Gul vajande flagga med texten "Rösträtt för kvinnor"

Allmän och lika rösträtt

Vad krävs för att vi ska ha demokrati? Till att börja med måste alla få rösta om vem som ska styra landet. Men vilka är "alla"? Det har varierat med tiden. (Bild: Detalj från affisch för de svenska kvinnornas rösträttsdag 1916. Okänd konstnär, Kungliga biblioteket)

Sveriges riksdag var länge uppdelad i fyra stånd. Adel, präster, borgare och bönder hade sina egna representanter. Andra grupper i samhället hade ingen som förde deras talan vid riksdagarna. Människor som bodde i städerna men som inte räknades som borgare tillhörde inte något stånd och hade inga representanter, till exempel. Det var bara män som kunde delta i riksdagens arbete. Under frihetstiden 1719-1772 hade däremot vissa kvinnor rösträtt.

Scen utanför Riddarhuset den 7 december 1865. Originalteckning af Konrad. Litografi i Illustrerad Tidning, nr 50 den 16 december 1865.

Scen utanför Riddarhuset den 7 december 1865. Originalteckning af Konrad. Litografi i Illustrerad Tidning, nr 50 den 16 december 1865.

Den 7 december gick representationsreformen igenom i Riddarhuset. I och med det avskaffades den gamla ståndsriksdagen och en ny tvåkammarriksdag kunde öppnas året därefter. Adeln f…

Ståndsriksdagen avskaffades 1865-1866

Den 7 december 1865 avskaffades den urgamla ståndsriksdagen och Sverige fick en riksdag med två kamrar. I andra kammaren satt ledamöter som de röstberättigade valt – och i första kammaren satt representanter som landsting och stadsfullmäktige utsåg. 

I den gamla riksdagen röstade de flesta med sin egen grupp. Nu började de som hade rösträtt använda den som egna individer. Dessutom träffades den nya riksdagen oftare än den gamla. Möten hölls varje år istället för var tredje. Det innebar i princip att riksdagen från och med 1866 höll igång året runt och inte behövde kallas in av kungen. Det var ett viktigt steg mot parlamentarism. I ett parlamentaristiskt styre är det valresultatet som bestämmer vem som ska bilda regering, inte kungen.. 

Vem fick rösta i den nya tvåkammarriksdagen?

De flesta vuxna i Sverige fick inte rösta till den nya riksdagen. Det fanns rösträttsstreck som begränsade rösträtten. Rösträtten hängde ihop med hur mycket skatt du betalade och vilket kön du hade. Den som var rik och betalade mycket skatt hade flera röster i valet. De som var fattigast fick inte rösta alls. Och det var bara män fick rösta.

Under slutet av 1800-talet arbetar både liberaler och socialdemokrater för att ge fler människor rösträtt. Allmän och lika rösträtt var ett krav vid socialdemokrakternas demonstrationer på första maj varje år. Vid flera tillfällen anordnades också särskilda rösträttsdemonstrationer.

Den liberala gruppen Reformföreningen kämpade också för allmän rösträtt. I sitt program från 1880 kräver Reformföreningen också allmän rösträtt, men bara för män. Fosterländska förbundet var mer konservativt och argumenterade emot att utöka rösträtten så att fler fick delta i det demokratiska arbetet.

Reformföreningens program 1880

Reformföreningens program 1880

”Reformföreningen önskar efter sina krafters mått förbereda sådana reformer, som kunna befrämja likställigheten mellan folkklasserna samt nationens intellektuella och materiella ut…

Våldsamma demonstrationer för rösträtt i Stockholm 1902

Den 20 april 1902 marscherade ett stort demonstrationståg med över 30 000 deltagare från Lilljansskogen på Djurgården mot Gustav Adolfs torg. Vid Jakobs torg mötte demonstranterna en stor polisstyrka. Det blev bråk och poliserna angrep demonstranterna med sablar och käppar. Demonstranterna svarade med att kasta huvudbonader, skor och sten mot polisen. 

Senare fortsatte oroligheterna på Barnhusgatan. Demonstranterna hade ändrat riktning och var på väg mot Folkets hus när de attackerades av polis som hade spärrat av gatan i båda ändarna. Polisen högg rakt in i folkmassan med sina sablar och panik utbröt. 

Socialdemokraternas ledare Hjalmar Branting klev ut på Folkets hus balkong och försökte lugna ner situationen men det hjälpte inte. Det hann bli sent på kvällen innan folkmassan började glesna.

Från gårdagens demonstration. På Jakobstorg - tidningsillustration 1902

Från gårdagens demonstration. På Jakobstorg - tidningsillustration 1902

Söndagen den 20 april 1902 hölls en stor rösträttsdemonstration med uppåt 30 000 deltagare. Bråk med polisen uppstod och flera demonstranter greps. En hel del människor sårades av…

Flera länder utökade rösträtten i början av 1900-talet, både för män och kvinnor. Många konservativa politiker kämpade emot reformer, men 1909 infördes allmän rösträtt i Sverige för män.

Kampen för kvinnors rösträtt

Läraren och politikern Fredrik Theodor Borg skrev den första motionen i riksdagen om kvinnlig rösträtt 1884. 

Frida Stéenhoff var författare och samhällsdebattör. 1903 presenterade hon begreppet feminism i skriften ”Feminismens moral”. Den 23 november 1905 höll hon ett föredrag om kvinnlig rösträtt i Stockholm med titeln ”Hvarför skola kvinnorna vänta?

Frida Stéenhoff, Hvarför skola kvinnorna vänta? föredrag om den kvinnliga rösträtten, hållet i Stockholm den 23 nov 1905

Frida Stéenhoff, Hvarför skola kvinnorna vänta? föredrag om den kvinnliga rösträtten, hållet i Stockholm den 23 nov 1905

Frida Stéenhoff (1865-1945) var författare och samhällsdebattör. 1903 introducerade hon begreppet feminism i ”Feminismens moral”. Den 23 november 1905 höll Frida Stéenhoff ett före…

Kampen för kvinnlig rösträtt tog upp mycket tid och kostade mycket pengar. Frida Stéenhoff tyckte att tiden och pengarna kunde användas på ett bättre sätt och förstod inte varför kvinnorna skulle vänta på sin rösträtt. 

De som var motståndare till den kvinnliga rösträtten menade att kvinnorna inte var mogna. Frida Stéenhoff höll inte med. Enligt henne var rösträttsfrågan inte en fråga om mogenhet. Hon tyckte att själva poängen med allmän och lika rösträtt är att låta folket säga sitt. Om det är moget eller inte spelar ingen roll.

Kvinnorna organiserade sig för att kräva rösträtt

1902 grundades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Föreningen samlade politiskt aktiva kvinnor från höger till vänster. Anna Lindhagen, Lydia Wahlström, Anna Whitlock och författaren Elin Wägner var berömda medlemmar.

Föreningen jobbade med ett intensivt påtryckningsarbete. De ordnade namninsamlingar, delade ut flygblad, skrev brev till kungen, höll föredrag. Föreningen inrättade till och med en kvinnornas "rösträttsdag".

1911 blev ett stort år för LKPR. Då stod föreningen värd för den internationella kvinnorösträttsrörelsens sjätte kongress. En bild av kongressen får du i det utförliga programmet. I programmet finns bland annat porträtt och biografier över märkvärdiga svenska kvinnosakskvinnor.

Deltagare i rösträttskongressen 1911 på Södra Blasieholmshamnen med standar där texten lyder "International woman suffrage alliance".

Deltagare i rösträttskongressen 1911 på Södra Blasieholmshamnen med standar där texten lyder "International woman suffrage alliance".

Redan hösten 1910 hade kongressen blivit föremål för livliga samtal i Stockholms stadsfullmäktige. LKPR hade då sökt ett anslag på 3000 kronor av fullmäktige för att kunna "värdigt sörja för sina utländska gästers mottagande". Efter en lång debatt beviljades anslaget. Strax därpå inkom dock inte mindre än tre skriftliga protester mot beslutet. 

Ogifta kvinnor fick rösta i kommunalval

Ogifta, myndiga kvinnor som hade tillräckligt mycket pengar kunde rösta i kommunala val sedan 1862. Men så fort hon gifte sig med en man blev hon omyndig igen och förlorade sin rösträtt. Mellan 1907 och 1909 ändrades lagarna så att kvinnor också kunde ställa upp i valen och bli ledamöter i kommunfullmäktige. En av de första kvinnliga ledamöterna i Stockholms stads fullmäktige var Valfrid Palmgren.

Valfrid Palmgren. Ledamot av Stadsfullmäktige 1910-1911

Valfrid Palmgren. Ledamot av Stadsfullmäktige 1910-1911

Valfrid Palmgren (1877-1967), Allmänna valmansförbundet, var en av de första två kvinnliga ledamoterna av Stadsfullmäktige. (Den andra var Gertrud Månsson). Palmgren kom att bli en…

Allmän och lika rösträtt för män och kvinnor infördes 1918-1921

1918 fick nästan alla myndiga kvinnor och män rösta i valet till kommunfullmäktige. Den 24 maj 1919 beslutade riksdagen att det skulle vara samma regler vid riksdagsvalen också.

Vid valen till riksdagen 1921 hade en stor majoritet av Sveriges vuxna befolkning rösträtt. Nu var också varje persons röst var nu också värd lika mycket. Tidigare hade rika personer fler röster än fattiga.

Men fortfarande var det några som inte fick delta: De som satt i fängelse, människor som inte kunde försörja sig själva, folk med stora skatteskulder och de som var omyndigförklarade. Dessutom var du tvungen att ha fyllt 23 år för att få rösta.  

Rösträtten var ändå begränsad till 1989

Också efter det första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt 1921 fanns det vuxna människor i Sverige som inte fick rösta. Ordentlighetsstrecken begränsade rösträtten: Rösträttsåldern var 23 år och för att få rösta skulle personen ha betalat kommunalskatt under tre år. Män var tvungna att ha gjort värnplikten för att få rösta. Någon som hade gått i personlig konkurs, fått ekonomisk hjälp från samhället under en längre tid eller som blivit omyndigförklarad förlorade sin rösträtt.

Fram till 1950-talet fick de flesta romer i Sverige inte heller rösta, trots att de var svenska medborgare. Många romer var kringresande och saknade fast adress eftersom kommuner och landägare körde iväg dem. Det var bara personer som var skrivna på en fast adress som stod med i röstlängden. 

Ordentlighetsstrecken, som reglerade rösträtten, försvann ett efter ett under slutet av 1900-talet. 1989 avskaffades omyndigförklaring. Sedan dess har alla svenska medborgare över 18 år rösträtt.

Motion 1910 om att kostnadsfri sjukvård inte ska betraktas som fattigvård och därmed diskvalificera mottagaren från rösträtt

Motion 1910 om att kostnadsfri sjukvård inte ska betraktas som fattigvård och därmed diskvalificera mottagaren från rösträtt

Ernst Klefbeck skriver i sin motion till Stockholms stadsfullmäktige att man bör besluta att den person som fått kostnadsfri sjukvård (eller någon i dennes familj) inte ska tas upp…