Parlamentarismen och bondetåget

Parlamentarismen och bondetåget

Vad krävs för att vi ska ha demokrati? "Demokrati" betyder "folkstyre". Den politik som de flesta röstar på ska också styra landet. Så funkar parlamentarismen. Senaste gången som majoriteten i riksdagen blev överkörda var vid Bondetåget 1914. Den gången försökte kung Gustav V föra en annan politik än den folkvalda regeringen. Fotot föreställer Riksdagshuset och Kungliga slottet. (Fotograf: Gustaf W:son Cronquist 1926-1927).

Bondetåget hotade parlamentarismen 1914

Sverige är en representativ demokrati. Regeringen ansvarig inför Riksdagen och måste ha stöd där för sin politik. Det kallas parlamentarism. Före parlamentarismen var det kungen som godkände riksdagens beslut, utan att ta någon hänsyn till det folkvalda parlamentets vilja. Senaste gången parlamentarismen på allvar ifrågasattes i Sverige var den 6 februari 1914 i samband med Bondetåget.

Bondetåget

Den 6 februari 1914 samlades så 30 000 demonstranter i Stockholm för att marschera upp till slottet och möta kungen. Demonstranterna var upprörda över att regeringen inte ville rusta upp försvaret. En som kände likadant var kung Gustav V, som öppet uttalade sitt missnöje över den folkvalda regeringens försvarspolitik i det så kallade borggårdstalet.

Statsministern avgick i protest

Detta var den senaste gången kungen på ett sådant tydligt sätt tog strid med regeringsmakten och på så vis hävdade sin rätt att styra landet. Sedan slutet av 1800-talet hade det varit en oskriven regel att riksdagen valde regering och godkände deras beslut.

Två dagar efter Bondetåget samlade en motdemonstration minst lika många deltagare till stöd för regeringen. Trots det valde regeringen och statsminister Karl Staaff att avgå i protest mot kungens agerande som de hävdade var ett ifrågasättande av demokratin.

Bondetåget marknadsfördes intensivt

Bondetåget hade marknadsförts intensivt och man arrangörerna hade till och med upprättat en "Bondetågsbyrå" på Vasagatan 3. I Stockholmskällan hittar du flera olika källor som ger en fördjupad bild av händelseförloppet. Till exempel finns en promemoria om vad bönderna skulle tänka på under sin vistelse i Stockholm, ett par dagboksanteckningar om hur två stockholmare upplevde dagen, många bilder – och de muggar som delades ut under demonstrationen.

 

Demokratins vardag i Stockholm

Demokratins vardag kan vid en första anblick verka rätt trist. En grå sörja av papper, möten och allmänt käbbel. Men dyker man i fullmäktiges motioner och debattprotokoll så märker man snart att det ofta är brännande frågor som har behandlats i Stadshuset. Dessutom ger handlingarna en levande bild av hur den demokratiska beslutsprocessen går till. Välkommen in i Stockholmsdemokratins politiska verkstad!

Biofilmer skadar ungdomen!

Hösten 1917 såg Alma Hedin rött. Barnens eviga rännande på stadens biografer orsakar trötthet i skolan, allmän avtrubbning och i slutändan kriminalitet! Vad göra? Ja, eftersom Alma Hedin sitter i stadsfullmäktige skrev hon såklart en motion med förslag på åtgärder.

Alma Hedin, ledamot av Stadsfullmäktige

Alma Hedin, ledamot av Stadsfullmäktige

Alma Hedin (1876-1958) satt i Stadsfullmäktige 1911 till 1917 och invaldes av Allmänna valmansförbundet. Du kan läsa några av hennes motioner via länkarna till höger. Hon var syste…

När Hedins motion landade på fullmäktiges bord gällde det att skaffa ett bra underlag för beslut. Skulle fullmäktige till exempel besluta att införa ett avancerat kupongsystem i syfte att begränsa barnens biobesök till ett i veckan? Det var i alla fall ett av Alma Hedins förslag.

Det blir beredningsutskottets sak att utreda. Utskottet väljer att anlita folkskoleinspektör Frans von Scheele som får uttala sig huruvida han anser Hedins förslag vara vettiga och genomförbara. Frans von Scheeles synpunkter tas med i det utlåtande beredningsutskottet slutligen sammanställer. I utlåtandet finns även en rekommendation till fullmäktige om hur de ska besluta i frågan.

Alma Hedins motion debatteras i stadsfullmäktige

Den 18 februari 1918 var det äntligen dags att diskutera frågan om "biografernas skadliga inverkan å barn" i stadsfullmäktige. Där blev det en livlig debatt som du kan följa ord för ord tack vare de protokoll som fördes av stadsfullmäktiges stenografer. Bland debattörerna fanns Gertrud Thörnell. Hon argumenterade för att något måste göras:

"På senare åren har det gått ända därhän, att barn stjäla pengar för att kunna gå på biograf; barnavårdsnämnderna äro, som sagt, överhopade med anmälningar i den vägen." 
Motion om åtgärder till motverkande av biografernas skadliga inverkan å barn - Stadsfullmäktige 1917

Motion om åtgärder till motverkande av biografernas skadliga inverkan å barn - Stadsfullmäktige 1917

Enligt motionären Alma Hedin har brottsligheten bland minderåriga ökat på ett oroväckande sätt. Och enligt Hedin är biograferna en av orsakerna: "I de flesta rapporter om stölder b…

Vilka beslut som fattades går också att läsa i protokollet. Den här gången kom man överens om att frågan måste skickas tillbaka till beredningsutskottet för inhämtning av ännu mera sakkunskap. Att frågor stöts och blöts och utreds i flera omgångar är som bekant rätt vanligt i ett demokratiskt samhälle. 

När blev Stockholms stad demokratisk, på riktigt?

1863 kom den stora reform som delade in Sverige i kommuner. Kommunerna skulle styras av kommunfullmäktige. I Stockholm kallades det för stadsfullmäktige fram till 1971. Rösträtten till stadsfullmäktige var länge graderad efter inkomst. Till en början fick man en röst per betalad skattekrona! Edvard Söderberg beskriver den kommunala rösträtten i en rapport från 1896. Han diskuterar även möjligheterna att genomföra demokratiska reformer. En motion i fullmäktige från 1912 handlar om missbruket av så kallade fullmakter. Motionen ger oss en viss inblick i hur det kommunala röstandet gick till.

Motion om åtgärd för avskaffande, utom i fall av laga förhinder, av fullmakts användande vid stadsfullmäktigeval – Stadsfullmäktige 1912

Motion om åtgärd för avskaffande, utom i fall av laga förhinder, av fullmakts användande vid stadsfullmäktigeval – Stadsfullmäktige 1912

1912 berodde fortfarande din röststyrka i kommunalvalen på din inkomst eller förmögenhet. Ju mer skatt du betalade, desto fler röster fick du. Dessutom var det tillåtet att rö…

Först 1918 infördes vad man då ansåg vara allmän och lika rösträtt i kommunerna. Då fick nästan alla som var över 23 år rösta. Undantagen gällde straffångar (som fick rösta 1937), omhändertagna av fattigvården (1941), människor med stora skatteskulder (1941) samt omyndigförklarade personer (begreppet omyndigförklaring togs bort ur lagen 1989). 1945 sänktes rösträttsåldern dessutom till 21 år. De första kvinnliga representanterna i fullmäktige, Gertrud Månsson och Valfrid Palmgren, kom in 1910.

Den här artikeln är en del av temat "Vägen mot demokrati"

Här hittar du fler artiklar i temat Vägen mot demokrati.