Det har funnits utbildade professionella barnmorskor i Sverige sedan 1700-talet. Hjälpgummor, jordgummor och jordemödrar har assisterat kvinnor vid förlossningar sedan urminnes tider, vars insatser byggde på erfarenhet, tradition och ofta folktro. Men från och med sekelskiftet 1700 skapas en ny förlossningskonst i Sverige som bygger på tidens rationella och vetenskapliga ideal.
Redan när Collegium Medicum (föregångaren till Socialstyrelsen) bildades år 1663 började jordgummornas arbete regleras och kontrolleras. Barnmorskorna var tidigt organiserade i skrå där man först var lärling, sedan gesäll och slutligen mästare inom hantverket. Under 1600-talet introducerades en lärlingsutbildning för barnmorskor som fick gå i lära i fyra år hos en äldre kollega.
År 1686 utfärdade Collegium Medicum en förordning att Stockholms barnmorskor efter genomgången utbildning skulle examineras av Stadsläkaren och avlägga ed till Magistraten (stadens högsta styre). Den första barnmorskeutbildningen startade i Stockholm 1708 och år 1711 infördes ett barnmorskereglemente i huvudstaden som fastslog att endast examinerade och edsvurna barnmorskor fick utöva yrket. 1777 infördes barnmorskereglementet i hela landet. Barnmorskorna fick vid examen svära en ed om tystnadsplikt och att alltid stå redo att hjälpa födande kvinnor - "hög som låg, dag som natt".
I den första förteckningen (”matrikeln”) i Barnmorskeläroanstalten i Stockholms arkiv finner vi information om några av Sveriges första formellt utbildade barnmorskor. Den är nedtecknad av "Director och Artis Obstretricia Professor Herr doctor David von Schulzemheim", Allmänna barnbördshusets förste överläkare, och rubriken lyder:
Matrickel på de barnmorskor i Riket som äro undervisade, examinerade och approberade vid Informationsvärket i Stockholm ifrån År 1760.
Några av de barnmorskor vi kan läsa om är:
No 9. Beata Roos f. Schlecht 1721. Examinerad 1751 Stockholms stad. Åtföljt Madame Sanderholm. Hade reputation såsom snäll barnmorska 1770. Hade en liten egen gård på Kammakaregatan hwarest hon dog. Hjelpsam emot de fattiga intill sista ålderdomen. Hon dog omkring 1799.
No 12. Maria Magdalena Boll, född Malmberg 1726. Examinerad den 2 juli 1758 för Stockholms stad. Hennes Kungliga Majestäts Drottning LOVISA ULRICHAS barnmorska. Af Stockholms barnmorskor hon den förnämsta i anseende till en sällsynt application Därtill och mycket brukad i de förnämsta hus i Stockholm. Död i januari månad 1797.
No. 21 Catharina Maria Scharsfenberg fd. Sundius född Rask 1726. Examinerades den 5 september 1760 för Stockholms stad. Säges vara år 1783 flyttad i egenskap av Barnmorska till Petersburg.
No 46. Maria Dorothea Krey f. 1696 i Pommern av en ärbar släkt, var gift med teol. Kand. och philos. Magister Niclas Krey, vilken tidigt lärer hava med döden avgått. I hennes gravskrift står att hon under 31 års verksamhet förlöst 4059 barnaföderskor uti och omkring Stockholm. Hade mycket förtroende och lärer även varit en förståndig och skicklig jordgumma till sena åldern och av den tidens lärare anlitad och känd, ledde rätt många unga nylärlingar av dess kön, emedan ännu inte barnbördshuset var upprättat.
No 75. Charlotta Hagelström f. Hetlin Apotekarehustru. Examinerad 1769 för Stockholms stad. 36 år gammal, följt Madame Krey. Var i flera år en rätt mycket brukad barnmorska i huvudstaden, dock ej så mycket som dess samtida fru Boll hos de allra förnämsta av adeln, men likväl därnäst. Var umgängesam och vettig i sällskap, något bigotte, och i synnerhet andäktig vid förlossningar. Stor och fet och i ungdomen av ett hyggligt utseende. Död d. 23 okt.1800.
Allmänna barnbördshuset öppnade i Stockholm 1775 på Fredsgatan 9 och var den första förlossningsanstalten i landet. Hit förlades då också barnmorskeundervisningen. Under 1800-talet flyttade barnmorskeutbildningen till Södermalm, först till Provisoriska barnbördshuset och 1907 till det toppmoderna nyuppförda Södra barnbördshuset.
Detta är de första sidorna av volymen. Vill du ta del av hela volymen finns den för frambeställning till läsesalen på Stadsarkivet Kungsklippan.
