Ernst Klefbeck skriver i sin motion till Stockholms stadsfullmäktige att man bör besluta att den person som fått kostnadsfri sjukvård (eller någon i dennes familj) inte ska tas upp i fattigvårdsnämndens förteckning över de som fått fattigvårdsunderstöd.
Enligt gällande lag blev den som beviljades fattigvårdsunderstöd 1910 berövad vissa av sina så kallade medborgerliga rättigheter, till exempel sin rösträtt. Ernst Klefbeck alla dessa bestämmelser i fattigvårdsförordningen är pinsamma!
Citat:
"Den ena stunden erkänner staten hvarje medborgares medborgarrätt, men redan nästa ögonblick taga den medborgarrätten ifrån alla de fattiga."
Klefbeck framhåller bland annat det orimliga i att en arbetare som under många år arbetat och betalat skatt till stat och kommun ska bli av med sin rösträtt om han har fått ett fång ved eller om något av hans barn vårdats på sjukhus.
I den aktuella motionen är det just att man ser den kostnadsfria sjukvården som fattigvård i det här avseendet.
Klefberg menar att det finns en risk att de som blir sjuka men inte har råd att betala för vården, undviker att söka vård för sig och sina barn, för att slippa komma med på listan med de som har en skuld till fattigvården. Det var nämligen utifrån den listan som rösträtten fastställdes. Sjukhusvården var fri för de "meddellösa" men den räknades då som fattigvård.
Klefberg tar också upp att detta kan förvärra svårigheterna att få de män som lider av veneriska sjukldomar att söka vård
