Johan Alfred Menell

Johan Alfred Menell

Före detta kanslisten Johan Alfred Menell blir tagen till förhör 31 december 1886 efter att ha varit inne och tiggt i flera butiker på Storkyrkobrinken. Sommaren 1887 hamnade Johan i polisens arkiv en gång till för lösdriveri och förargelseväckande beteende. (Bild: Ur förhörsprotokoll med Johan Alfred Menell 1886. Stadsarkivet)

Johan Alfred Menell föddes den 26 juni 1843 i Östergötland. Han arbetade som kanslist på olika platser i Sverige. Efter maj 1880 har han bara haft tillfälliga sysselsättningar med ”skrifgöromål”.

Den 31 december 1886 blir han förhörd eftersom han har tiggt i flera butiker. Johan säger att han bara varit inne i butiken vid Storkyrkobrinken för att önska bodbiträdena ”ett godt slut på gamla året” och han fått en slant av dem då. Enligt rättshandlingarna har Johan under en längre tid setts stryka omkring sysslolös staden. Polisen varnar honom för lösdriveri.

F.d. kanslisten Johan Alfred Menell, 43, varnad för lösdriveri den 31 december 1886 – förhörsprotokoll

F.d. kanslisten Johan Alfred Menell, 43, varnad för lösdriveri den 31 december 1886 – förhörsprotokoll

Menell togs in för förhör efter att ha varit inne och tiggt i flera butiker på Storkyrkobrinken. Sommaren 1887 hamnade Menell åter i polisens arkiv, den 18 juni och den 2 juli . I…

Ett halvår senare blir Johan gripen igen, på Västerlånggatan. I protokollet står det att han uträttat sina behov på gatan och att detta ”osnygga beteende åstadkommit vämjelse och förargelse hos förbipasserande personer”. I anteckningarna står det också att han saknar arbete, bostad och pengar för sitt uppehälle.

Johan erkänner att han varken haft sysselsättning eller medel till sitt uppehälle under en längre tid. Han erkänner också att han ofta

"nödgats för sitt uppehälle begära allmosor”.

Den 5 juli överlämnar polisen Johan till K.B i Visby där han dör en månad senare. Mitt i ett av förhörsprotokollen har någon klistrat in en notis ur Stockholms Nyheter, daterad den 12 augusti 1887. I notisen står:

"Ändtligen slut. I fredags slutade i Visby förre landskanslisten Janne Menell sina dagar, efter att under en följd af år varit mer utsatt för lyckans skiftningar än de flesta. Hvilken stockholmare minnes ej den lilla skrangliga figuren med den grofva basrösten som på hufvudstadens promenader ständigt var redo att sticka fingret i knapphålet på den mötande och på det förbindligaste sätt i verlden vigilera en hacka. Sin kommunala bana slutade M. till följd af en tidningsartikel, i hvilken han reflekterade öfver huru olika ödets lotter falla, ty en landshöfding har för en half timmas arbete om dagen circa 15000 kr. i lön och en landssekreterare för några få timmars arbete om dagen omkring 7000 kr. men en extra ordinarie för det trägnaste dagsarbetet icke ett öre."

Fakta: Lösdriveri

Att vara hemlös och arbetslös betraktades länge som ett brott. För en fattig var risken stor för att klassas som lösdrivare och därmed kriminell i slutet på 1800-talet. Hemlöshet på 1800-talet i Stockholmskällan.

  • I Lösdrivarlagen från 1885 står följande: Lösdrivare är envar som sysslolös stryker omkring från ort till ort utan att äga medel till sitt uppehälle eller undanlåter att på ett ärligt sätt försörja sig samt för ett levnadsätt som kan skada allmän säkerhet, ordning och sedlighet.
  • Lösdrivare dömdes oftast till straffarbete.
  • Lösdrivarlagen avskaffades 1965 för att ersättas av en liknande lag om "samhällsfarlig asocialitet". Först 1981 avskaffades den helt.