Skolplansch på människor under stenåldern som befinner sig på en strand

Skolämnen

Vad eleverna lärt sig i skolan har sett olika ut i olika tider. Vissa ämnen har försvunnit medan andra fortfarande finns kvar idag. (Bild: Skolplansch över äldre stenåldern, 1900-1920. Stadsmuseet i Stockholm)

Teckning och bild

Teckning har varit ett viktigt ämne i skolan. Det fanns både som enskilt ämne och som ett moment inom andra ämnen som naturkunskap, geografi och historia.

Teckning av Aug. Christensson 11 år

Teckning av Aug. Christensson 11 år

Teckningen är från Katarina södra folkskola där Aug. Christensson var elev. Katarina södra folkskola öppnade 1847 och låg först vid Högbergsgatan 15. När lokalerna så småningom ble…

Under 1800-talet och början av 1900-talet utgick lektionerna från strikta tekniska undervisningsmetoder. Barnen och ungdomarna ritade till exempel av föremål eller bilder från planscher och läroböcker, och gjorde självporträtt. Från 1930-talet blev det fria skapandet allt mer populärt inom teckningsundervisningen.

Gymnastik

I folkskolestadgan från 1842 står det att skolbarnen ska ges undervisning i ”enkel gymnastik”. Skolgymnastiken blev mer styrd längre fram under 1800-talet. Den skulle då fungera som förebyggande sjukgymnastik och som förberedelse inför pojkarnas värnplikt. Pojkarna fick öva sig i  löpning, fria språng, vändningar och marscher ute på skolgården. 

Militär- och skjutövningar på schemat

Militär- och skjutövningar fanns som ett skolämne i vissa skolor från slutet av 1880-talet fram till 1917. Det var endast pojkar som fick delta, och redan från 13 års ålder fick de börja lära sig att använda vapen. Övningar i disciplin och ordning ingick i militärövningarna. Skolgymnastiken syfte var också att genom disciplinövningarna och fysiska aktiviter förbereda pojkarna inför värnplikten. 

 I Beskowska skolans årsberättelse från 1917 står det att läsa:

Övningarna omfattades med ett synnerligen stort intresse. Pojkarna får under dessa övningar lära sig diciplin, punktlighet och snabbhet i tanke och handling, allt saker som komma dem till stor nytta under hela livet.
Militärövningar för skolbarn - Kungsholmens folkskola 1905

Militärövningar för skolbarn - Kungsholmens folkskola 1905

Ett populärt ämne på skolschemat från slutet av 1880-talet till 1917 var var militär- och skjutövningar. Från 13 års ålder fick pojkar börja öva på att sjuta med vapen. Övningar i…

Linggymnastiken

Efter 1870 tog linggymnastiken, uppkallad efter Pehr Henrik Ling, över alltmer av gymnastikundervisningen. Ling kom att prägla gymnastiken långt in på 1900-talet. Linggymnastiken byggde på disciplin och mekaniska rörelser. Den skulle leda till kroppslig harmoni och råda bot på skolelevers hälsoproblem. 

Magnus Tigerschiöld, elev på Nya Elementarskolan, skrev 1912 i sin uppsats "Betydelsen av ett sunt idrottsliv" följande:

Ett sunt idrottslif utvecklar ej blott kroppen utan även själen. Viljan stärkes, i det att kroppen tvingas till lydnad, modet ökas och sinnet blir gladare och ljusare. Såsom uppfostringsmedel har den Lingska gymnastiken sin måhända största betydelse. I gymnastiksalarna uppfostras man till ögonblicklig lydnad, hvarigenom man vinner sinnets vakenhet och en uppdrifven snabbhet i rörelserna.

Men idrottandet skulle inte gå till överdrift genom för mycket tävlande och hets, då ansågs det skadligt. Så här skrev eleven Magnus Tigerschiöld, som gick på Nya Elementarskolan, i sin uppsats:

Men idrotten får ej idkas för ifvrigt. Det får ej upptaga en människas hela tid och intresse, så att det verkar hämmande på studier eller annat arbete. Idkas det på sådant sätt, är steget till s.k. sportidiotism icke långt. Den överdrifna sporten med dess jäktande efter nya rekord skadar långt mer, än den gagnar.

Anna Hansen, som var elev på Åhlinska skolan, hade också valt ämnet för sin uppsats. Hon skrev att de som idrottade istället för att sitta stilla hade en bättre fritid.

Och huru mycket större nytta ha icke dessa kamrater av sin fritid än t.ex. andra , som sitta inne och läsa en bok, eller som gå på biograf, där luften ofta är osund och kvalmig och där deras fantasi vanligen jagas upp genom de mest överspända bilder.

Lek eller idrott?

I läroplanen 1919 kallades skolgymnastiken ”gymnastik med lek och idrott”. Ett annat pedagogiskt perspektiv hade växt fram och Lings läror fick allt hårdare konkurrens.

När det gäller aktiviteterna var ringlekar vanligt för de mindre barnen. Lekarna kunde heta ”Troll på jakt” eller ”Havet och snäckplockarna”. Bollspel, inklusive fotboll, räknades länge som lek. Med idrott menades främst de olika friidrottsgrenarna och orientering, skridskor och skidåkning. Ju äldre eleverna var desto mer inriktad på idrott blev undervisningen. 

Slöjd

1875 utvecklade pedagogen Otto Salomon skolämnet träslöjd och startade ett slöjdlärarseminarium i Nääs i Västergötland. Därefter tog det bara några få år innan träslöjd hade införts i de flesta svenska skolorna. 1882 startade textilslöjdens grundare, Hulda Lundin, ett slöjdlärarinneseminarium i Stockholm. Lärarutbildningarna kallades för seminarier.

Under 1900-talet första hälft fanns det slöjdundervisning i de flesta skolor men det var först 1955 slöjden blev obligatorisk. Slöjden var i regel strikt uppdelad efter kön. Pojkar lärde sig träslöjd medan flickorna undervisades i textilslöjd. När skolan fick en ny läroplan 1969 ändrades könsuppdelningen och det bestämdes att både pojkar och flickor skulle undervisas i båda slöjdvarianterna. 

Kristendomskunskap, geografi och historia

Kristendomskunskap, geografi och historia handlade länge om ungefär samma sak. Historia fanns redan som undervisningsämne när folkskolan infördes 1842. Den ”allmänna” historia som barnen fick lära sig innan folkskolan hade fokus på biblisk historia, antiken och europeisk historia från renässansen och framåt. 

Från 1840-talet och framåt blev historieundervisning mer nationell. Då låg fokus på fosterlandets förflutna och den bibliska historiens betydelse.

Katekesen, som var en lärobok i den kristna tron, var en viktig lärobok i skolan under större delen av 1800-talet. Under slutet av 1800-talet började historia ta mer plats och kristendomsämnet hamnade mer i skymundan. Ett av syftena med kristendomkunskap hade varit att fostra goda medborgare. Den rollen gled istället över till historieämnet som fick huvudansvaret för elevernas moraliska fostran. 1905 blev historia ett självständigt ämne skilt från geografi.

Från nationalistiskt fokus till demokrati

Läroböckerna i historia handlade mest om den nationella berättelsen om kungar och krig, fram till andra världskriget ungefär. Efter andra världskriget ändrade historieundervisningen sitt fokus igen. De negativa erfarenheterna från Tyskland, där nazisterna hade använt undervisningen för att sprida sin ideologi, bidrog till förändringen. Nu blev samhällskunskap ett självständigt ämne och fokus hamnar mer på demokrati och en mer objektiv syn på kunskap.

Läsa och skriva

Att läsa och skriva har i princip alltid ingått i skolans undervisning. Skolans sätt och metoder att lära ut de olika förmågorna har dock skiftat över tid.

ABC-böcker, skönskriving och uppsatser

ABC-böcker har använts i skolan under flera hundra år. Boken bygger på att bokstäverna presenteras i samband med olika ord som börjar på just den bokstaven. Böckerna användes dock inte enbart för att lära ut bokstäverna utan också för att eleverna skulle lära sig om berättelser från bibeln och om olika historiska händelser. De flesta som skrev ABC-böcker var skollärare eller präster.

Att kunna skriva tydligt och ha en vacker handstil var förr viktig kunskap. Eleverna hade prov i skönskriving och blev bedömda utifrån hur fina bokstäver de kunde skriva. 

Brännkyrka skolarkiv, välskrivningsprov

Brännkyrka skolarkiv, välskrivningsprov

Välskrivningsprov 1891-1896, med elevernas namn. 204 bilder.

Skoluppsatser

I skolarkiven finns många elevuppsatser bevarade. Här avspeglas ofta samtidens ideal och tankar. Valet av uppsatsämnen och elevernas sätt att skriva berättar bland annat om om den tid och i det samhälle de levde i. I arkiven finns också många uppsatser skriva av personer som med tiden kom att bli kända författare. Författaren Karin Boye fick det högsta betyget "A" för sin studentuppsats "Jesu ställning till gamla testamentet". Uppsatsen skrev hon under vårterminen 1920 på Åhlinska skolan.

Karin Boyes Studentskrivning - Åhlinska skolan 1920

Karin Boyes Studentskrivning - Åhlinska skolan 1920

Karin Boye (1900-1941) var författare och poet. 1920 tog hon studentexamen på Åhlinska skolan i Stockholm. Här kan du läsa hennes studentuppsats.

Den här artikeln är en del av temat "Utbildning i Stockholm"

Här hittar du fler artiklar i temat Utbildning i Stockholm.