Landhöjningen på Järvafältet
Den senaste istiden tog slut för ungefär 10 000 år sedan. Inlandsisen var så tung att den pressade ned landmassan under sig i havet. När isen smälte bort började landet höja sig upp igen. I trakterna kring Stockholm stiger landet med ungefär 50 cm på 100 år. Undan för undan blir det alltså mer mark att leva på för människorna.
Här låg ytterskärgården för 6000 år sedan
Flygfoto över Järvafältet, producerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Bilden visar hur vattenytan var 35 meter högre än idag under åren 4200-3300 före vår tideräkning.
På bilden kan vi se hur de första små kobbarna i Akalla tittar upp ur havet, ungefär 4200-3300 före vår tideräkning. Under den äldre bondestenåldern såg Akalla ut som det gör längst ute i ytterskärgården idag. Havet som Akalla låg i kallas för Litorinahavet, det bestod av smältvatten från inlandsisen.
Arkeologerna tror inte att det bodde några människor i Akalla under den tidiga bondestenåldern. Men kanske har människor rört sig i området. De kan ha stannat kortare tider för att jaga säl på de små skären och öarna. Vi vet inte säkert. Än så länge har arkeologerna inte hittat några spår av människor från den här tiden i Akalla.
Järvafältet var små öar för 5000 år sedan
Flygfoto över Järvafältet, producerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Bilden visar hur vattenytan var 30 meter högre än idag under åren 3300-2300 före vår tideräkning.
På bilden kan du se hur högt vattnet stod på Järvafältet under den mellersta bondestenåldern, cirka 3300-2300 före vår tideräkning. Det mesta av Järvafältet låg fortfarande under vattenytan. En del små öar stack ändå upp ur vattnet. En av öarna var Akalla.
Hjulsta, Rinkeby, Tensta och Husby var också öar. Tusen år tidigare var de bara små kala kobbar. Nu har de vuxit och blivit större
För 3000 år sedan - nu är Järvafältets innerskärgård
Flygfoto över Järvafältet, producerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Bilden visar hur vattenytan var 25 meter högre än idag under åren 2300-1000 före vår tideräkning.
I slutet av stenåldern och i början av bronsåldern stod havet fortfarande högt på Järvafältet. Området hade blivit en del av den inre skärgården, med många öar. En av dem var Akalla.Nu låg nästan hela Akallaområdet över vattenlinjen. Bilden visar perioden 2300-1000 före vår tideräkning. Under den här perioden tog stenåldern slut och bronsåldern började.
Människor har förmodligen rört sig i Akallaområdet vid den här tiden, men än så länge har vi inte hittat några spår efter dem.
Bronsåldersfynd i Kälvesta
I Kälvesta, strax väster om Stockholm, har arkeologer undersökt delar av en boplats som är från bronsåldern. Arkeologerna hittade också gravar i området. Bland annat hittade de flera fragment, små bitar från deglar och gjutformar. Fynden visar att människorna gjöt brons på den här platsen. Arkeologerna hittade också många djurben. Det kan betyda att boskapsskötseln har varit viktig. I Kälvestaboplatsen ingår tre olika fornlämningsområden. De kallas RAÄ 125, 126 och 220.
För 2 800 år sedan började fastlandet vid Barkarby
Flygfoto över Järvafältet, producerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Bilden visar hur vattenytan var 19 meter högre än idag, ungefär år 800 före vår tideräkning.
Sedan år 800 före vår tideräkning har marken höjt sig 19 meter ur havet. På 1990-talet undersökte Stockholms länsmuseum en boplats från brons- och järnåldern i Barkarby. När arkeologerna gjorde utgrävningen hittade de den gamla strandlinjen. Där började fastlandet, och havet tog slut. Just där hade människor slagit sig ned för 2 800 år sedan.
För 2 500 år sedan - nu är nästan hela Akalla uppe på land
Flygfoto över Järvafältet, producerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Bilden visar hur vattenytan var 15 meter högre än idag, ungefär år 500 före vår tideräkning.
Under bronsåldern var området kring Järvafältet ett innerskärgårdslandskap. Det som tidigare hade varit hav och öppet vatten hade nu förvandlats till vikar. Nästan hela Akalla har rest sig ur vattnet, bara en bit av Tavastehusgatan ligger fortfarande under vattenytan.
Människorna som levde i Akalla på bronsåldern livnärde sig på åkerbruk och boskapsskötsel, liksom på jakt och fiske. I slutet av bronsåldern ökade åkerbrukets betydelse, medan boskapsskötselns betydelse minskade.
Utgrävningar med bronsåldersfynd på Järvafältet
I Akalla-området har arkeologerna undersökt sju skärvstenshögar (RAÄ 135, 139 och 165) och två gravar på ett gravfält (RAÄ 134). När arkeologerna undersökte en stor stensättning (RAÄ 134), som var lagd runt ett stort stenblock, fann de flera gravar. Gravarna innehöll fyra begravningar från bronsålder och två från vikingatid. Bronsåldersgravarna var brandgravar och innehöll förutom brända ben också ett par bronsföremål, flinta och keramik. Det här är de enda säkra bronsåldersgravarna som har undersökts av arkeologer på Järvafältet.
År 0 - en liten havsvik finns kvar
Flygfoto över Järvafältet, producerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Bilden visar hur vattenytan var 10 meter högre än idag, omkring år 0.
Rester av människors liv under äldre järnåldern finns på flera ställen i området, i form av boplatslämningar, rester av inhägnader och gravar. En del har undersökts av arkeologer när nya bostadsområden har byggts. Andra lämningar finns fortfarande kvar.
Precis där den nordligaste lilla havsviken tar slut på bilden, strax söder om dagens Akalla, finns idag lämningar av så kallade stensträngar. Man tror att stensträngarna är rester av inhägnade hagar för boskapen. Runt gårdarna i Akalla finns flera stensträngar. Vid Husby gård finns 5 st (R424, 425, 426), i Hästa 4 st (R86, 87, 423) och runt Akalla 4 st (R415, 434).
För 1000 år sedan levde vikingarna på Järvafältet
När vi kommer fram till vikingatiden har havsviken helt försvunnit från Akalla. Igelbäcken var ett större vattendrag än idag. Den nya marken som varit havsbotten tidigare användes som betesmark.
Flygfoto över Järvafältet, producerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Bilden visar hur vattenytan var 5 meter högre än idag, omkring år 1000.
