Tunnelbana, barnrikehus och ABC-stad

Tunnelbana, barnrikehus och ABC-stad

Under åren 1930-1960 byggdes många nya förstäder utanför Stockholms tullar. Till att börja med byggdes de nya områden nära den gamla stadsgränsen, men när tunnelbanan kom gick det att bygga längre och längre ut. (Bild: Stockholms stads tunnelbaneplan, 1965. Stadsarkivet)

Smalhusen - smala hus för ljusets skull

På 1930-talet började smalhusförstäder byggas runt Stockholm. Husen hade tre våningar och de flesta lägenheterna hade två rum och kök. Husen var oftast inte mer än 10 meter breda. Då gick det att bygga lägenheter med fönster åt minst två håll. Därför blev de små lägenheterna ljusare än vad smålägenheter var i de äldre husen i innerstaden.

Flygfoto över Åkeslund, Olovslund och Abrahamnsberg.

Flygfoto över Åkeslund, Olovslund och Abrahamnsberg.

Husen kallas smalhus eller lamellhus eftersom de är så smala. Ofta är de också byggda som en enda länga längs en gata. I innerstaden är det vanligare att husen är byggda i vinkel runt ett helt kvarter.

I Stockholm finns det smalhusförstäder i Traneberg, Hammarbyhöjden, Telefonplan, Hägersten, Abrahamsberg, Åkeslund, Årsta, Hägerstensåsen, Västertorp, Johanneshov, Danviksklippan och Gröndal. I Traneberg stod de första smalhusen färdiga 1934. AB Stockholmshem och AB Familjebostäder byggde tillsammans cirka 5 700 lägenheter i smalhus mellan 1936 och 1946. Privata byggföretag byggde ungefär 25 000 lägenheter under samma period.

Barnrikehus för stora familjer

År 1935 togs ett riksdagsbeslut om att man skulle bygga så kallade barnrikehus i städer där trångboddheten var stor. Bakgrunden till beslutet var att socialdemokraterna fått regeringsmakten år 1932 och att det tillsattes en bostadssocial utredning år 1933. Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan som gavs ut år 1934 hade säkerligen också betydelse. I boken tog Myrdals bland annat upp hur viktigt bostäder det var för befokningsfrågan och att familjer hade goda förutsättningar för att skaffa barn. 

Stora familjer flyttade in i husen

Staten gav kommunerna förmånliga lån för att de skulle bygga moderna ändamålsenliga bostäder åt barnfamiljer. I Stockholm började de första barnrikehusen byggas i Kristineberg och Hammarby år 1936. Även på Stickelbergsvägen och Körsbärsvägen vid Roslagstull, i Hjorthagen, byggdes barnrikehus. Villkoret för att få flytta in i husen var att familjen hade minst tre barn. Staden betalade en del av hyran i barnrikehusen. Ju fler barn en familj hade, desto större bostadsbidrag fick familjen. Husen hade moderniteter som rinnande varmt och kallt vatten, toalett inomhus och sopnedkast  fanns i huset. En lyx som stod i skarp kontrast till de bostäder som familjerna oftast kom ifrån. 

För att förvalta barnrikehusen bildades så kallade allmännyttiga bostadsföretag. Det blev starten för ett allmännyttigt bostadsbyggande i Sverige med syfte att bygga och erbjuda hållbara och prisvärda bostäder för alla.

Stockholm får tunnelbana

1941 beslutade stadsfullmäktige att Stockholms skulle bygga ett tunnelbanenät. Då gick det att bygga bostadsområden längre ut från Stockholms innerstad i större skala. Invånarna skulle ändå kunna resa in till staden snabbt och enkelt med tunnelbanan.

I takt med att tunnelbanan byggdes växte alltså de så kallade tunnelbaneförstäderna fram. De byggdes enligt samma riktlinjer och alla fick ungefär samma utseende. Intill tunnelbanestationen ligger ett litet centrum med ett torg. Vid torget ligger ofta ett höghus som en sorts markering. Längre bort från centrum byggdes flerbostadshus med tre våningar. Ytterligare en bit bort byggdes villor och radhus. I närheten av centrum ligger också en skola och gärna en idrottsplats.

Tunnelbaneförstäderna är planerade som rena bostadsområden. Med den nya tunnelbanan var det enkelt att ta sig snabbt och bekvämt till affärer och arbetsplatser i Stockholms City. Exempel på tunnelbaneförstäder är Bagarmossen, Bandhagen, Björkhagen, Fruängen, Gubbängen, Högdalen, Hökarängen, Kärrtorp. De byggdes under 1940- och 1950-talen.

 

ABC-staden - Arbeta, Bo och handla i Centrum

ABC - Arbeta, Bo och handla i Centrum

I november 1954 invigdes Vällingby, Stockholms första ABC-stad. I Vällingby Centrum fanns inte bara butiker utan också kultur, hälsovård och samhällsservice - butiker, apotek och postkontor till exempel. ABC stod för Arbete, Bostad, Centrum. Tanken var att den moderna familjen skulle bo, arbeta och tillbringa sin fritid i de så kallade ABC-städerna som invigdes under 1950-talet.

Stadsplanen utgick ifrån den mindre tunnelbaneförstadens; en krans av höghus byggdes närmast centrum, bortanför höghusen byggdes trevåningshus och ännu längre bort radhus och villor. Det kommunala bostadsföretaget Svenska Bostäder byggde merparten av husen i Vällingby. I södra Stockholm är Farsta det främsta exemplet på ABC-stad.

 

Utvalt källmaterial om ABC-staden

Vällingby Centrum 1952

Vällingby Centrum 1952

Farsta centrum från ovan vid invigningen den 23 oktober 1960

Farsta centrum från ovan vid invigningen den 23 oktober 1960

Ritning över hela Farsta Centrum 1959

Ritning över hela Farsta Centrum 1959

Vällingbyplan i Vällingby Centrum

Vällingbyplan i Vällingby Centrum

Vällingbyplan i Vällingby Centrum

Vällingbyplan i Vällingby Centrum

Biblioteket tipsar: Böcker om barnrikehus och ABC-staden

Stockholmshem 1937-1987

Stockholmshem 1937-1987

Barnrikehus : ett kapitel i svensk bostadspolitik / Hans Haste

Barnrikehus : ett kapitel i svensk bostadspolitik / Hans Haste

Vällingby - en tidsbild av vikt / Thomas Millroth ; Per Skoglund fotografier

Vällingby - en tidsbild av vikt / Thomas Millroth ; Per Skoglund fotografier

Vällingby centrum : förnyelse och bevarande / text: Britt Wisth

Vällingby centrum : förnyelse och bevarande / text: Britt Wisth

Den här artikeln är en del av temat "Staden växer"

Här hittar du fler artiklar i temat Staden växer