Gulnat dokument med svarta tryckbokstäver

Rättssäkerhet - skydd från makten

Vad krävs för att vi ska ha demokrati? I en demokrati får majoriteten bestämma. Men minoriteten måste också skyddas. Den som är svag eller utsatt, nedröstad eller bortröstad, som har begått ett brott eller blivit utsatt för ett, ska behandlas väl och inte riskera att råka illa ut. (Bild: Rannsakningsprotokoll från Stockholms norra förstads västra kämnärsrätt, 1819. Stockholms stadsmuseum)

I en demokrati är det viktigt att medborgarna känner att de kan lita på myndigheterna. Att de får ta del av de fri- och rättigheter som gör ett samhälle demokratiskt och litar på att de inte kan bli fängslade på godtyckliga grunder. I den här texten ska vi titta närmare på rättsväsendets utveckling i Sverige. 

Gustav III förbjöd tortyr

Tortyr var länge ett lagligt "hjälpmedel" vid polisförhör och förbjöds först under Gustav III:s tid. Det innebar inte nödvändigtvis att tortyren upphörde i poliskammaren. 1818 blev det stort rabalder när den unge skribenten Carl Gustav Walberg hängde ut polismästare Olof Wannqvist i en tryckt anklagelseakt. Walberg representerade tre drängar som hävdade att Wannqvist använt tortyr för att försöka pressa fram ett erkännande.

Polisen utan slöja, eller Angifwelse hos riksens höglofl. ständers justitie-ombudsman, emot herr under-ståthållaren och riddaren Wannqwist, rörande olaga arrestering, och wåld mot oskyldige.

Polisen utan slöja, eller Angifwelse hos riksens höglofl. ständers justitie-ombudsman, emot herr under-ståthållaren och riddaren Wannqwist, rörande olaga arrestering, och wåld mot oskyldige.

Angivelse mot underståthållare (ämbetsman vid Överståthållarämbetet i Stockholm) och polismästare Wannqwist angående olaga arrestering och polisvåld mot oskyldigt anklagade. Skrift…

Maktmissbruk

Huruvida polisen har missbrukat våldsmonopolet har även diskuterats flitigt efter sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. En skrift från 1810-talet understryker vikten av att fritt få kritisera polismakten - flera sidor i den är dock överstrukna av censuren!

Fria tankar om det stockholmska polisväsendet.

Fria tankar om det stockholmska polisväsendet.

Denna skrift behandlar något som var mycket aktuellt på 1810-talet, nämligen polisbrutalitet och tryckfrihet. I samhället debatterade man flitigt ett speciellt fall där polisen va…

Polisen får dricks

Man kan också fråga sig om det faktum att brottsoffer kunde ge "dricks" till enskilda konstaplar påverkade polisens förmåga att vara opartisk. Ett exempel på detta är ett brev från Oscar Andersson till poliskommissarien Johansson. Med hjälp av polisen har Oscar Andersson fått tillbaka en ytterrock. Som tack skickar Andersson ett brev som innehåller ett tack för hjälpen samt 3 kronor ”såsom en ringa uppmuntran.”  

Konstaplar får 3 kronor av nöjt brottsoffer - brev 1875

Konstaplar får 3 kronor av nöjt brottsoffer - brev 1875

Bland de inkomna handlingarna till polisen finns flera brev som vittnar om att enskilda poliskonstaplar kunde få belöning, eller "dricks" av brottsoffer de hjälpt. I det här brevet…

Prostitutionspolisen

Prostitutionspolisen, vars uppgift var att registrera och föra prostituerade kvinnor till tvångsbesiktning, fick också ofta kritik. Förutom att tvångsbesiktningarna i sig var kränkande så ansåg sig många kvinnor felaktigt utpekade som prostituerade.

Sömmerskan Ingrid Johansson blev i mars 1869 inskriven på besiktningsbyrån. I slutet av oktober skickar hon ett brev till polismästaren Östlund där hon säger att hon är oskyldig. I ett annat brev vittnar Ingrids hyresvärd om hur ordentlig Ingrid är. Även hennes arbetsgivare skriver till polismästaren för att backa upp Ingrid.

Brev i protest mot att sömmerskan Ingrid Sofia Johansson skrivits in vid Besiktningsbyrån

Brev i protest mot att sömmerskan Ingrid Sofia Johansson skrivits in vid Besiktningsbyrån

Mellan åren 1847 och 1918 skrevs kvinnor som sålde – eller ibland bara antogs sälja – sexuella tjänster in vid den så kallade Besiktningsbyrån. Regelbundet var de tvungna att komma…

Domstolarna och rättegångsprocesser

1839 blev det liv i luckan när barnamördaren Martin Arosin benådades av kungen. I flera småtryck kritiserades beslutet, något som kommit att bli allt vanligare när den allmänna rättskänslan sårades. I och med den fria pressens framväxt på 1800-talet kom även domstolsväsendet att granskas noggrant.

En ny och rörande wisa om Den olycklige Martin-Arosins ångerfulla bekännelse

En ny och rörande wisa om Den olycklige Martin-Arosins ångerfulla bekännelse

Martin Arosin anklagades för att ha mördat sitt barn. Han var affärsman och levde i Stockholm i mitten av 1800-talet. Han erkände sitt brott och dömdes till döden. Men vid den här…

Det Sagerska målet – en följetong i pressen

1848 kunde stockholmarna följa så gott som varje steg i det våldtäktsmål som den unga småländskan Sophie Sager drev mot sin hyresvärd. Inlagor och utförliga referat publicerades i Stockholms dagblad som en slags följetong. Ibland trycktes hela brottsprotokoll från särskilt spännande mål. Den större tillgången på rättsligt material innebar troligtvis att människors rättsmedvetande ökade - även om en del brottmål nog även kunde fungera som sin tids thrillers, ett slags underhållningsvåld.

Sagerska målet : utdrag ur Stockholms dagblad jemte förord och tillägg af Sophie Sager

Sagerska målet : utdrag ur Stockholms dagblad jemte förord och tillägg af Sophie Sager

Sagerska målet var en mycket omtalad rättegång. Sophie Sager kom till Stockholm från Jönköping som 23-åring 1848 i hopp om att kunna öppna en affär, men hon hade otur och blev illa…

Du kan läsa mer om Sophie Sager i temat Människor i Stockholm.

Den här artikeln är en del av temat "Vägen mot demokrati"

Här hittar du fler artiklar i temat Vägen mot demokrati.