Stockholms örlogsvarv och Galärvarvet
Stockholms örlogsvarv var en plats där man byggde och lagade fartyg åt den svenska flottan. Örlogsfartyg kallas de fartyg som tillhör marinen, alltså den del av militären som strider på havet. Örlogsvarvet låg på olika platser i staden och utökades med Galärvarvet under 1700-talet.
Under flera hundra år flyttade örlogsvarvet runt i Stockholm. Först låg det vid Slottet Tre Kronor, sedan på Blasieholmen och senare på Skeppsholmen. På 1700-talet byggdes även Galärvarvet på Djurgården som en extra del av varvet. Örlogsvarvet ingick i Stockholms örlogsbas som var den svenska marinens centrala bas. Det var även en av Stockholms största arbetsplatser.
Varvet flyttar från slottet Tre kronor till Skeppsholmen
På 1520-talet började Sverige bygga upp ett sjöförsvar. För att ta hand om flottans fartyg behövdes en plats där man kunde laga och bygga nya fartyg. Den platsen kallades en skeppsgård, alltså ett militärt varv. År 1523 anlades därför Stockholms skeppsgård vid slottet Tre Kronor.
Då det på 1570-talet behövdes mer plats, flyttade varvet till Blasieholmen som på den tiden kallades Skeppsholmen. Det var här som den svenska stormaktens örlogsflotta växte fram. Flera hundra människor från olika länder och med olika yrken arbetade på varvet. Det mest kända skepp som byggdes här var skeppet Vasa.
På 1640-talet flyttade verksamheten igen – nu till den plats som vi idag kallar Skeppsholmen. Varv och verkstäder byggdes upp och Stockholms örlogsbas och varvet blev Stockholms största arbetsplats under stormaktstiden.
De många svensk-danska krigen gjorde att varvet och den militära verksamheten flyttade till Karlskrona 1680. På 1700-talet gjorde hotet från Ryssland att det återigen fanns behov av ett sjöförsvar i Stockholm. 1715 återöppnades därför Skeppsholmen igen som örlogsbas.
Varvet utökas till Galärvarvet
I mitten av 1700-talet behövdes mer plats för att lägga upp galärer för vintern. Galärer är krigsfartyg som både kunde ros och seglas. Det byggdes därför skjul för förvaring, så kallade galärskjul, på Djurgården. Platsen fick namnet Galärvarvet. Här byggdes och reparerades också fartyg.
Eftersom området var militärt var det stängt för allmänheten. På 1700-talet byggdes ett plank runt området. På 1830-talet ersattes den av en tegelmur som var strängt bevakat. I början av 1900-talet blev även Beckholmen en del av varvet.
Varvet var ett samhälle i miniatyr
Flottans område var en sluten värld dit bara de som arbetade på örlogsbasen hade tillträde. Många bodde nära varvet. Det var som ett samhälle i miniatyr med skola, handelsbodar, krogar och en egen församling.
Men under fredstid var delar av Skeppsholmen öppet för allmänheten och ett populärt utflyktsmål. I början av 1800-talet öppnades större delen av Skeppsholmen upp för alla.
Varvet var en stor arbetsplats
På Skeppsholmen fanns verkstäder där man bland annat utvecklade minor, torpeder och kanoner. Där fanns en repslagarbana och ett repslageri där det tillverkades rep till flottans fartyg. Samt en segelmakarverkstad där segel till fartygen syddes.
Många olika yrken behövdes på varvet. Det fanns både arbetare och tjänstemän. Plåtslagare, timmermän, mekaniker, snickare, svetsare, svarvare, båtbyggare, ingenjörer och segelsömmare är några exempel.
Arbetsförhållandena var mycket dåliga under 1800-talet. Arbetet var tungt, lönen liten och arbetarna frös. Det förekom även fysiskt bestraffning. Under 1900-talet förbättrades förhållandena något, även om arbetet fortfarande var tungt. Förmåner som sjuklön och möjlighet att gå i pension vid 60-års ålder infördes. Fritid och gemenskap för flottans personal blev också viktigare under 1900-talet.
Varvet flyttar ut från staden
Redan i slutet av 1800-talet fanns planer på att flytta örlogsbasen men inga beslut togs. Efter andra världskrigets slut stod det klart att en örlogsbas inte kunde ligga mitt inne i staden. År 1969 flyttade örlogsvarvet till Muskö i Stockholms skärgård.
Spår av varvet och örlogsbasen idag
Flera av byggnaderna som hörde till Stockholms örlogsbas finns kvar än idag. På Skeppsholmen finns bland annat flera av de gamla verkstäderna och styckekranen kvar och ligger nedanför dagens Moderna museet.
På Galärvarvet finns bland annat två av galärskjulen kvar som idag är Spritmuseum samt delar av muren och Galärvarvskyrkogården.
