På femtiotalet inleddes en genomgripande omvandling av Stockholm city. På några decennier försvann stora delar av den äldre bebyggelsen på Norrmalm. Stockholmarna fick nya vyer och mötesplatser.
I Staffan Tjernelds film reser vi fyrtio år tillbaka i tiden. Raserade hus, grävskopor och byggdamm är då välbekanta inslag i stadsmiljön. En skoaffär rear ut skor för nio kronor paret med den betecknande skylten »Total utförsäljning – huset ska rivas«. Bostäder ersätts med varuhus, bankkontor och p-hus.
På Sergels torg reser sig den omdiskuterade moderna glasobelisken. Med äldre fotografier och konstverk illlustrerar Tjerneld även hur citykärnan vuxit fram under seklet. Berzelii park, med dess nöjesliv, som anlades i mitten av 1800-talet. Grand Hotel som fick stadens bästa plats för att ta emot utländska gäster.
Det pulserar av liv i filmen. Överallt dyker människor upp. Tidens klädmode syns i utställda sailorbyxor och midjekorta jeansjackor hos den yngre generationen. Medan den äldre gärna bär hatt. Utanför konserthuset får ett danskompani publiken att delta i spontandans. Det hela ser mycket improviserat ut. Gatumusiker pockar på uppmärksamhet på gågatan. Och mitt bland höghus och betong syns Blomster-Åke, den sista blomsterförsäljaren i Klarakvarteren.
Tillstånd att publicera filmen från Staffan Tjernelds son, Andreas Tjerneld.
