förrådsbyggnad för militären och livrustkammaren. 1793 bytte palatset innehåll en gång till när Dramatiska teatern flyttade in. Den första pjäs som teatern satte upp i Makalös hette "Den svartsjuke neapolitanaren", skriven av Gustav III.

Branden förstörde Makalös

Mitt under föreställningen på kvällen den 24 november 1825 kände publiken och skådespelarna lukten av rök inne i teatersalongen. Det brann i en liten verkstad som låg i källaren. De som upptäckte branden försökte att släcka den, men den spred sig. Den populäre skådespelaren Lars Hjortsberg fick uppdraget att varna publiken. Trots att det bara fanns en ganska smal utgång ur teatersalongen lyckades alla publiken rädda sig ut men tre personer som jobbade i byggnaden dog i branden.

Branden blev häftig och när natten var slut fanns det bara en rykande ruin kvar av palatset Makalös. Resterna av byggnaden revs sedan, men en del skulpturer och andra detaljer gick att rädda och blev omhändertagna på olika sätt. En del murades in som dekorationer på andra hus och annat hamnade på olika museer. På Stadsmuseet i Stockholm finns en modell och flera föremål från palatset.

Nybergs Gränd, portal

Nybergs Gränd, portal

Före detta Nybergs Gränd 14, numera Nybergsgatan 8. Ovanför porten sitter sandstensornament från palatset Makalös. Efter branden i Makalös 1825 såldes palatsets utsmyckningar för e…

Den här artikeln är en del av temat "Händelser i Stockholm"

Här hittar du fler artiklar i temat Händelser i Stockholm.