Fyra barn gestikulerar
Fyra elever på Manillaskolan leker. Okänd fotograf, Stockholms stadsarkiv

Jämlikhet med funktionsnedsättning

Hur har samhället jobbat med att ge alla människor lika möjligheter och rättigheter? Det finns en stark norm att alla kan gå, se, höra och koncentrera sig, till exempel. Jämlikhet är idén att alla människor ska ha samma rättigheter och möjligheter i samhället - oavsett individens hudfärg, könsidentitet, sexuella läggning, religiösa uppfattning eller eventuella funktionsnedsättningar.

Bilden visar flickor på Manillaskolan som leker. Okänd fotograf, mitten av 1900-talet, Stockholms stadsarkiv.

Skolor för barn med nedsatt syn eller hörsel

Manillaskolan

Allmänna institutet för döfstumma och blinda å Manilla är en av de tidiga rörelserna för att personer med funktionsnedsättningar skulle få bättre utbildning. Manilla på Djurgården var främst en skola för dövstumma. Skolan grundades 1809 av Pär Aron Borg. I början tog skolan även emot blinda barn, men 1879 flyttade avdelningen för blinda till Tomteboda.

Verksamheten på Manillaskolan har gjort flera spännande avtryck i arkiven. Bland annat finns det många fotografier som visar olika aktiviteter på skolan. Manilla var en internatskola där både elever och lärare bodde. Ibland skrev eleverna korta dagboksanteckningar om olika saker de varit med om.

Tysta skolan

En annan skola för dövstumma barn var Tysta skolan. Den grundades 1860 av Jeanette Berglind. Hon var tidigare lärarinna på Manillaskolan.

En elev som gick på Tysta skolan hette Thyra. När Thyra var två år hade hon förlorat både syn hörsel efter en hjärnhinneinflammation. Tre år senare fick Tysta skolan in en ansökan om plats för Thyra på skolan.

 

Föreningar för personer med nedsatt syn eller hörsel

Stockholms dövas förening

1868 bildades Stockholms dövas förening, som är Sveriges äldsta förening för personer med funktionsnedsättningar. Initiativtagare var bland andra Ossian Borg, som då var direktör för Manillaskolan. Föreningen hade som mål att bland annat ordna arbete åt dövstumma, ge bidrag till sjuka och gamla och informera om de dövas situation.

Redan från början fanns kvinnor med i föreningens styrelse, vilket var ovanligt vid denna tid. En fristående förening för dövstumma kvinnor, De döfstummas kvinnoförening i Stockholm, bildades 1896.

Stiftelsen De Blindas Bokfond

En tidig organisation för blinda och synskadade var Stiftelsen De Blindas Bokfond som startade 1916. Syftet var att ge blinda och synskadade tillgång till läroböcker och skönlitteratur på punktskrift. Stiftelsen bildades av Carl A. Thulin som själv var blind efter en ögonsjukdom. I en tidningsartikel i Vecko-Journalen 1945 berättar Carl Thulin om sitt liv som blind. 

Utbildning för barn med psykisk funktionsnedsättning

Föreningen för sinneslöa barns vård

Personer som hade någon form av psykisk funktionsnedsättning eller stora inlärningssvårigheter kallades förr för "sinnesslöa", "idioter" eller "andesvaga". Idag är detta väldigt nedsättande ord. Men orden hade inte alltid samma negativa betydelse som idag. Ett exempel är Föreningen för sinnesslöa barns vård som startade 1869. Föreningen arbetade för att förbättra attityder och ge bättre villkor för barn med psykiska funktionsnedsättningar.

1870 öppnade föreningen en speciell skola för de här barnen. Tidigare hade många barn med funktionsnedsättning inte fått gå i skolan eller någon anpassad undervisning. De kunde i stället hamna på fattigvårdsanstalter för vuxna, utan undervisning eller hänsyn till deras speciella behov. Skolan låg först på Norrtullsgatan, men flyttade 1911 till Slagsta utanför Stockholm.

Skolan förde journaler över eleverna  

En pojke som hade fått plats på skolan på Norrtullsgatan var Carl Magnus, 12 år. Skolan förde journaler över barnens utveckling. I Carl Magnus journal står det bland annat att han var god, glad och intresserad av undervisningen när han togs in på skolan. Däremot skriver skolan att han hade svårt för räkning och att han pratade ”suddigt och läspande”.

Slagsta Skolhem

En del barn ansågs inte kunna hänga med i undervisningen i den vanliga skolan, eller ansågs uppföra sig störande och olämpligt, enligt tidens normer. De kunde då flyttas från sin vanliga klass till en specialskola, som till exempel Slagsta skolhem. Hit kunde det också komma barn med olika typer av fysiska funktionsnedsättningar.

Ett exempel på detta är Edit, 14 år, som hade blivit förlamad i ena armen efter en hjärnblödning. Hon fick också epileptiska anfall. Därför ansågs hon inte kunna delta i undervisningen på Kungsholms folkskola där hon gick, och hennes lärare ansökte om plats för henne på Slagsta skolhem.

1937 skrev en före detta elev på Slagsta till sin lärare, fröken Helfrid Hörner. Eleven hette Per och hade fått arbete på en gård i Skåne efter skolan. Han vantrivs och blir dåligt behandlad av de andra drängarna på gården. Han minns sin lärare med värme och ber henne hjälpa honom till ett annat arbete närmare Slagsta.

Utvalt källmaterial om kampen för jämlikhet för personer med funktionsnedsättning

Arbete för jämställdhet, på olika fronter

Uppdaterad