Glada barn springer ut ur en skolbyggnad

Skollov och fritid

Skollov och fritid hänger tätt ihop med skolan. Det fanns inte så mycket organiserade aktiviteter såsom dagens fritids. Ofta fick barnen och ungdomar utomhus och sysselsatte sig med olika lekar, spel och bus. Många vuxna oroade sig över att skoleleverna skulle ägna sig åt fel saker på fritiden och tyckte att vissa aktiviteter skulle kunna vara skadligt för ungdomarna. (Bild: Skolavslutning på Kungsholms läroverk 1944. Fotograf: J. H. Stadsmuseet i Stockholm)

Skollov

Under skolans historia har loven haft olika funktion. Ibland behövdes barnen och ungdomarna i hemmen för att hjälpa till med olika arbetsuppgifter. Ibland kom loven till på grund av att skolan ville spara pengar och slippa värma upp lokalerna.

Sommarlovet var arbetslov

När folkskolan infördes i Sverige 1842 fick skolan och läsåret anpassas efter det svenska bondesamhället dess olika arbetsuppgifter. Barnen behövde hjälpa till i jordbruket under sommaren och därför stängde skolorna under den tiden. När jordbrukssamhället förändrades och försvann allt mer under 1900-taket så fortsatte  sommarlovet att finnas kvar. Sommarlovets längd har dock varierat över tid. 

Hedvig Eleonora folkskola.

Hedvig Eleonora folkskola.

Skolavslutning på gården.

Höstlovet var potatislov

Även höstlovet var länge ett arbetslov och eleverna fick ledigt från skolanunder hösten för att hjälpa till med skörden. På många ställen var det just potatis som skulle tas ur marken vid denna tid och lovet kom därför att kallas potatislov.

Kokslov blir sportlov

Kokslov infördes vintern 1940. Det var då brist på många varor i Sverige på grund av andra världskriget. Till exempel var det ransonering på bränsle. Skolorna stängde under en vecka vilket innebar att man slapp värma upp skolsalarna och sparade på så sätt koks, bränslet som användes för att elda med. Veckan inföll under de kalla månaderna i början av året. Det var en idealisk tidpunkt för vintersportaktiviteter. Kokslovet blev kvar när ransoneringen tog slut, men bytte så småningom namn till sportlov istället. 

Parkerna var populära platser

I stadens parker fanns det ordningsvakter som höll ordning och rapporterade om dagliga händelser. I rapporterna kan vi se att barn och ungdomar höll till mycket i parkerna. På vintern åkte de kälke, skridskor och kastade snöboll, andra årstider klättrade de i träd, sköt med slangbella, lekte kurragömma och cyklade. I ordningsvakternas rapporter antecknades händelser som stört ordningen eller utsatt personer för fara. Det är mest pojkar som syns i rapporterna.

I en rapport från december 1941 har vakten antecknat att han bland annat varit sysselsatt med:

Att vid kälkbackarna och skidbackarna i parken hålla ordning på barnen, så ej någon olycka sker, samt träd och buskar förstöras. Plockat undan tomma gengaspåsar och wellpappkartonger i parkerna.

Utvalt källmaterial om parker i Stockholm

Rapport från en parkvakt – oktober 1941

Rapport från en parkvakt – oktober 1941

Rapport från en parkvakt – december 1941

Rapport från en parkvakt – december 1941

En grupp barn leker  i Tantolunden.

En grupp barn leker i Tantolunden.

Barn leker i snön och åker skidor i Stockholms parker

Barn leker i snön och åker skidor i Stockholms parker

Krocketspel vid Koppartälten i Hagaparken

Krocketspel vid Koppartälten i Hagaparken

Humlegården, vintertid

Humlegården, vintertid

Plaskdamm i Björns Trädgård. Medborgarhuset i fonden

Plaskdamm i Björns Trädgård. Medborgarhuset i fonden

Ditt Stockholm (antiskräpkampanj)

Ditt Stockholm (antiskräpkampanj)

Föreningsliv

Många ungdomar engagerade sig i olika föreningar som till exempel nykterhetsföreningar, idrottsföreningar  eller politiska eller religiösa föreningar. Föreningarna stod för vissa specialla frågor. De olika föreningarna stod för olika åsikter. Exempelvis ansåg nykterhetsföreningarna att alkoholen förstörde människors liv och var ett hinder för den demokratiska utvecklingen i Sverige. 

Kulturella Ungdomsrörelsen

Kulturella Ungdomsrörelsen, KUR, grundades 1905 på initiativ av järnarbetaren Erik Wahlström. Doktor Knut Kjellberg, prins Eugen och rektor Nathanel Beskow stödde föreningen och deltog aktivit i verksamheten. Folkbildningsförbundet, numera  studieförbunden stod bakom föreningan. Syftet med KUR var:

...att sammanföra ungdom från olika samhällsgrupper till inbördes förståelse, förkovran och självuppfostran.

Alla, oavsett samhällsklass och yrke, skulle kunna vara med och delta i föreningens olika kulturella aktiviteter. För medlemmarna anordnade KUR exempelvis föreläsningar, utflykter och musikkvällar. Föreningen startade också körer, gymnastikklubb och amatörteaterverksamhet.

Biobesök

Bio var ett vanligt nöje i början i 1900-talet och många ungdomar gick på bio flera gånger i veckan. 1917 fanns det inte mindre än ett 64 biografer i Stockholm. En del vuxna tyckte att det det var dåligt för barn och ungdomar att gå mycket på bio. Kommunpolitikern Alma Hedin var en av dem som tyckte att det var skadligt att se ”fel” sorts filmer. I en motion i kommunfullmäktige föreslog hon bland annat:  

...att barn under skolåldern icke måtte tillåtas att besöka biograferna, att skolbarn intill 15 år ej må tillåtas att oftare än en gång i veckan få besöka biograferna.
Motion om åtgärder till motverkande av biografernas skadliga inverkan å barn - Stadsfullmäktige 1917

Motion om åtgärder till motverkande av biografernas skadliga inverkan å barn - Stadsfullmäktige 1917

Enligt motionären Alma Hedin har brottsligheten bland minderåriga ökat på ett oroväckande sätt. Och enligt Hedin är biograferna en av orsakerna: "I de flesta rapporter om stölder b…