Södra varvet
Södra Varvet var ett stort skeppsvarv i Stockholm mellan 1687 och 1930. Ett varv är en plats där man bygger och reparerar båtar och skepp. Södra varvet startades i slutet av stormaktstiden. Sverige behövde då många stora skepp. Dessa skepp skulle skulle användas i krig eller hjälpa till med handeln på Östersjön. Södra varvet låg på Södermalm vid Tegelvikshamnen.
Hur började Södra Varvet?
På 1600-talet ville Sveriges kung, Gustav II Adolf, att Sverige skulle ha fler krigsskepp. Därför byggdes många varv. Södra varvet grundades av en holländare som hette Abraham Momma. Han blev adlad och fick namnet Reenstierna. Södra varvet blev snabbt ett av de viktigaste varven i Sverige. Här byggdes stora segelfartyg av trä, både för krig och för handel. Södra varvet kallades också för Stora varvet.
Södra varvet var en stor arbetsplats
På Södra varvet byggde och reparerade man skepp. Varvet var en väldigt livlig plats där många hundra människor jobbade. Det var också ett farligt arbete för folk kunde ramla ner från höga byggställningar, skära sig på verktyg eller bränna sig i smedjan. Några av de olika yrkesgrupper som arbetade där var:
• Skeppsbyggare som planerade och ledde bygget av skeppen.
• Timmermän som sågade och formade träplankor till skeppens sidor och däck.
• Smeder som gjorde spikar, bultar och ankare av järn.
Kända skepp från Södra varvet
På Södra varvet byggdes genom åren hundratals mindre och större fartyg. Bland dem fanns flera så kallade ostindiefarare, som seglade på handelsresor till Kina. Några Södra varvets fartyg har blivit lite mer kända. Exempelvis:
• Drottning Ulrika Eleonora – ett stort krigsfartyg från 1600-talet.
• Norrland – en hjulångare (ett fartyg med stora hjul på sidorna) från 1800-talet.
• Yngve Frej – ett ångfartyg från 1800-talet.
• Norrtelje – ett ångfartyg från 1900-talet.
Dessa fartyg finns bevarade som modeller på Sjöhistoriska museet i Stockholm.
Skeppen byggs av järn istället för trä
I slutet av 1800-talet började skeppen byggas av järn och stål istället för trä. Dessutom började fler skepp använda ångmaskiner istället för segel. Södra varvet, som var specialiserat på träfartyg, fick svårt att konkurrera. Andra varv, såsom Skeppsholmens varv, blev viktigare. Vid den här tiden började varvsområdet att användas till andra saker som lager och industrier.
Finns det spår kvar av varvet idag?
Södra varvets verksamhet pågick fram till början av 1900-talet, då Stadsgårdshamnen utvidgades. Idag utgår Viking Lines finlandsfärjor från platsen. Idag finns nästan inget kvar av Södra varvet. Endast ett gammalt gult hus från 1748 står fortfarande kvar på Folkungagatan. Det var en gång varvschefens bostad. Senare har det använts som barnhem och ungdomsgård. Idag finns det en en konstskola i huset. I området finns också en minnestavla som berättar om varvet.
