Fem elever stoppar valsedlar i en valurna

Elevdemokrati

Under 1800-talet fanns elevråd eller liknande elevinflytande bara på några få skolor. Under första halvan av 1900-talet startade elevråd på allt fler skolor, och från mitten av 1950-talet fanns de i någon form på nästan alla. Fram till början av 1960-talet arbetade elevråden mest med att hålla ordning i skolan och ordna aktiviteter för eleverna. Med tiden kom elevrådets verksamhet att utvecklas till att handla mer om elevernas demokratiska rättigheter. (Bild: Elever på Enskede läroverk röstar, 1957. Foto: John Kjellström, Stadsmuseet i Stockholm)

Till en bit in på 1900-talet fanns det inte mycket utrymme för eleverna att påverka eller ifrågasätta skolans regler. Det var bara att lyda. Så småningom fick eleverna mer inflytande i skolan. Elevråd, eller elevkår som det heter på gymnasiet idag startades på allt fler skolor. 

I Norra Latins ”Stadgar för elevernas självstyrelse” från 1944 kan man läsa att

Självstyrelsens uppgift är att fostra skolans lärjungar till goda medborgare och hos dem skapa självtillit, gott kamratskap och ett uppträdande, värdigt elever vid läroverket.

Ordningsvakter skulle hålla koll på fusket

Ordningen i klassrummen och på skolgården sköttes ofta av ordningsmän och ordningsvakter bland eleverna. Utvalda elever fick alltså hålla ordning på sina klasskamrater. 

Men det var inte alltid lätt att vara ordningsman. Eleven Anders Jörle var missnöjd med sin uppgift och beklagade sig över de irritationsmoment som fanns när han skulle hålla ordning vid skrivningar aulan.

En ordningsmans klagomål – Norra Latins högre allmänna läroverk

En ordningsmans klagomål – Norra Latins högre allmänna läroverk

I elevrådets verksamhet ingick bl.a. att hålla ordning i skolan. Valda ordningsmän skötte t.ex. utdelning av skrivningsuppgifter vid skrivningar i aulan. Eleven Anders Jörle v…

Vid ett möte 1946 diskuterade eleverna vad fusket i skolan berodde på och hur man skulle kunna stoppa det. Att det fuskades på proven ansågs till viss del bero på ”betygsjäktet” och konkurrensen mellan eleverna. För att komma tillrätta med fusket ville elevrådet bland annat att förhållandet mellan elever och lärare skulle bli bättre. Ur protokollet från mötet:

Hr Wrede frågade varför lärare och elever ibland inte kunde ha personliga samtal, vilket säkert skulle innebära ett framsteg.

Elevernas demokratiska rättigheter

Med tiden kom elevrådens verksamhet att handla mer om elevernas demokratiska rättigheter och inflytande i skolan.

På elevrådsmöten i början av 1960-talet diskuterades till exempel om morgonbönen måste vara obligatorisk, att kortspel borde tillåtas, att oförberedda skrivningar borde förbjudas och vilka rättigheter skolans rökare borde ha.

Klagomål på att rökarna i skolan hade för dåliga förhållande i fråga om utövandet av sin last framkom.

På ett annat möte diskuterades också möjligheten att protestera mot oförrätter och till och med att strejka. Några andra önskemål från eleverna var bättre skolmat, en kaffeservering och att få bra sexualundervisning. 

Under åren 1968-1969 hade elevrådet på Norra Latin bland annat arbetat för ökad samverkan inom skolan och påtalat hur viktigt det var med diskussioner:

Grundvalen för ett fungerande Elevråd och en fungerande Elevdemokrati är meningsfulla och välordnade diskussioner i skolan.

Den här artikeln är en del av temat "Utbildning i Stockholm"

Här hittar du fler artiklar i temat Utbildning i Stockholm.