Kvinna ser allvarligt in i kameran. Hon stor vid ett skrivbord fyllt med papper och böcker i högar
Karolina Widerström vid sitt skrivbord, 1906. Okänd fotograf, Stadsmuseet i Stockholm

Karolina Widerström - första kvinnliga läkaren

Karolina Widerström var Sveriges första kvinnliga läkare och hade en egen läkarmottagning i Stockholm. Hon var också ledamot i Stockholms stadsfullmäktige och mycket engagerad i kampen för kvinnlig rösträtt.

Doktor Karolina Widerström botade inte bara sjukdomar. Hon arbetade också för att förebygga dem genom folkbildning. Karolina Widerström höll föreläsningar, skrev böcker och artiklar om bland annat personlig hygien och hur mens fungerar.

Vita bandet - inträdeskort till föreläsning av Karolina Widerström

Vita bandet - inträdeskort till föreläsning av Karolina Widerström

Vita bandets södra förening, som var en lokalavdelning av riksföreningen Vita bandet, arbetade för nykterhet, fred och sedlighet. Föreningens medlemmar bestod av kristna kvinnor. M…

Den sexuella hälsan och kvinnors kroppar hade tidigare varit tabu att tala högt om. När Karolina Widerström öppnade sin läkarmottagning 1889 märkte hon att många kvinnor helt enkelt visste för lite om hur deras kroppar fungerade.

Hennes böcker och artiklar om mens och hygien väckte uppmärksamhet. Tidningen Idun som hade publicerat hennes artikel ”Om menstruationen och dess hygien”, bad till och med sina läsare om ursäkt för att så många hade blivit upprörda över ämnet. Det var 1896. Hennes bok ”Kvinnohygien” kom ut 1899 och trycktes sedan i sju upplagor fram till 1932.

Engagerad i politik och samhällsfrågor

1914 skrev Karolina Widerström en motion till Stockholms utbildningsnämnd. Där föreslog hon att fler elever skulle få möjlighet att bada i skolornas tvättrum, minst en gång i veckan. Badinrättningarna borde vara öppna utanför skoltid och ha personal som skötte dem.

det är relativt få lärjungar, som erhålla det kvantum bad som ur snygghets- och hälsosynpunkt måste anses som ett minimum, nämligen ett bad i veckan.

"Ett bad i veckan"

"Ett bad i veckan"

I denna motion från den 28 april 1914 till Stockholms folkskoledirektion argumenterade doktor Karolina Widerström för att öka tillgängligheten till skolornas badinrättningar. I mot…

Karolina Widerström fick delvis igenom sina förslag. Utbildningsnämnden skrev att eleverna visserligen redan badade varje eller varannan vecka i flera skolor. Men i Brännkyrka folkskolor och i Gustav Vasa skola fick barnen bara bada en gång i månaden. Därför skulle Stockholms stad anställa fyra baderskor under 1915 för att barnen skulle kunna hålla sig rena om de inte hade badrum hemma.

Arbete för bättre klädmode

Karolina Widerström menade också att det kvinnliga klädmodet var skadligt för kroppen. Hon drev på för en dräktreform, ett klädmode med plagg som satt lösare på kroppen. I början av 1900-talet var det fortfarande vanligt att kvinnor använde livstycken, snörliv eller korsetter för att pressa ihop kroppen och se smalare ut. Om man drog åt snörningen i korsetten kunde bröstkorgen bli deformerad och organen i buken trycktes ihop.

Kroppshållningen och livstyckena / Karolina Widerström

Kroppshållningen och livstyckena / Karolina Widerström

I denna skrift skriver läkaren Karolina Widerström om barns livstycken, och hur dessa påverkar kroppens utveckling och hållning. Livstycket var ett underplagg som vid denna tid bar…

1935 skrev Karolina Widerström om hur barnens livstycken kunde konstrueras på ett bättre sätt, som skulle göra dem mindre skadliga. När kroppen växte var det viktigt att det ganska hårda livstycket kunde spännas ut så att kroppen fick plats i det.

Kampen för rösträtten

Karolina Widerström var politiskt engagerad och deltog också i kampen för kvinnors rösträtt i början av 1900-talet. 1912-1915 var hon ledamot i Stockholms stadsfullmäktige. Hon tillhörde ”de frisinnade” som Liberalerna kallades då. När kvinnorna för första gången fick delta i valet till riksdagen 1921 var Karolina Widerström också ordförande för LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Föreningen hade varit en stor del i arbetet för den allmänna och lika rösträtten under början av 1900-talet.

”Varför vi önska rösträtt!” - artikel i tidskriften Idun 1907

”Varför vi önska rösträtt!” - artikel i tidskriften Idun 1907

I en artikel i tidskriften Idun 1907 svarar de framstående rösträttskvinnorna Karolina Widerström, Anna Lindhagen, Signe Bergman och Hilma Borelius på frågan om varför de önskar rö…

Sveriges första kvinnliga läkare

Ända till 1873 var det förbjudet för kvinnor att läsa på universitet i Sverige. När Karolina Widerström tog sin läkarexamen 1888 blev hon Sveriges första kvinnliga läkare. Eftersom kvinnliga läkare inte fick arbeta på sjukhus i statlig tjänst öppnade hon sin egen läkarmottagning.

Karolina Widerström var född i Helsingborg 1856, men familjen flyttade till Stockholm när Karolina var i gymnasieåldern. Hon utbildade sig först vid Gymnastiska centralinstitutet innan hon tog studentexamen vid Wallinska skolan. Under många år bodde hon i en lägenhet på Fleminggatan 30 tillsammans med Maria Aspman som var lärare. Läkarmottagningen låg också i samma våning. Karolina Widerström blev 93 år gammal och dog 1949.

Wallinska skolan vid Tegnérlunden

Wallinska skolan vid Tegnérlunden

I Fruängen ligger Doktor Widerströms gata, uppkallad efter henne. Widerströmska huset på Karolinska institutet invigdes 2013 och har också fått sitt namn efter Sveriges första kvinnliga läkare.

 Fruar & fröknar i Fruängen / Anita Dahlberg

Fruar & fröknar i Fruängen / Anita Dahlberg

Vilka är kvinnorna som fått ge namn åt Fruängens gator? Här hittar man till exempel Ellen Keys Gata, Fredrika Bremers Gata, Kata Dalströms Gata och Karin Boyes Gata. Boken berättar…