Skolmat under 150 år

Skolmat under 150 år

Gillar du skolmaten? Varje dag serveras ungefär 1,4 miljoner måltider i de svenska skolrestaurangerna. Vi har inte alltid fått gratis mat i skolan i Sverige. (Bild: Skolmatsal i Klara folkskola 1959. Foto: Ragnhild Haarstad, Stadsmuseet)

Idag är skolmaten gratis inom förskola, grundskola och oftast även i gymnasieskolan. Sverige och Finland är de enda länder i hela världen som serverar gratis skolmat. I exempelvis Storbritannien, Italien, Tyskland, Malaysia, Mexico och USA erbjuds eleverna skolmat, men varje elev måste betala för sin mat. 

Klara Västra Kyrkogata 14-16, Klara folkskola. Skolmatsal. Pojkar i handelsrealskolans klass 1 C äter grönsakssoppa

Klara Västra Kyrkogata 14-16, Klara folkskola. Skolmatsal. Pojkar i handelsrealskolans klass 1 C äter grönsakssoppa

1850-tal

Under 1800-talet när det bestämdes att alla skulle gå i skola fanns det ingen skolmat. Barnen fick själva ha med sig mat eller gå hem och äta på rasten. Många barn kom från fattiga hem som inte hade råd med så mycket mat. Vissa barn hade också en lång väg att gå till skolan vilket gjorde dem hungriga. I mitten på 1800-talet insåg man att mätta elever presterade bättre i skolan. Därför införde vissa skolor skolmat. Det var främst fattiga barn som fick mat i skolan. Maten bestod ofta av en portion gröt och mjölk. I slutet av 1800-talet när skolbespisningen började byggas ut serverades förutom gröt även soppa. De flesta barn hade dock fortfarande med sig ett matpaket med exempelvis smörgås och mjölk hemifrån eller gick hem och åt.

1910-tal

Motion i Stockholms stadsfullmäktige 1912 om skolbespisningI början av 1900-talet tyckte fler och fler politiker att skolorna skulle erbjuda barnen gratis mat i skolan. Socialdemokraten Fredrik Ström tyckte inte att det räckte att skolor i Stockholm Stockholms bara hjälpte de allra fattigare barnen med skolmat. Endast cirka 2300 av Stockholms cirka 26000 skolbarn fick gratis mat genom skolorna. Resten fick ta med mat själva. Han föreslog därför år 1912 att skolorna skulle få mer pengar till att servera gratis skolmat. 

Motion angående ökade anslag till den kostnadsfria bespisningen av skolbarn - Stadsfullmäktige 1912

Motion angående ökade anslag till den kostnadsfria bespisningen av skolbarn - Stadsfullmäktige 1912

Socialdemokraten Fredrik Ström menade att större anslag behövdes till att ge skolbarn mat, under rådande kristid. Enligt motionen fick cirka 2300 av stadens cirka 26000 skolbarn ma…

Redan under normala tider finns det i en stad av Stockholms storlek massor av familjer, där barnen aldrig få äta sig mätta; särskilt i arbetarfamiljer med stora barnskaror är svälten ofta en daglig gäst.

1930-tal

Från och med 1937 gav staten mer pengar till skolorna för gratis skolmat till de barn som hade störst behov av gratis mat. Det handlade fortfarande om barn från fattiga familjer där man inte hade så mycket mat. Ungefär 1 av 10 barn i Sverige fick då gratis skolmat.

I Hortlax kommun nära Piteå fick kostnaden per barn och måltid kosta max 30 öre. I den summan var allt utom ved inräknat. Veden användes för att värma upp spisen eller ugnen som maten lagades på. Bestick och tallrik fick varje barn ta med hemifrån.

Matsedel år 1930

  • Måndag: Fruktsoppa, smör, bröd och ost
  • Tisdag: Leverstuvning med bröd och mjölk
  • Onsdag: Fisk (stekt eller kokt), mjölk, smör och bröd
  • Torsdag: Ärtsoppa med bröd och mjölk
  • Fredag: Grahamsgröt med fruktmos eller socker, mjölk, smör och bröd
  • Lördag: Risgrynsvälling med russin, smör, bröd och ost

1940-tal

Överlärarkollegiets förslag till ordningsregler för skolbespisningen från 1947Riksdagen fattade år 1945 ett beslut om de kommuner som erbjöd gratis skolmat skulle få pengar från staten. Det fanns också speciella krav på vad som skulle serveras. Det skulle vara en varmrätt med ett glas mjölk, smör och bröd. Måltiden skulle komplettera maten som serverades hemma. Det var viktigt att ha god hygien när man lagade maten och man skulle vara noga med att tvätta händerna. Eleverna skulle i sin tur lära sig goda matvanor och ett gott bordsskick.

Matvakterna i skolmatsalen önskade år 1947 tydligare ordningsregler. Därför tog Överlärarkollegiet fram ett förslag som skulle gälla för alla skolmatsalar i Stockholm.

Ordningsbestämmelser i skolmatsalen 1947 - förslag från Överlärarkollegiet

Ordningsbestämmelser i skolmatsalen 1947 - förslag från Överlärarkollegiet

Vakterna i skolmatsalen önskade 1947 tydligare ordningsregler. Därför tog Överlärarkollegiet fram ett förslag som skulle gälla för alla skolmatsalar i Stockholm. Skolmatsalspersona…

Skolmatsalspersonalen skulle stå för serveringen och en matvakt skulle anställas för vart hundrade barn. Exempelvis skulle

relativ tystnad och gott bordsskick krävas av eleverna vid måltid.

Matsedel år 1940

  • Måndag: Bräckt korv med stuvning av vitkål och potatis
  • Tisdag: Köttfärs eller köttbullar med stuvade makaroner
  • Onsdag: Sillpudding
  • Torsdag: Kålsoppa med potatis, rotsaker och fläsk
  • Fredag: Fläskpannkaka med morotsstrimlor och lingonsylt
  • Lördag: Blodpudding med lingonsylt

Maten ska lagas med omsorg. Kryddningen ska anpassas efter elevernas ålder och smak. Alla dagar serveras 3 dl oskummad mjölk. Hårt spisbröd och smör. Rå morot, kålrot eller vitkål bör serveras tre gånger i veckan.

1950- och 1960-tal

Från 1947 till 1967 ökade antalet skolmåltider med 65 procent. Mer än hälften av alla elever fick då gratis mat i skolan. Allt fler skolor fick skolkök och skolmatsal. Snabbast skedde utvecklingen i Stockholm och norra Sverige. Under 1950-talet kom de första djupfrysta varorna till skolköket.

Björnsonsgatan 110-114, Blackebergs samrealskola. Skolbespisningen. Elever serveras

Björnsonsgatan 110-114, Blackebergs samrealskola. Skolbespisningen. Elever serveras

Matsedel år 1956

  • Måndag: Risgrynsgröt med mjölk och grovt bröd
  • Tisdag: Köttbullar, sås, potatis och råsallad
  • Onsdag: Stekta fiskbullar med potatis
  • Torsdag: Griljerad fläskkorv med sås och potatis
  • Fredag: Pölsa
  • Lördag: Plommonkräm med mjölk och rågbulle med ost

Matsedel år 1966

  • Måndag: Blodkorv med lingon och glass till efterrätt
  • Tisdag: Stekt fläsk med bruna bönor och en halv apelsin
  • Onsdag: Stekta fiskpanetter med stuvad spenat och potatis
  • Torsdag: Rotmos med köttkorv och senap
  • Fredag: Kalvkött med dillsås, potatis och tomat
  • Lördag: Fruktris med mjölk och frukostfranska

1970-tal

Under 1970-talet kom det mer hel- och halvfabrikat i skolköket. Det vill säga mat som hade lagats någon annanstans och som bara värmdes upp i skolans kök. Det kom även ny lag som bestämde reglerna för varmhållning av mat. Maten skulle vara minst 60° C och fick hållas varm under max två timmar. Samma regler gäller fortfarande idag.

Matsedel år 1974

  • Måndag: Köttfärssås med spaghetti, äppeljuice
  • Tisdag: Grillat kycklinglår med sås, ris, isbergssallad med gurka
  • Onsdag: Stekt strömmingsflundra med potatismos och rivna morötter
  • Torsdag: Ärtsoppa med fläsktärningar och senap, grov smörgås och äpple
  • Fredag: Korv Stroganoff med ris och råkostsallad

1980-tal

Under 1980-talet var skolköken tvungna att spara och maten fick inte kosta så mycket pengar. Vid denna tid hade de råvaror som man lagade maten av blivit mycket dyrare. Skolorna var därför tvungna att laga billigare mat vilket ofta innebar att maten blev sämre och utbudet på olika rätter minskade.

Matsedel år 1985

  • Måndag: Oxjärpar med sås och potatis, råkost
  • Tisdag: Chili con carne med ris
  • Onsdag: Ugnsstekt fisk med mandeltäcke och potatis
  • Torsdag: Moussaka och pizzasallad
  • Fredag: Chop suey med ris

1990-tal

1997 kom en ny skollag som bestämde att alla kommuner i hela Sverige skulle servera sina elever i grundskolan gratis mat. Detta gällde dock inte gymnasieskolan där varje kommun själva fick bestämma om maten ska kosta eller vara gratis. Lagen bestämde inte heller hur maten skulle vara, hur maten skulle smaka eller när skolmåltiden skulle serveras. Fram till 1990-talet serverades oftast bara ett lunchalternativ i skolorna. Därefter blev det vanligare att skolorna serverade två olika matalternativ och/eller filmjölk med flingor eller müsli.

Matsedel år 1996

  • Måndag: Små potatisbullar, alternativt filmjölk
  • Tisdag: Bakad potatis med tillbehör
  • Onsdag: Himmelsk köttfärsröra
  • Torsdag: Fransk dragonfisk
  • Fredag: Orientalisk köttgryta

2000-tal

Under 2000-talet började många skolor servera minst två rätter, varav minst en vegetarisk rätt.År 2011 kom en ny skollag som bestämde att skolmaten ska vara näringsrik. Det är dock kommunen eller friskolan som bestämmer vilken mat som ska lagas och hur serveringen ska gå till. I många kommuner har man en gemensam matsedel vilken gör att samma mat serveras i alla skolor. Men det kan också vara så att det är varje skola själv får bestämma sin egen matsedel. I gymnasieskolan finns det fortfarande inget krav på att det ska serveras skolmåltider.

Idag är det ett problem att många elever inte känner sig lugna och trygga i matsalen. Många tycker att matsalen är en stökig miljö. Många elever tycker inte heller att de får tillräckligt med tid på sig att äta. Detta gör att många inte äter sig mätta i skolan utan går hungriga. Vissa hoppar också över lunchen helt.

Matsedel år 2015

  • Måndag: Potatisbullar, rotfruktsfräs med rökt fläskkött eller keso, lingon, frukt eller Blodpudding, rotfruktsfräs med rökt fläskkött, lingon, frukt
  • Tisdag: Thai Kycklingwok med nudlar, sweet chili-dressing eller Thai Vegetarisk wok med nudlar, sweet chili-dressing
  • Onsdag: Köttfärssås, ekologisk spagetti eller Morotssoppa med tomat, pålägg = mjukost eller Pastasås med linser och rotfrukter, ekologisk spagetti
  • Torsdag: Ärtsoppa, nybakat bröd och pålägg. Pannkakor, sylt eller Vegetarisk ärtsoppa, nybakat bröd och pålägg. Pannkakor, sylt
  • Fredag: Italiensk fisk, basilikasås, ugnsrostad potatis eller Potatisgratäng med spenat och keso