Stockholmskällan

Historia i ord, ljud och bild
Mässingsorkester spelar i förgrunden, vid en tunnelbaneskylt, i bakgrunden ett torg med folksamling, Konsum-affär och ett höghus
Invigningen av tunnelbanan till Bagarmossen, 18 november 1958. Fotograf: Gunnar Ekelund, Spårvägsmuseet

Bagarmossen

På 1950-talet byggde Stockholm tunnelbana och nya förstäder längre bort från stadens centrum. Nu kunde människor bo längre ut och ändå ta sig snabbt in till staden. Idag är Bagarmossen en typisk 1950-talsförort.

Här låg bagarens mosse tidigare

Platsen där Bagarmossen ligger var landsbygd och jordbruksmark tidigare. Marken ägdes av Skarpnäcks gård. Det finns olika teorier om hur Bagarmossen har fått sitt namn: En förklaring säger att det bodde en bagare i torpet Mosstugan. En annan förklaring går ut på att en bagare hyrde en bit sankmark, en mosse eller en blöt äng av godsägaren på Skarpnäcks gård på 1700-talet. Hur som helst kallades den här platsen för "Bagaremossen" innan dagens stadsdel börja byggas. 

I området fanns flera torp där människor som arbetade på gården bodde. Några av torpen finns fortfarande kvar, till exempel Brotorpsstugan och Bergholmstorpet. På kartan över Stockholm från 1944 finns de olika torpen utritade. Då fanns däremot ingenting av dagens bebyggelse där.

Karta som visar stigar och hus.

På 1950-talet byggde Stockholm en ny förort här. Bagarmossen utformades som en typisk tunnelbaneförort. Från början gick tunnelbanan ovan jord och Bagarmossen var slutstation på linje 17 söderut. 1994 förlängdes den till Skarpnäck och då fick Bagarmossen en underjordisk station. 

Stockholm får tunnelbana

1941 beslutade stadsfullmäktige att Stockholms skulle bygga ett tunnelbanenät. Då gick det att bygga bostadsområden längre ut från Stockholms innerstad i större skala. Invånarna skulle ändå kunna resa in till staden snabbt och enkelt med tunnelbanan.

I takt med att tunnelbanan byggdes växte alltså de så kallade tunnelbaneförstäderna fram. De byggdes enligt samma riktlinjer och alla fick ungefär samma utseende. Intill tunnelbanestationen ligger ett litet centrum med ett torg. Vid torget ligger ofta ett höghus som en sorts markering. Längre bort från centrum byggdes flerbostadshus med tre våningar. Ytterligare en bit bort byggdes villor och radhus. I närheten av centrum ligger också en skola och gärna en idrottsplats.

Tunnelbaneförstäderna är planerade som rena bostadsområden. Med den nya tunnelbanan var det enkelt att ta sig snabbt och bekvämt till affärer och arbetsplatser i Stockholms City. Exempel på tunnelbaneförstäder är Bagarmossen, Bandhagen, Björkhagen, Fruängen, Gubbängen, Högdalen, Hökarängen, Kärrtorp. De byggdes under 1940- och 1950-talen.

 

Nytt torg när tunnelbanan blev underjordisk

När tunnelbanan grävdes ner och Bagarmossens gamla station revs blev det ledig mark att bygga på. Längs Lagavägen byggdes det flera hus, och några år tidigare hade Folkets hus fått en ny byggnad i centrum. På det nya torget finns nu Dan Wolgers skulptur "Tårtkalaset som gick snett".

1959 kom Stockholms och Nacka kommuner överens om att flytta gränsen så att Bagarmossen blev större. I slutet av 1960-talet byggdes Byälvsvägen på den nya marken. 

Utvalt källmaterial om Bagarmossen

Platser i Stockholmskällan

Uppdaterad