Stockholmskällan

Historia i ord, ljud och bild
Folkmassa i Kungsträdgården. En man på cykel
Folkvimmel i korsningen Arsenalsgatan-Kungsträdgårdsgatan. Okänd fotograf, 1880-1920. Stadsmuseet i Stockholm

Livet i staden

Arbetsdagen i staden på 1800-talet var hård och lång, oavsett om du arbetade i fabrik, affär eller på kontor. Men när arbetet var slut fanns det föreningar och fritidsaktiviteter att ägna sig åt.

Alla jobbade inte på fabrik

Det fanns förstås fler yrken än fabriksarbetare i 1800-talets Stockholm. Arbetslivet var vid den här tiden ganska strängt uppdelat i manliga och kvinnliga arbetsuppgifter eller yrken. På bryggeriet sköljde kvinnorna ölflaskorna före tappningen till exempel, medan det bara var män som arbetade med att köra ut ölen till kunderna. Män och kvinnor jobbade ofta åtskilt, även om det var på samma arbetsplats. Ojämlikheten var stor och det var oftast män som arbetade som förmän, arbetsledare eller chefer.

Några yrken där kvinnorna kunde ta plats var på kontoren och som biträde eller expedit i butikerna. Hembiträde hemma hos en rikare familj var ett annat kvinnligt yrke. Hembiträdet skötte mycket av hushållsarbetet, till exempel städning, matlagning och att ta hand om barnen. Kontorister, hembiträden och expediter blev också många fler under 1800-talet när Stockholm industrialiserades.

Gemensamt för alla de här yrkesgrupperna under 1800-talet var långa arbetsdagar, och ofta ganska dåligt betalt. Kvinnodominerade yrken var sämre betalda än de flesta mansdominerade. Många arbetsgivare var motståndare till fackförbund. När arbetsgivarna ändå började gå med på att männen gick med i fackföreningar, kunde de fortsätta hindra kvinnorna från att att göra det.

I Elin Wägners roman Norrtullsligan från 1907 får vi följa fyra kvinnliga kontoristers liv och vardag. Du kan läsa ett utdrag ur boken på Stockholmskällan.

Hembiträden och tjänarinnor bodde hos sin arbetsgivare

Vid sekelskiftet 1900 pågick en stor debatt i samhället om arbetsvillkoren för de som jobbade som tjänstefolk. De som stod på tjänarinnornas sida i debatten krävde till exempel kortare och reglerad arbetstid, så att det skulle stå i anställningsavtalet när arbetsdagen började och slutade.

Tjänsteflickor jobbade ofta långa dagar, längre än på fabrikerna. Det var vanligt att de saknade bestämda tider för sin fritid och ledighet. I många familjer fick de arbeta alla dagar i veckan. Hembiträden och tjänstefolk bodde vanligtvis hemma hos familjen de arbetade för också. I större lägenheter som byggdes vid den här tiden fanns det ofta en särskild jungfrukammare. Det var ett rum bredvid köket där tjänsteflickan skulle bo. Kostnaden för mat och husrum drog arbetsgivaren av från lönen. Behövde hon semester eller vara ledig under arbetstid blev det också avdrag på lönen. I Sverige införde riksdagen lag om två veckors semester först 1938.

Många tjänstekvinnor fick sluta sitt arbete om de gifte sig eller skaffade familj. En del kvinnor stannade kvar som tjänare under hela livet. Under 1800-talet fanns det inte någon statlig pension i Sverige. Tjänarinnor som var för gamla för att arbeta kunde däremot ansöka om pengar från en förening som hette Sällskapet till dygdigt och troget Tjenstefolks belönande.

Utvalt källmaterial om kontorister och hembiträden

Föreningsliv på fritiden

IF Olympia och Hammarby IF är två av Stockholmsidrottföreningar som har lång historia. Hammarby idrottsförening startade  som roddförening, men den 7 mars 1897 bestämde styrelsen att klubben skulle syssla med fler idrotter. I samma protokoll står beslutet att köpa in kastkulor, spjut och en hoppställning.

IF Olympias fotbollslag håller numera till i Farsta men startade sin verksamhet på Kungsholmen. Mycket av IF Olympias arkiv har gått förlorat, men det finns fotografier på flera av de aktiva kvar från början av 1900-talet.

Reglerad arbetstid ger också reglerad fritid

Under 1800-talet startar många föreningar. En förklaring till det är att människor fick fritid på ett annat sätt än tidigare. Genom olika lagar och reformer blev arbetstiden både reglerad och förutbestämd, och steg för steg också kortare. En person som arbetade under bestämda tider var också ledig under bestämda tider. Då fanns det utrymme att ägna sig åt fritidsintressen.

Andra föreningar som samlar många medlemmar från 1880-talet och framåt är till exempel nykterhetsrörelsen, olika frikyrkor, de politiska partierna och fackförbunden. Fackförbunden sysslade inte bara med arbetsrättsliga frågor och kampen för bättre villkor för arbetarna, utan ordnade också studieförbund, sångkörer och annat.

Utvalt källmaterial om föreningar i Stockholm

Biblioteket tipsar: Böcker som handlar om livet i staden

Olika sidor av industrialismens tid i Stockholm

Uppdaterad