En kvinna med kjol, rutig blus och sjalett går nerför en stenlagd gata med byggnader på båda sidor. Barn och vuxna står eller går också.

Wendela Hebbe

Wendela Hebbe var journalist på Aftonbladet och berättade om Stockholms fattiga i sina socialreportage (Bild: Tavastgatan 1885-1910. Foto: Kasper Salin, Stadsmuseet i Stockholm)

Wendela Hebbe brukar kallas Sveriges första kvinnliga journalist. Hon blev anställd på Aftonbladet 1841 och arbetade mycket med att recensera musik- och teaterföreställningar och skrev litteraturkritik. Idag är hon mest känd för att ha skrivit de första svenska socialreportagen. Hon flyttade till Stockholm 1841 och bodde här livet ut.

Wendela Hebbes Stockholm

Wendela Hebbe bodde först i en lägenhet på Lilla Nygatan 8 när hon flyttade till Stockholm. Senare flyttade hon till Stora Nygatan 21. Där höll hon litterär salong på 1840- och 1850-talet. I de litterära salongerna träffades dåtidens kändisar och intellektuella personer för att diskutera aktuella ämnen och händelser och nätverka eller knyta kontakter med varandra. En känd gäst var Carl Jonas Love Almqvist. De var också grannar och vänner.

Stora Nygatan 21 och hörnet av Kåkbrinken

Stora Nygatan 21 och hörnet av Kåkbrinken

På 1840-talet arbetade Wendela Hebbe som journalist på Aftonladet. Vid några tillfällen uppsökte hon några av Stockholms allra fattigaste invånare och skrev målande reportage om deras livssituation. Hennes texter blev några av första svenska socialreportagen. När Wendela Hebbe skrev om de fattiga och nödställda personerna var ett av hennes syften att uppmana rikare människor att hjälpa dem hon skrev om. Ofta skrev hon exakt var de nödställda bodde så att folk skulle kunna komma dit med förnödenheter. De som ville kunde också lämna sitt bidrag på Aftonbladets kontor i Gamla stan.

Wendela Hebbe om sitt nya liv som anställd vid Aftonbladet - brev 3 juli 1841

Wendela Hebbe om sitt nya liv som anställd vid Aftonbladet - brev 3 juli 1841

Wendela Hebbe f. Åstrand (1808-1899) sägs ofta vara Sveriges första kvinnliga journalist. 1841 lever hon sedan några år som ensamstående trebarnsmor efter att hennes make Clem…

En fattig qvinna - en illustrerad Stockholmskildring

Wendela Hebbe skrev socialreportaget "En fattig qvinna" i Aftonbladet den 16 februari 1850. Reportaget handlar om en Ulrika Eleonora G-n som försöker försörja sig på att samla kottar och hö och bära diskvatten. Författaren avslutar artikeln med att berätta var den fattiga kvinnan bor, för den som vill skänka en slant till henne.

Läs utdrag ur reportaget "En fattig qvinna" som illustrerad Stockholmsskildring.

Kåkbebyggelse

Målning av Fritz Ahlgrensson, 1873. Fattig kåkbebyggelse i Vita bergen med Katarina kyrka i bakgrunden.

Wendela Hebbe i sin samtid

Wendela Hebbe kom från det vi idag skulle kalla medelklassen. Hennes pappa var präst och hon gifte sig med en jurist. Under 1800-talet behövde människor ha ganska mycket pengar för att kunna utbilda sig. Vid den här tiden var det ganska ovanligt att kvinnor ur hennes samhällsklass arbetade för att försörja sig. Det fanns en norm i samhället som sade att kvinnan skulle gifta sig, vara hemma och ta hand om barnen och att det var mannen som skulle försörja familjen. Wendela Hebbe bröt mot den normen när hon tog arbete, särskilt eftersom journalist som var ett mansdominerat yrke.

Det svenska samhället höll på att förändras vid samma tid som Wendela Hebbe skrev sina socialreportage. Under historien hade den som varit fattig och sjuk inte haft så mycket hjälp att hoppas på. Men under mitten av 1800-talet började Sverige liberaliseras och moderniseras på flera sätt. Straffen blev mildare för den som hade begått brott, och idéer om att samhället hade ansvar att ta hand om fattiga och sjuka blev starkare. Det är också vid den här tiden som skolan blir obligatorisk, och att det är kommunernas ansvar att se till att alla barn får gå i skolan. 

Lars Johan Hierta grundade Aftonbladet 1830. Han ville att tidningen skulle vara en kraft i förändringen av samhället. Bland annat ville Lars Johan Hierta att Aftonbladet skulle granska de som hade makten och avslöja maktmissbruk. Detta retade de som styrde många gånger, och de förbjöd tidningen att komma ut med nya nummer. Då bytte Aftonbladet namn för att komma runt förbudet, och så kunde nyheterna tryckas i alla fall.

Lars Hiertas programförklaring för Aftonbladet 1830

Lars Hiertas programförklaring för Aftonbladet 1830

Lars Johan Hierta har gått till den svenska historien som den som startade tidningen Aftonbladet 1830. Strax innan det första numret av Aftonbladet kom ut publi…

Fakta om Wendela Hebbe

  • Född 9 september 1808 utanför Jönköping
  • Död 27 augusti 1899 i Stockholm
  • Arbetade som pianolärare, journalist och författare
  • Har skrivit socialreportage för Aftonbladet, barnböcker och musik

Wendela Hebbe kom från en prästfamilj, och gifte sig med juristen och godsägaren Clemens Hebbe 1832. De fick tre barn tillsammans, men när han fick ekonomiska problem lämnade han familjen och flyttade utomlands. Wendela och Clemens Hebbe levde aldrig mer tillsammans, men de fortsatte att vara gifta. 1839 flyttade Wendela till Jönköping och undervisade i musik. Två år senare flyttade hon till Stockholm och började arbeta som journalist vid Aftonbladet. 

I Stockholm levde Wendela Hebbe tillsammans med Lars Johan Hierta, Aftonbladets grundare, men utan att gifta sig med honom. Att leva som sambo var också att bryta mot normen i samhället, det var bara accepterat om man hade gift sig först. I Stockholm var det ändå ganska vanligt, och det kallades till och med för "Stockholmsäktenskap". 1852 fick Wendela och Lars Johan en son tillsammans.

Lars Johan Hierta. Ledamot av stadsfullmäktige 1863-1871

Lars Johan Hierta. Ledamot av stadsfullmäktige 1863-1871

Född i Uppsala 18010123. Redaktör och utgivare av Aftonbladet 1830-1851. Bokförläggare 1829-1871. Grosshandlare och industriidkare. Stadsfullmäktig 1863-1871. Död i Stock…