Stockholmskällan

Historia i ord, ljud och bild
Barn sitter i sängar, läkare och sjuksköterska står bredvid
Sjuksal på Sabbatsbergs sjukhus, 1896. Okänd fotograf, Stadsmuseet i Stockholm

Sjukhus och vårdinrättningar

Under en stor del av Stockholms historia drevs vård av sjuka, psykiskt sjuka, fattiga, personer med funktionsnedsättning samt äldrevård och barnhem inom samma inrättningar. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började detta ändra och vården professionaliserades och delades upp på olika institutioner.

Synen på vad som har ansetts friskt eller sjukt har varierat under historien. Hur man skulle behandla sjuka människor har också förändrats över tid.

I Stockholm öppnade många nya vårdinrättningar i slutet av 1800-talet. Verksamheterna växte och tog plats i nya, moderna byggnader. Samtidigt byggdes ett stort antal sanatorier och epidemisjukhus runt om i Sverige. Sanatorierna placerades på högt belägna platser. Man trodde nämligen att ren och frisk luft skulle vara bra för de patienter som fått de fruktade farsoterna tuberkulos och spanska sjukan. Tuberkulos är en mycket smittsam infektion som i första hand drabbar lungorna och spanska sjukan var en dödlig form av influensa som spreds över hela världen mellan 1918 och 1920.

Många av sjukhusen både i och utanför Stockholm fanns kvar långt in på 1900-talet och ändrade inriktning med tiden. Sjukdomar har försvunnit, forskningen har utvecklats och attityder förändrats.

Sundhetskollegiet blir Medicinalstyrelsen som blir Socialstyrelsen

1813 bildades Kungliga Sundhetskollegiet och fick i uppdrag att ha:

Öfverinseendet och styrelsen öfver sundhetstillståndet, läkarvården och sjukskötseln.

Detta skulle gälla både invånarna i allmänhet som krigsmakten till lands och till sjöss. Sundhetskollegiet bytte 1878 namn till Kungliga Medicinalstyrelsen. Deras uppgift blev att övervaka den allmänna hälso- och sjukvården i Sverige. 

Medicinalstyrelsen uppgick 1968 i Socialstyrelsen. Socialstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar med frågor kring hälso- och sjukvårdvård, socialtjänst med mera.

Serafimerlasarettet var Stockholms första sjukhus

Serafimerlasarettet, även kallat Serafen, var Stockholms första moderna sjukhus. Det öppnade redan 1752 på Kungsholmen i Stockholm. På platsen fanns den Gripenhielmska malmgården från sent 1600-tal och en stor trädgård. som verksamheten flyttade in i. Malmgården bestod av en huvudbyggnad och två flyglar. Den nyinstiftade Serafimerorden ansvarade från början för sjukhusets verksamhet. Sjukhuset var ett undervisnings- och forskningssjukhus där studenter kunde studera medicin och kirurgi samtidigt som de arbetade. Sjukhuset hade från början åtta sängar och tog emot fattiga sjuka från Stockholm. Sjukhuset växte allt eftersom. Fler patienter sökte sig dit och tillgångarna växte genom donationer och stöd från skattepengar. Sjukhuset hade 1805 ökat till 100 platser. Det hade också byggts till flera gånger.

Ett nytt, större och mer modernt sjukhus byggs

1888 hade staden gett sjukhuset extra pengar så att de kunde bygga ett större och mer modernt sjukhus. Arkitekten Axel Kumlien ritade en ny centralbyggnad i rött tegel. På tomten byggdes också en polioklinik, en kvinnoklinik, en klinik för ögonsjukdomar och byggnader för bad och tvätt. Serafimerlasarettet övertogs helt av staten 1937. När Karolinska sjukhuset byggdes 1940 och Huddinge sjukhus öppnade 1972 förlorade sjukhuset sin ställning som undervisnings- och forskningsverksamhet. Sjukhuset lades ned 1980. Byggnaderna användes efter det som närakut, mödravårdscentral, barnavårdscentral och andra verksamheter.

Utvalt källmaterial om Serafimerlasarettet

Barnbördshusen skulle ge säkrare förlossningar

Allmänna barnbördshuset kallades också för Allmänna BB. Från början var det en del av Serafimerlasarettet på Kungsholmen, men blev en egen verksamhet 1775. I mitten av 1800-talet flyttade Allmänna BB till nya lokaler på Hantverkargatan. 1916 revs byggnaden i ett enormt moln av damm och grus. Då hade förlossningskliniken flyttat till Östermalm. Allmänna BB stängde 1976.

Barnbördshuset samlade sin tids förlossningsvård, även om det länge var vanligt att föda hemma. Eftersom man ännu inte hade full förståelse för hur smitta spreds bakterier och sjukdomar som barnsängsfeber på förlossningsklinikerna. Vid 1800-talets mitt var situationen akut och Allmänna BB stängdes för att man skulle få bukt med smittan. 

1865 öppnade därför det provisoriska barnbördshuset på Södermalm, för att kunna erbjuda plats för födande kvinnor i Stockholm. 1881 bestämde Stockholms stad att verksamheten skulle bli permanent och döpte om barnbördshuset till Södra barnbördshuset. Södra BB hade sin verksamhet på Wollmar Yxkullsgatan fram till 1969.

I slutet på 1800-talet fick sjukhusen i Stockholm nya hygienregler. Bland annat skulle all vårdpersonal tvätta händerna innan de hjälpte en ny patient. Efter det sjönk smittspridningen och dödligheten på förlossningsavdelningarna.

Utvalt källmaterial om barnbördshus i Stockholm

Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn

År 1854 invigdes Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn på Hantverkargatan 24. Det var det första barnsjukhuset i Sverige. Grunden till sjukhuset hade lagts 1848 genom ett testamente efter fattigläkaren Pehr Hellstedt. Han hade arbetat bland fattiga i Stockholm. Gåvor och donationer fortsatte att strömma in till den fond som han startat och till slut kunde sjukhuset öppnas. Kronprinsessan Lovisa stöttade sjukhuset och därför namngavs sjukhuset efter henne. 

Fattiga barn vårdades gratis 

Sjukhuset var gratis för fattiga familjer. En vårdavgift togs ut från de föräldrar som hade det bättre ställt. Grundbestämmelsen för verksamheten var 

Att å anstalten skulle mottagas fattiga föräldrars barn från 2 - 8 års ålder, vilka skulle vårdas fritt så länge deras sjukdomar varade. Barn under 2 år och över 8 år skulle således icke tagas emot.

Sjukhuset fortsatte under många år att drivas genom enskilda gåvor och donationer. Ibland kunde en ekonomisk gåva vara förknippad med en önskan om att skapa en frisäng. Frisäng betydde att vårdplatsen var gratis och kunde utnyttjas av ett fattigt barn. Ovala skyltar på sänggaveln märkte ut dessa sängar. På bilderna från sjukhuset kan man se att fler sjuka barn vilar i sådana frisängar. 

Verksamheten växte från 40 till 147 vårdplatser 

Från början fanns det 30 sängar fördelade på tre rum och ytterligare 10 platser för särskilt smittsamma patienter. Senare utökades till 60 platser. Vårdtiderna var på den tiden långa. Ofta vårdades barnen på sjukhuset i två månader. 1866 fick sjukhuset en kirurgisk klinik. Efterhand växte verksamheten. 1899 invigdes ett nytt sjukhus på Polhemsgatan 30 med 147 vårdplatser. Arkitekt för sjukhuset var Axel Kumlien.

1970 flyttades all medicinsk verksamhet till Sankt Görans sjukhus. Därefter revs byggnaderna  för att ge plats åt Stockholms polishus nya häkte.

 

 

Utvalt källmaterial om kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

Sjukhuset Eira

Sjukhuset Eira på Hantverkargatan 13 stängde verksamheten 1955. Byggnaderna revs samma år och på platsen byggdes den nya Eiraskolan.

Sjukhuset hade öppnat 1816 och kallades då kurhuset Eira. På kurhuset behandlades könssjukdomar. Vid den här tiden var prostitution och sexköp tillåtet i Sverige. Mellan 1847 och 1918 var prostituerade i Stockholm registrerade hos prostitutionspolisens besiktningsbyrå och tvungna att genomgå regelbundna gynekologiska undersökningar. Detta kallades för reglementeringen av prostitutionen. Kvinnor som hade blivit smittade med sexuellt överförbara sjukdomar kunde bli tvångsinlagda på sjukhuset Eira för vård. 

Under 1900-talet minskade antalet patienter med könssjukdomar och sjukhuset Eira började också vårda kroniskt sjuka. När sjukhuset lades ned flyttades patienterna och personalen till Karolinska sjukhuset. 1958 öppnade Eiraskolan på det gamla sjukhusets plats.

Konradsbergs hospital kallades "Dårarnas slott"

Konradsbergs hospital var ett av Sveriges första mentalsjukhus. Det ansågs väldigt modernt när det invigdes 1861. Det ursprungliga namnet var Stockholms hospital för sinnessjuka. Namnet Konradsbergs hospital fick det 1932. Namnet Konradsberg kommer från Konrad Heijsman som ägde en gård i närheten under 1770-talet.

Byggnaden byggdes i en slottsliknande stil och kallades av vissa för "Dårarnas slott". Runt huset låg en stor park. De första 101 patienterna flyttades hit från Danvikens Hospital den 29 november 1861.

Siri Thunström var intagen på Konradsbergs hospital i början av 1900-talet då läkarna ansåg att hon var mentalt instabil. Läs mer om Siri Thunström i temat Brott och straff.

Konradsberg byter namn och verksamheten lägger ner

Under senare delen av 1900-talet bytte huset namn igen. Det kallades för Psykiatriska sjukhuset och från 1 juli 1967 Rålambshovs sjukhus, efter närbelägna Rålambshovs gård. Det användes för psykiatrisk vård fram till 1995 och togs därefter över av Lärarhögskolan i Stockholm. Området var tidigare inhägnat och det dröjde fram till 1980-talet innan allmänheten fick komma in på området.

Utvalt källmaterial om Konradsbergs hospital

Biblioteket tipsar: Böcker om sjukhus och vårdinrättningar

Utvalt källmaterial om andra sjukhus och vårdinrättningar i Stockholm

Externa länkar

Om artikeln

Stockholmskällans redaktion har skrivit den här artikeln. Den berättar en större historia utifrån de olika källmaterial som arkiv, museer och bibliotek i Stockholm har publicerat här på stockholmskällan.se.

Har du frågor om artikeln?

Kontakta Stockholmskällans redaktion

Artiklar om välfärdssamhällets framväxt

Uppdaterad