Texten GUD med svarta tryckbokstäver

Religionsfrihet - och frihet från religion

Trodde alla på Gud tidigare? Det är svårt att svara på. Sedan 1951 får du välja själv. Men före 1951 var alla svenska medborgare tvungna att tillhöra ett religiöst samfund. Ännu tidigare i historien var alla tvungna att tillhöra Svenska kyrkan. Då var alla andra religioner var förbjudna (Bild: Framsidan på Viktor Lennstrands "Det åtalade föredraget om Gud" 1889. Stockholms stadsarkiv)

Hädarynglingen och positivisten

I januari 1888 skickar den unge ateisten Viktor E. Lennstrand ett brev till den kände gudsförnekaren Dr. Anton Nyström. Viktor Lennstrand lägger fram sitt program mot kyrkan i brevet och skriver:

"Jag vill, den korta tid jag lefver, göra hvad jag kan för att befria vårt folk från kristendomens vidskepelse, myter och gudar och få folkets religiösa behof tillfredstäldt på ett bättre sätt än f.n. sker."

Lennstrand vill ha hjälp med sin antikristna mission och hoppas få komma till Stockholm och besöka Nyström. Strax därpå inleder Lennstrand en föredragsturné och blir rikskänd som "hädarynglingen". Redan samma åker Lennstrand i fängelse för hädelse som var ett brott vid den här tiden.

Porträtt av Viktor Emanuel Lennstrand, "hädarynglingen"

Porträtt av Viktor Emanuel Lennstrand, "hädarynglingen"

Viktor E. Lennstrand växte upp i ett religiöst hem men blev ateist under studietiden i Uppsala. 1888 flyttar han till Stockholm från barndomsstaden Gävle, där han blivit hindrad at…

Doktor Anton Nyström porträtterad hos Rosalie Sjöman

Doktor Anton Nyström porträtterad hos Rosalie Sjöman

Anton Nyström (1842-1931) var läkare, debattör och folkbildare. Han var länge en av Stockholms kända profiler och grundade bland annat Stockholms Arbetareinstitut. Hans person…

Sverige får (lite) religionsfrihet 1779

1779 införde Gustav III Sveriges första lag om religionsfrihet. Men riktigt fritt var det inte. Religionsfriheten gällde bara för personer som var födda utomlands. De skulle från och med nu kunna behålla sin egen religion när de flyttade till Sverige.

Under slutet av 1600-talet och på 1700-talet fick bara protestantiskt kristna personer bo i Sverige. Människor som tillhörde andra religioner än "den rena evangeliska läran" fick inte vara i landet. De protestantiskt kristna i Sverige fick inte konvertera och byta religion med den nya religionsfriheten.

Riksdagsbeslut om religionsfrihet 1779

Riksdagsbeslut om religionsfrihet 1779

Riksdagen i Stockholm beslutar om religionsfrihet med förebehåll den 26 januari 1779. Den ” Kongl. Maj:t, såsom Sielf född och uppfödd i den Sanna Evangeliska Läran ” vilken o…

Ingen religionsfrihet för protestanter - Konventikelplakatet

På 1720-talet började några varmt religiösa kvinnor på Södermalm träffas för egna bönemöten, utanför kyrkans hägn. På Guds uppmaning bar de enkla grå vadmalskoltar och fick snart namnet gråkoltarna. Delvis som ett resultat av detta kom en förordning kallad konventikelplakatet till. Den förbjöd religiösa sammankomster som inte sanktionerats av kyrkan. Konventikelplakatet avskaffades först 1858 och efter det poppade den ena efter den andra frikyrkan upp i Stockholm. 

Konventikelplakatet 1726 - Kunglig förordning mot bönemöten i hemmet

Konventikelplakatet 1726 - Kunglig förordning mot bönemöten i hemmet

Den 12 januari 1726 meddelade Fredrik I ett förbud mot s.k. konventiklar (bönemöten i hemmen, med undantag för familjeandakter). Förbudet riktade sig mot de frireligiösa rörelserna…

Värmlänningen Fredrik August Boltzius sade sig kunna hela människor genom handpåläggning och åkallan av Gud och Thomas Ball Barratt var känd för sitt tungmålstalande. Boltzius och Barratt väckte stor uppståndelse och snart rapporterade pressen från deras seanser.

Porträtt av helbrägdagörelsepredikanten Fredrik August Boltzius 1893

Porträtt av helbrägdagörelsepredikanten Fredrik August Boltzius 1893

Fredrik August Boltzius var en värmländsk predikant som blev vida känd under slutet av 1800-talet. Genom åkallan av Gud påstod han sig kunna bota sjuka människor. Här kan du läsa e…

1873 fick protestanter konvertera

Nils Johan Ekdahl var präst i Adolf Fredriks församling. 1849 upptäckte han att en av medlemmarna i hans församling hade konverterat och bytt religion och blivit katolik. Det var förbjudet för protestanter att byta religion i Sverige ända till 1873. Fram till 1860 kunde svenskar som ändå konverterade bli utvisade och bli av med sitt svenska medborgarskap. 

Det var det som hände Anna Schütze i Adolf Fredriks församling, 1849. Hon dömdes till utvisning i Svea Hovrätt 1858, och flyttade till München i Tyskland.

En katolik upptäcks i Adolfs Fredriks församling 1849

En katolik upptäcks i Adolfs Fredriks församling 1849

Prästen i Adolf Fredriks församling, Nils Johan Ekdahl, har hittat en katolik i sin flock och skriver till Stockholms domkapitel. Katoliken i fråga, Anna Schütze, är född protestan…

Judereglementet gav judar begränsade rättigheter 

1774 hade den tyska sigillgravören Aaron Isaac kommit till Stockholm. Aaron Isaac var jude och 1779 fick han tillstånd att öppna en synagoga på Själagårdsgatan 19 i Stockholm. 

1782 införde Gustav III det så kallade Judereglementet. Enligt judereglementet fick judar bo och utöva sin religion i Stockholm och ett par städer till. Judar fick däremot inte missionera, gifta sig med kristna eller jobba i de flesta yrken. 

1838 ville kungen och regeringen avskaffa judereglementet. Judar som var födda i Sverige skulle få samma rättigheter som medborgare som de kristna redan hade. I Stockholm var det många köpmän och hantverkare som protesterade och tog till våld. De misshandlade sina judiska kollegor och grannar och bröt sig in i deras hem och företag.

Kravaller

Kravaller

Den 30 juni 1838 skulle det så kallade judereglementet skulle upphävas i Sverige. Det hade begränsat bland annat var judar fick bo och vad de fick arbeta med. Svenskfödda judar sku…

Kravallerna ledde till att regeringen lät judereglementet vara kvar. Det skulle dröja till 1870 innan judar fick samma rättigheter som alla andra medborgare i Sverige. Då invigdes också den nya synagogan vid Wahrendorffsgatan.

Stora judedopet 1681

1685 skrev kung Karl XI ett brev till de som styrde Stockholm. I brevet står att kungen hört att 

"någre Judar skola uppehålla sig här i Staden"

Brevet är en påminnelse om att det är förbjudet för judar att bo i staden. 

Karl XI förbjuder judar att bosätta sig i Stockholm 1685

Karl XI förbjuder judar att bosätta sig i Stockholm 1685

Fram till 1782 var det officiellt förbjudet för judar att bosätta sig i Stockholm. Brevet som är daterat till den 3 december 1685 och skrivet av kung Karl XI (1655-1696) till…

Fyra år tidigare hade två judiska familjer konverterat till kristendomen för att kunna bo kvar i landet. Det så kallade judedopet var en stor händelse. Kung Karl XI och drottning Ulrika Eleonora var med som dopvittnen i Storkyrkan.

"Det stora judedopet" i Tyska kyrkan 1681

"Det stora judedopet" i Tyska kyrkan 1681

Reproducerad kopia (1924) av kopparstick från prästen Christophorus Bezelius ”Die Herrlichkeit des Christenthums”, tryckt cirka 1682. Kopparsticket föreställer en scen från "D…

Den här artikeln är en del av temat "Kampen för mänskliga rättigheter"

Här hittar du fler artiklar i temat Kampen för mänskliga rättigheter.