Hjalmar Branting talar framför Stadshuset
Hjalmar Branting talar på Stadshusets invigning 1923. Okänd fotograf, Stadsmuseet i Stockholm.

Hjalmar Branting

Som chefredaktör och ordförande för Socialdemokratiska arbetarpartiet arbetade Hjalmar Branting bland annat för allmän och lika rösträtt och åtta timmars arbetsdag. Åren 1920–1923 var Hjalmar Branting Sveriges statsminister. 1921 fick han Nobels fredspris för sina stora insatser inom Nationernas Förbund, föregångare till dagens Förenta Nationerna (FN).

Vem var Hjalmar Branting?

Hjalmar Branting föddes 1860 i en förmögen familj. Han växte upp och bodde nästan hela sitt liv på Norrtullsgatan 3 i det hus som hans föräldrar lät bygga 1865 och som kom att kallas för Brantingska huset. 

Hjalmar Branting gick i Beskowska skolan tillsammans med bland andra kronprinsen, Gustav V. Under ungdomsåren bekantade han sig med marxism och började 1878–79 kalla sig för socialdemokrat.

Efter att hans föräldrar dog påbörjade han en karriär som politiker och publicist. Som huvudredaktör för tidningen Social-Demokraten utmanade han konservativa värderingar. 1888 publicerade han en artikel skriven av Viktor Lennstrand som uppmanade läsaren att överge kristendomen och lämna Svenska kyrkan. Hjalmar Branting dömdes för "tryckfrihetsmissbruk" och hädelse och fick tillbringa tre och en halv månad på Långholmens centralfängelse.

Hjalmar Branting tackar för delikatesserna från fängelsecellen - brev till Dr Nyström 1889

Hjalmar Branting tackar för delikatesserna från fängelsecellen - brev till Dr Nyström 1889

1889 satt den socialdemokratiske ledaren Hjalmar Branting på Långholmens centralfängelse i tre och en halv månad för hädelse. I november har en gammal vän, den kände doktorn A…

Efter fängelsevistelsen fortsatte dock Branting och Social-Demokraten att verka för de frågor som Socialdemokraterna verkade för: yttrandefrihet, tryckfrihet, allmän och lika rösträtt, åtta timmars arbetsdag och ett avskaffande av monarkin. 

Brantings roll i rösträttsprocessen

Hjalmar Branting talar inför en stor publik på Norra Latins gård, vy mot Barnhusgatan, om författningsfrågan - bland annat kvinnlig rösträtt

Hjalmar Branting talar inför en stor publik på Norra Latins gård, vy mot Barnhusgatan, om författningsfrågan - bland annat kvinnlig rösträtt

Så småningom blev Hjalmar Branting invald i riksdagen (1896) och ordförande för Socialdemokratiska arbetarpartiet (1907). Framförallt var det som opinionsbildare som Hjalmar Branting blev framgångsrik. 1902 skrev han en motion i riksdagen där han föreslog att allmän och lika rösträtt skulle införas.

Den 20 april samma år samlades mellan 30 000 och 50 000 människor för att demonstrera för allmän rösträtt. Hjalmar Branting var huvudtalare. Enligt en samtida källa (nedan) var ”menniskorna packade som sillar. Somliga ha klättrat upp i träden. Hatt vid hatt synas nedanför öfverallt”.

De riksbekanta första gräsliga Gatustriderna i Stockholm mellan polisen och folket angående allmän rösträtts införande i Sverige

De riksbekanta första gräsliga Gatustriderna i Stockholm mellan polisen och folket angående allmän rösträtts införande i Sverige

Den 19 april 1902 samlades enligt den här lilla skriften mellan 30 000 och 50 000 människor för att demonstrera för allmän rösträtt. Det uppstod tumult och flera blev gripna av pol…

Det uppstod sedan tumult och flera blev gripna av polisen. Polisen angrep även demonstranter med sablar och flera blev sårade. Hjalmar Branting försökte lugna ner situationen och uppmanade demonstranterna att gå hem.

Polisen och gatuppträdena. Ordningsmakten om sitt förhållande till massan - pressklipp 1902

Polisen och gatuppträdena. Ordningsmakten om sitt förhållande till massan - pressklipp 1902

Här sammanfattar Svenska Dagbladet polisens egna rapport över de oroligheter som uppstod i samband med rösträttsdemonstrationen den 20 april 1902. Du kan hitta andra skildringar av…

Branting och Blodbadet på Gustav Adolfs torg

Våren 1917 pågick första världskriget och det ledde till problem med matförsörjningen i Sverige och resten av Europa. Läget förvärrades alltmer under våren. Människor var missnöjda över både bristen på mat och på sociala orättvisor i samhället. I Ryssland abdikerade tsaren och kommunisterna tog makten i oktoberrevolutionen.

April månad blev mycket orolig med stora hungerdemonstrationer som samlade flera hundra tusen deltagare i hela landet. I början av maj, efter relativt lugna förstamajdemonstrationer, utbröt så kallade potatiskravaller. På flera orter i landet drabbade polis samman med hungrande män och kvinnor.

Oroligheterna kulminerade tisdagen den 5 juni med den händelse som kallats för "Blodbadet på Gustaf Adolfs torg". Samma dag debatterade riksdagen allmän och lika rösträtt på Hjalmar Brantings initiativ. Polisen befarade att demonstrationer skulle komma att äga rum i Stockholm, och polismästaren Vilhelm Tamm placerade därför ut poliser och militärer på flera platser i innerstaden.

Folksamlingar skola förhindras! Polismästare Vilhelm Tamms order 4 juni 1917

Folksamlingar skola förhindras! Polismästare Vilhelm Tamms order 4 juni 1917

"[...] Då möjligen kan misstänkas att demonstrationer komma att anordnas å planen framför riksdagshuset eller å platser däromkring samt i närheten av Kungl. Slottet har Överståthål…

Tiotusentals arbetare samlades på Gustav Adolfs torg för att demonstrera mot det rådande nödläget i Sverige och för allmän och lika rösträtt. Demonstrationen var till en början lugn men när arbetarna anfölls av ridande poliser bröt våldsamheter ut.

Hjalmar Branting var på plats och försökte lugna demonstranterna, utan att lyckas. Polisen gav honom skydd så att han kunde ta sig från platsen. På fotografiet syns han i förgrunden till vänster, mitt bland polishästar och sablar.

Blodbadet på Gustav Adolfs torg, 5 juni 1917

Blodbadet på Gustav Adolfs torg, 5 juni 1917

I början av juni 1917 demonstrerade tiotusentals arbetare på Gustav Adolfs torg över det rådande nödläget i landet, mot livsmedelsbrist och växande klassklyftor samt för allmän och…

Med tiden vann Socialdemokraterna i samarbete med Liberalerna allt större politiskt stöd för sin politik. När Hjalmar Branting blev statsminister, 1920, så hade flera betydelsefulla beslut fattats, bland annat om åtta timmars arbetsdag och allmän och lika rösträtt. Genom en kompromiss med Liberalerna hade också kungen fråntagits allt politiskt inflytande.

Kort filmsekvens med Hjalmar Branting 1920

Kort filmsekvens med Hjalmar Branting 1920

Här ett kort filmklipp från 1920 med bilder på den då nyblivne statsministern Hjalmar Branting. Först befinner han sig utanför Stockholm slott, sedan ser vi honom i talarstolen på…