Allmän och lika rösträtt

Allmän och lika rösträtt

Vad krävs för att vi ska ha demokrati? Till att börja med måste alla få rösta om vem som ska styra landet. Men vilka är "alla"? Det har varierat med tiden. (bild: detalj från affisch för de svenska kvinnornas rösträttsdag 1916.)

Läraren och politikern Fredrik Theodor Borg skrev den första motionen i riksdagen om kvinnlig rösträtt 1884. Allmän rösträtt för män har vi haft i Sverige sedan 1909. 1919 beslutade riksdagen om "allmän och lika rösträtt för män och kvinnor".  

Kampen för kvinnors rösträtt

Frida Stéenhoff var författare och samhällsdebattör. 1903 presenterade hon begreppet feminism i skriften ”Feminismens moral”. Den 23 november 1905 höll hon ett föredrag om kvinnlig rösträtt i Stockholm med titeln ”Hvarför skola kvinnorna vänta?

Frida Stéenhoff, Hvarför skola kvinnorna vänta? föredrag om den kvinnliga rösträtten, hållet i Stockholm den 23 nov 1905

Frida Stéenhoff, Hvarför skola kvinnorna vänta? föredrag om den kvinnliga rösträtten, hållet i Stockholm den 23 nov 1905

Frida Stéenhoff (1865-1945) var författare och samhällsdebattör. 1903 introducerade hon begreppet feminism i ”Feminismens moral”. Den 23 november 1905 höll Frida Stéenhoff ett före…

Kampen för kvinnlig rösträtt tog upp mycket tid och kostade mycket pengar. Frida Stéenhoff tyckte att tiden och pengarna kunde användas på ett bättre sätt och förstod inte varför kvinnorna skulle vänta på sin rösträtt. 

De som var motståndare till den kvinnliga rösträtten menade att kvinnorna inte var mogna. Frida Stéenhoff höll inte med. Enligt henne var rösträttsfrågan inte en fråga om mogenhet. Hon tyckte att själva poängen med allmän och lika rösträtt är att låta folket säga sitt. Om det är moget eller inte spelar ingen roll.

Kvinnorna organiserade sig för att kräva rösträtt

1902 grundades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Föreningen samlade politiskt aktiva kvinnor från höger till vänster. Anna Lindhagen, Lydia Wahlström, Anna Whitlock och författaren Elin Wägner var berömda medlemmar.

Föreningen jobbade med ett intensivt påtryckningsarbete. De ordnade namninsamlingar, delade ut flygblad, skrev brev till kungen, höll föredrag. Föreningen inrättade till och med en kvinnornas "rösträttsdag".

1911 blev ett stort år för LKPR. Då stod föreningen värd för den internationella kvinnorösträttsrörelsens sjätte kongress. En bild av kongressen får du i det utförliga programmet. I programmet finns bland annat porträtt och biografier över märkvärdiga svenska kvinnosakskvinnor.

Deltagare i rösträttskongressen 1911 på Södra Blasieholmshamnen med standar där texten lyder "International woman suffrage alliance".

Deltagare i rösträttskongressen 1911 på Södra Blasieholmshamnen med standar där texten lyder "International woman suffrage alliance".

Redan hösten 1910 hade kongressen blivit föremål för livliga samtal i Stockholms stadsfullmäktige. LKPR hade då sökt ett anslag på 3000 kronor av fullmäktige för att kunna "värdigt sörja för sina utländska gästers mottagande". Efter en lång debatt beviljades anslaget. Strax därpå inkom dock inte mindre än tre skriftliga protester mot beslutet. 

Ogifta kvinnor fick rösta i kommunalval

Ogifta, myndiga kvinnor som hade tillräckligt mycket pengar kunde rösta i kommunala val sedan 1862. Men så fort hon gifte sig med en man blev hon omyndig igen och förlorade sin rösträtt. Mellan 1907 och 1909 ändrades lagarna så att kvinnor också kunde ställa upp i valen och bli ledamöter i kommunfullmäktige. En av de första kvinnliga ledamöterna i Stockholms stads fullmäktige var Valfrid Palmgren.

Valfrid Palmgren. Ledamot av Stadsfullmäktige 1910-1911

Valfrid Palmgren. Ledamot av Stadsfullmäktige 1910-1911

Valfrid Palmgren (1877-1967), Allmänna valmansförbundet, var en av de första två kvinnliga ledamoterna av Stadsfullmäktige. (Den andra var Gertrud Månsson). Palmgren kom att bli en…

Allmän och lika rösträtt för män och kvinnor infördes 1918-1921

1918 fick nästan alla myndiga kvinnor och män rösta i valet till kommunfullmäktige. Den 24 maj 1919 beslutade riksdagen att det skulle vara samma regler vid riksdagsvalen också.

Vid valen till riksdagen 1921 hade en stor majoritet av Sveriges vuxna befolkning rösträtt. Nu var också varje persons röst var nu också värd lika mycket. Tidigare hade rika personer fler röster än fattiga.

Men fortfarande var det några som inte fick delta: De som satt i fängelse, människor som inte kunde försörja sig själva, folk med stora skatteskulder och de som var omyndigförklarade. Dessutom var du tvungen att ha fyllt 23 år för att få rösta.  

1866 avskaffades den gamla ståndsriksdagen

Den 7 december 1865 röstade adeln ja till att avskaffa den urgamla ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder. Den uppdelningen hade funnits sedan medeltiden. De andra stånden hade redan röstat för den ändringen. Den nya riksdagen hade istället två kamrar: I andra kammaren satt ledamöter som de röstberättigade valt – och i första kammaren satt representanter som landsting och stadsfullmäktige utsåg. 

Scen utanför Riddarhuset den 7 december 1865. Originalteckning af Konrad. Litografi i Illustrerad Tidning, nr 50 den 16 december 1865.

Scen utanför Riddarhuset den 7 december 1865. Originalteckning af Konrad. Litografi i Illustrerad Tidning, nr 50 den 16 december 1865.

Den 7 december gick representationsreformen igenom i Riddarhuset. I och med det avskaffades den gamla ståndsriksdagen och en ny tvåkammarriksdag kunde öppnas året därefter. Adeln f…

I den gamla riksdagen röstade de flesta med sin egen grupp. Nu började de som hade rösträtt använda den som egna individer. Dessutom träffades den nya riksdagen oftare än den gamla. Möten hölls varje år istället för var tredje. Det innebar i princip att riksdagen från och med 1866 höll igång året runt och inte behövde kallas in av kungen. Det var ett viktigt steg mot parlamentarism, att de som vann valet faktiskt också styrde Sverige. 

Vem fick rösta i den nya tvåkammarriksdagen?

Under slutet av 1800-talet handlade debatten om rösträtten mest om vilka ”rösträttsstreck” som var rimliga. Var skulle gränsen gå? Vilka krav skulle personer uppfylla för att få rösta?

Rösträtten hängde ihop med hur mycket skatt du betalade. Den som var rik och betalade mycket skatt hade flera röster i valet. De som var fattigast fick inte rösta alls. Rösträtten hängde också ihop med könet. Bara män fick rösta.

Den socialdemokratiska arbetarrörelsen blev avgörande i kampen för allmän rösträtt när den växte fram under slutet av 1800-talet. Under första majdemonstrationerna var allmän och lika rösträtt ett krav varje år. Vid flera tillfällen anordnades särskilda rösträttsdemonstrationer. Tidigare hade även liberala grupper som Reformföreningen verkat för saken. I sitt program från 1880 kräver Reformföreningen också allmän rösträtt, men bara för män. Fosterländska förbundet argumenterade emot att utöka rösträtten så att fler fick delta i det demokratiska arbetet.

Reformföreningens program 1880

Reformföreningens program 1880

”Reformföreningen önskar efter sina krafters mått förbereda sådana reformer, som kunna befrämja likställigheten mellan folkklasserna samt nationens intellektuella och materiella ut…

Våldsamma demonstrationer för rösträtt i Stockholm 1902

Den 20 april 1902 marscherade ett stort demonstrationståg med över 30 000 deltagare från Lilljansskogen på Djurgården mot Gustav Adolfs torg. Vid Jakobs torg mötte demonstranterna en stor polisstyrka. Det blev bråk och poliserna angrep demonstranterna med sablar och käppar. Demonstranterna svarade med att kasta huvudbonader, skor och sten mot polisen. 

Senare fortsatte oroligheterna på Barnhusgatan. Demonstranterna hade ändrat riktning och var på väg mot Folkets hus när de attackerades av polis som hade spärrat av gatan i båda ändarna. Polisen högg rakt in i folkmassan med sina sablar och panik utbröt. 

Socialdemokraternas ledare Hjalmar Branting klev ut på Folkets hus balkong och försökte lugna ner situationen men det hjälpte inte. Det hann bli sent på kvällen innan folkmassan började glesna.

Från gårdagens demonstration. På Jakobstorg - tidningsillustration 1902

Från gårdagens demonstration. På Jakobstorg - tidningsillustration 1902

Söndagen den 20 april 1902 hölls en stor rösträttsdemonstration med uppåt 30 000 deltagare. Bråk med polisen uppstod och flera demonstranter greps. En hel del människor sårades av…