Svartvita triangelformade rutor på Sergels torg
Sergels torg 1968. Foto: Ingemar Gram, Stadsmuseet i Stockholm

Sergels torg

Idag är Sergels torg Stockholms självklara centrum. Rutmönstret på "Plattan" har blivit en klassiker.

År 1967 stod Sergels torg klart. Sju år senare invigdes Kulturhuset. Torget kallas idag ibland för Plattan. Namnet ”Plattan” började användas i dagstidningar på 1960-talet för att beskriva de svartvita plattorna på torget. Den svartvita triangelmönstrade designen är skapat av arkitekten Jörgen Kjaersgaard.

Från början var det tänkt att torget skulle heta Sveaplatsen. Men namnberedningen, som föreslår namn på nya platser i Stockholm, tyckte att det skulle heta Malmtorget istället. Till slut bestämde politikerna att torget skulle heta Sergels torg, ett förslag som kommit från poeten och vissångaren Evert Taube.

Glasobelisken lyser upp Sergels torg

Glasobelisken, eller "Kristall - vertikal accent i glas och stål" som skulturen officellt heter, är en 37,5 meter hög glaspelare som står mitt i Sergelfontänen. Den har 60 000 glasprismor som är tillverkade på Lindshammars glasbruk i Småland. Glasobelisken är ritad av skulptören Edvin Öhrström. Fontänen stod klar 1968 och obelisken kom dit 1974. Genom fontänens ljuskupoler kan konstverket betraktas även från Sergels torgs undre våningsplan.

Efter en omfattande renovering 2015-2017 är glasobelisken tydligt upplyst inifrån och ljussatt enligt skulptörens anvisningar. Under olika tider på året så lyser den i olika färger enligt ett fastställt färgschema. Den tänds varje dag före skymning och lyser hela natten.

Rivningarna i Klarakvarteren

För 80 år sedan såg kvarteren kring Sergels torg, det som då hette Klarakvarteren, helt annorlunda ut. Stadens centrala delar förändrades i samband med den så kallade Norrmalmsregleringen, det vill säga rivningen av de då befintliga bostadshusen och uppförandet av en ny stadsdel: Stockholm City, en stadsdel fyllt med banker, kontor och affärer.

Idén om att modernisera och omdana centrala Stockholm hade funnits sedan 1920-talet men först på 50-talet tog projektet fart på allvar. Beslutet att genomföra Norrmalmsregleringen fattades av kommunfullmäktige 1945 och fick då stöd av nästan alla politiska partier, till exempel Socialdemokraterna, Folkpartiet och Högerpartiet. Syftet var bland annat att bygga en modern stadskärna i funktionalistisk stil, med luft och ljus till en snabbt växande befolkning.

När Norrmalmsregleringen och byggandet av tunnelbanenätet påbörjats presenterade stadsarkitekterna planerna som skulle resultera i bland annat Sergels torg. 1967 stod Sergels torg klart och sju år senare invigdes glasobelisken ”Vertikal-Prisma” och Kulturhuset intill.

Tobias Sergel

Namnet Sergels torg kommer från en känd konstnär som hette Johan Tobias Sergel (1740-1814). Sergel var son till ett tyskt konstnärspar som jobbade för kungahuset. Tobias skulle gå i sina föräldrars fotspår och skickades vid 19 års ålder ut på studieresa till Frankrike och Italien. Efter att ha varit utomlands i tolv år kallades han hem av kung Gustav III och 1780 blev han professor vid Konstakademien i Stockholm. 

Tobias Sergel arbetade mest som skulptör och har gjort många av de skulpturer och statyer som går att se i Stockholm idag, till exempel Gustav III:s staty som står på Skeppsbron intill Slottet. Hans ateljé låg i Sergelhuset i kvarteret Beridarebanan vid Hötorget. Huset stod kvar till 1953 då det revs för att ge plats åt Hötorgsskraporna.

Om artikeln

Stockholmskällans redaktion har skrivit den här artikeln. Den berättar en större historia utifrån de olika källmaterial som arkiv, museer och bibliotek i Stockholm har publicerat här på stockholmskällan.se.

Har du frågor om artikeln?

Kontakta Stockholmskällans redaktion

Uppdaterad