Wilhelm Lundberg fotograferade stockholmarna
Om det är några som ger oss möjlighet att se och spåra människor som har bott i Stockholm före oss, så är det porträttfotograferna. Under andra halvan av 1800-talet var det modernt att få sitt porträtt taget och många samlade på fotografier av både kända och okända människor. En av personerna bakom kameran var Wilhelm Lundberg.
I fotografierna från Wilhelm Lundbergs fotoateljé på Stortorget får vi möta alla möjliga människor i 1860-1870-talets Stockholm. Här poserar män, kvinnor, par och barn framför kameran. Några har förväntansfulla, självmedvetna uttryck, andra verkar speptiska eller till och med rädda för kameralinsen. Gester, kläder och frisyrer ger ledtrådar till vem den avbildade var.
Wilhelm Lundberg öppnade sin fotoateljé 1863, en tid då intresset för porträttfotografi exploderade i Stockholm. Fotografi var en teknisk nymodighet och med ny framkallningsteknik blev det på 1860-talet billigare att få sitt porträtt taget. Allt fler hade råd att låta porträttera sig och trycka upp fotot som visitkort, det vill säga små kort att ge till andra när man gick på visit hos vänner och bekanta.
Stockholm på 1860-talet var en stad där det öppnades nya vägar till framgång och ökad social status. Liberalerna hade drivit igenom full näringsfrihet 1864 - varje svensk medborgare skulle kunna välja yrke fritt, vilket dessförinnan inte var möjligt. Visitkortsfotografiet blev ett extremt populärt sätt för människor att marknadsföra sig själva visuellt, ungefär som sociala medier är idag. Stockholm drabbades av "cartomani", det vill säga kortmani.
Tack vare att Wilhelm Lundberg bevarade originalnegativen till sina porträtt och tack vare att att originalen sedan bevarades för framtiden så kan vi inte bara studera de personer som figurerar på bild. Vi ser också alla detaljer som skars eller retursherades bort från det färdiga visitkortets bildyta. Vi ser den enkla fonden som hänger i bakgrunden; ett draperi, en klädd stol, ett bord, en balustrad.