En man i frack och polisonger och en kvinna i svart klänning med hög krage, vit slöja och korkskruvslockar tittar in i kameran med allvarsamma miner
Brudparet Blomqvist 1870-talet. Foto: Wilhelm Lundberg. Stadsmuseet i Stockholm

Rätt till kärlek och sexualitet

Blev folk kära förr eller gifte de sig bara för att de var tvungna? Kyrkan och lagen bestämde länge att det bara var gifta människor som fick ha sex eller skaffa barn med varandra, men det var inte alla som brydde sig om det.

Rätt till sex, äktenskap och skilsmässa

Rätten att välja vem man har sex eller skaffar barn med var länge reglerad av lagen och kyrkan. Du fick endast skaffa barn med en person som du var gift eller trolovad med. Annars riskerade du att dömas för horsbrott.

Barn utanför äktenskapet var förbjudet

Det sågs som en stor skam när en kvinna fick barn utan att vara gift. Många kvinnor valde att mörda sina spädbarn. 1778 stiftade Gustav III en lag som tillät kvinnor att föda och adoptera bort sina barn anonymt. Syftet med lagen var att minska barnamorden. Barnen som adopterades bort lämnades in sitt barn till Barnhuset. Ibland kunde barnen dock bli "äkta" i efterhand, om föräldrarna gifte sig senare.

En del kvinnor som blev gravida hade andra strategier för att få upprättelse och hjälp. Amanda Lundkvist skriver på julafton 1867 ett brev till Karl Fredrik Werner, en välkänd tjänsteman och kulturskribent i Stockholm på den här tiden. Amanda menar att Karl Fredrik är far till hennes son och hotar att hänga ut honom i skvallerpressen och förstöra hans goda rykte om han inte tar hand om barnet.

Elva kärleksbrev som bevis i rätten

Den 11 december 1907 föder apoteksbiträdet Anna Eugenia Myhrberg, 32, sonen Sven Olof. En dryg månad senare stämmer hon stationsarbetaren Josef Emanuel Lindqvist i Stockholms Rådhusrätt. Anna Eugenia menar att han är far till barnet och vill ha pengar från honom varje månad. Josef säger att han visserligen har träffat henne några gånger men nekar till anklagelserna. Då plockar Anna Eugenia fram elva kärleksbrev som han har skickat till henne.

Föräldrarna bestämde – inte hjärtat

Äktenskapet skulle vara en relation mellan en man och en kvinna. Att gifta sig var huvudsakligen en ekonomisk angelägenhet. Föräldrarna hade stor makt över vem du gifte dig med. Barn som inte lydde föräldrarna kunde hamna i domstol. Kvinnor hade särskilt lite att säga till om när det var dags att välja livspartner. Fram till 1884 stod de flesta ogifta kvinnor under manligt förmyndarskap. Om en kvinna var gift var det hennes man som bestämde över henne, annars bestämde pappan eller någon annan manlig släkting.

Krävdes samtycke för skilsmässa

Före 1915 var det väldigt svårt att få skilsmässa. Ända fram till 1973 var det en hel del besvär om inte partnern också ville skiljas. Eftersom det var så svårt att skiljas, och för att mannen hade så mycket makt över frun blev det vanligt med Stockholmsäktenskap. De betydde att en man och en kvinna levde tillsammans utan att gifta sig, som ett samboförhållande idag.

Makarna Didriks får skilja sig

Trebarnsmamman Dorothea Didriks hade inte sett till sin man Carl Harald på några år, när hon blir gravid tillsammans med en annan man. När Carl Harald kommer till Stockholm efter fyra år har hon ett fjärde litet barn. Carl Harald, som inte försörjt sina barn på hela denna tid, går till rätten och ansöker om skilsmässa, vilken går igenom på grund av att Dorothea har gjort sig skyldig till "horsbrott".

Fru Wahlqvist får inte skilja sig

Fru Catharina Lovisa Wahlqvist skriver i sin skilsmässoansökan 1842 att hon blir slagen av sin man. Kämnärsrättens korta svar är att hon måste gå till kyrkan med sitt ärende. Misshandel är nämligen inget skäl till skilsmässa under 1800-talet. När kvinnor sade att de blev misshandlade tolkades det av myndigheterna som att det var "osämja i äktenskapet", vilket var okristligt. Innan Fru Wahlqvist kan begära skilsmässa i rätten måste hon ha papper på att präster, kyrkoråd och kyrkodomstol fått chansen att övertala makarna att "bli sams".

Reste utomlands för att skiljas

Ett sätt att få igenom en skilsmässa innan 1915 års reform var att en av makarna reste utomlands en längre tid. Sedan skickade paret in en skilsmässoansökan till domstolen. I ansökan beskrev båda två hur den bortresta makan eller maken hade övergivit den som stannade kvar i Stockholm med "ondska och motvilja". Så gjorde till exempel den kände läkaren Anton Nyström och hans hustru Louise när de skildes.

 

Preventivmedel

Pratade inte om sex och preventivmedel

Sexualfrågor och preventivmedel var länge något man fick prata försiktigt om. Knut Wicksell hade 1880 orsakat stort rabalder när han lanserat den så kallade nymalthusianismen som baserades på den brittiske nationalekonomen Thomas Malthus lära om befolkningsökning. Malthus menade att samhället måste hejda fattiga människor från att skaffa fler barn än de själva kan försörja. Det var länge förbjudet att skriva om, eller göra reklam för preventivmedel i Sverige.

När Anton Nyström skrev sitt stora sexualupplysningsverk Könslifvet och dess lagar 1904 gav han fortfarande inga konkreta tips på preventivmedel. Trots det vågade inte Bonniers publicera.

Kärlek utan barn

Det skulle bli socialisten Hinke Bergegren som på allvar bröt tystnaden. I ett tal i Folkets hus med rubriken Kärlek utan barn visade Bergegren olika preventivmedel och förklarade hur de skulle användas. Inte långt därefter stiftades en ny lag som kallades Lex Hinke. Lagen förbjöd uttryckligen spridning av kunskap om preventivmedel och avskaffades först 1938.

Fängslades – men kampanjen fortsatte

Hinke Bergegren fortsatte trots det sin sexualupplysningskampanj, vilket fick följden att han häktades, åtalades och spärrades in på Långholmen. Men läkare spred trots den nya lagstiftningen kunskapen i sina mottagningar och preventivmedel såldes trots att det ledde till åtal.

Under de kommande åren bildades en rad föreningar som alla syftade till att sprida kunskapen om preventivmedel. Föreningen för moderskydd och sexualreform bildades 1911 och arbetade för en ny sexualmoral där "varje man och kvinna verkligen äro far och mor för sina egna barn".

Sexualitet

Rätten att ha sex med någon av samma kön

Homosexualitet var länge olagligt och var klassades som en sjukdom så sent som 1979. Mellan 1865 och 1944 användes strafflagens kapitel 18 paragraf 10 om ”otukt, som mot naturen är" för att döma män som haft sex med varandra. Några av de som drabbades av detta öde var Frans Albert Pettersson och Lars Konrad Johansson. Frans och Lars hade ett förhållande och bodde tillsammans. De blev gripna när de hade sex utomhus och några militärer upptäckte dem.

"Könslifvet och dess lagar"

En som skrev om homosexualitet var läkaren Anton Nyström. I boken Könslifvet och dess lagar från 1904 berättar han om såväl manliga som kvinnliga homosexuella patienter. Nyström påstår sig ha "botat" några av dem med hypnos! Homosexualitet behandlas typiskt nog i kapitlet Könslifvets förvillelser. Dr. Nyström kom dock att ändra uppfattning. 1919 skriver Nyström att läggningen är medfödd och att den därför bör avkriminaliseras. Det skedde dock inte förrän 1944.

Hum hum från Humlegården

I november 1885 får den 23-årige Carl August Lundström jobb hos bagaren Johan Lindqvist på Hornsgatan 47. I slutet av december hämtar Lundström ut sprit för 6 kronor på sin arbetsgivares kredit hos vinhandelsfirman Kahn & Wahlström på Hornsgatan 74. Några dagar efter nyårsafton försvinner han från sin arbetsplats. Två månader senare grips han av polis, blir förhörd och varnas för lösdriveri. 

Två år senare är det dags igen. I juni 1889 grips han i Humlegården. Han är full och har hamnat i slagsmål med några soldater. Dessutom är han klädd i kvinnokläder.
Polisen tar in honom på förhör och varnar honom för lösdriveri.

I ett polisprotokoll från 1891 står det att Carl August har haft sex med andra män, vilket var olagligt. Han grips dock återigen för lösdriveri efter att ”ha strukit omkring i Humlegården iklädd fruntimmerskläder".

Varför finns det så många kort på Carl August?

När Carl August förhördes lade polisen ofta beslag på något av de fotografiska visitkort som Lundström hade på sig. På den här tiden var det vanligt att människor hade visitkort. De användes på ungefär som vi idag använder sociala medier som Facebook och Instagram.

Den som ville ha visitkort gick till en ateljé och blev fotograferad av en professionell fotograf. Visitkorten delades sedan ut till vänner och familj. Det blev populärt att samla på bilder och folk bytte med varandra. Den som hade många bilder hade många vänner och det innebar hög status.

Uppdaterad