Arbetsrätt och föreningsfrihet
Vad krävs för att vi ska ha demokrati? Att vi får träffa vem vi vill och bilda föreningar. Till exempel föreningar som arbetar för att förändra samhället, som politiska partier och fackförbund.
Arbetarna bildar fackförbund på 1800-talet
Arbetet i fabrikerna var hårt och slitsamt och arbetsmiljön var ofta dålig. Arbetsdagen var mycket lång, lönen var liten och om någon blev skadad på jobbet kunde hen förlora arbetet.
Under andra halvan av 1800-talet tröttnade arbetarna i Stockholm på de dåliga arbetsvillkoren. Många gick samman och krävde högre lön och bättre arbetsförhållanden. Vid flera tillfällen gick arbetarna ut i strejk och vägrade arbeta om inte cheferna gick med på deras krav.
Direktörer ville inte ha fackförbund på fabriken
Bröderna Jean och Carl Gerhard Bolinder ägde och drev en framgångsrik metallindustri vid Klara sjö på Kungsholmen. De jobbade hårt för att förhindra arbetarnas möten. I en skrivelse från 27 februari 1869 framgår det att de varnat sina anställda för att delta i en sammankomst vid Gustaf Adolfs torg. Den som deltog i mötet fick sparken.
Även Bergsunds mekaniska verkstad vid Hornstull gjorde vad de kunde för att hålla arbetarna i schack. I ett brev skrivet den 22 februari 1869 upplyste de polisen om ett planerat arbetarmöte i Kungsträdgården.
På 1880-kravet kräver fackförbunden förbättringar
Fackföreningar som på allvar ställde krav på arbetsgivarna växte fram först på 1880-talet. På ett möte i Stockholm den 30 december 1881 antog deltagarna ett program för skapandet av fackföreningar som skulle verka för bättre löner och arbetsvillkor. Programmet hade sitt ursprung i arbetarestrejken i Stockholm sommaren 1881.
Ny lag skulle ge bättre arbetsmiljö
Sommaren 1889 kom lagen angående skydd mot yrkesfara. Lagenställde krav på en säker arbetsmiljö för arbetare i fabrikerna. Tre yrkesinspektörer hade ansvar för att kontrollera Sveriges alla fabriker så att lagen följdes.
Vid ett tillfälle blev fabriksinspektör Gustaf Uhr lurad av tobaksfabrikanterna Fick på Kaptensgatan 20. Bröderna Fick lyckades dölja en lokal där 15 kvinnor arbetade i en miljö som inte uppfyllde lagens krav.
Bryggeriarbeterskorna bildar eget fackförbund
Arbetsmarknaden var mycket ojämställd under 1800- och början av 1900-talet. Kvinnor hade till exempel lägre lön än sina manliga kollegor. Samhället utgick nämligen från att männen skulle försörja hela familjen och att det inte var kvinnornas uppgift. I praktiken kunde naturligtvis kvinnor också vara familjeförsörjare, men när de fick sin lön räknades de ändå inte som det. Många kvinnliga arbetare protesterar mot detta och krävde förändring.
Efter en omrösning på Münchenbryggeriet 1901 startade de kvinnliga bryggeriarbeterskorna ett eget fackförbund. Det kallades Avdelning 15. Här kunde kvinnorna driva sina egna frågor för att påverka sin arbetssituation på fabriken. Den viktigaste frågan för bryggeriarbeterskorna var lika lön för lika arbete. Vilket innebar att kvinnorna skulle få samma lön för samma arbetsuppgifter som männen på fabriken. 1902 var samtliga 388 bryggeriarbeterskor anslutna till Avdelning 15. Fackföreningen engagerade sig också i kampen för den kvinnliga rösträtten.
60 kvinnliga arbetare avskedade för att ha gått med i facket
I september 1907 rapporterar tidningen Socialdemokraten att 60 kvinnliga arbetare har blivit avskedade från Stockholms Sockerbageribolag. De blev uppsagda för att de ville gå med i Svenska bageri- och konditoriarbetareförbundet. Några veckor senare kom ledningen för Sockerbageribolaget överens med fackförbundet och arbetarna som hade blivit avskedade fick tillbaka sina jobb.
Urval av källmaterial om fackföreningar och arbetsrätt
Biblioteket tipsar: Böcker om fabriker och fackföreningar i Stockholm
Läs mer om kampen för demokrati
Uppdaterad