Ann Margret Holmgren kämpade för rösträtt
Ann Margret Holmgren var något av rösträttsrörelsens "grand old lady". Hon var med och grundade Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt 1902, efter att hon blivit änka.
Ann Margret Holmgren menade att det var av största betydelse – inte bara för kvinnorna, utan för hela samhället – att kvinnor fick möjlighet att rösta och delta i det politiska livet.
Hon behövs vid valet av representanter och rättvisan fordrar att också hon får full medborgarrätt. En viktigare fråga finns i närvarande stund inte för oss kvinnor – knappast heller för samhället.
Ann Margret Holmgren levde mellan 1850 och 1940 och var författare och samhällsdebattör. Hon engagerade sig för jämställdhet och fred och var väldigt aktiv i kampen för kvinnors rösträtt. Som gift bodde hon på Villa Åsen i Uppsala. Där samlades ofta studenter med radikala och liberala idéer om bland annat kvinnors rättigheter, allmän rösträtt och preventivmedel. När Ann Margret Holmgren blivit änka flyttade hon till Stockholm och började på allvar engagera sig för kvinnors rösträtt.
Kämpade för kvinnlig rösträtt
1902 var Ann Margret Holmgren med och bildade Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm. Ett år senare blev föreningen landsomfattande och bytte namn till Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). I en artikel i tidningen Vårt Land från 1907, presenteras några av föreningens mest framträdande personer som bland andra Ann Margret Holmgren, Lydia Wahlström och Signe Bergman.
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) var mycket välorganiserad och spred sitt budskap genom bland annat föredrag, kurser, flygblad och namninsamlingar. Ann Margret Holmgren var känd för att vara en av föreningens bästa talare och inspiratörer. Hon gjorde en mängd resor runt om i hela landet, där hon höll tal för att sprida information och samla anhängare. På de platser hon besökte hjälpte hon också till att starta lokala rösträttsföreningar. Även på hemmaplan talade Holmgren ofta på informationsmöten för kvinnor.
Att få ungdomar att engagera sig och delta i kampen för kvinnors rösträtt såg Holmgren som nödvändigt, eftersom det var extra viktigt för dem hur samhället skulle komma att se ut i framtiden.
Det finns inga rimliga skäl mot rösträtt för kvinnan, såvida man gillar den s.k. allmänna rösträtten. Därför, ni unga, gör hvad ni kan för rättvisa äfven åt kvinnan!
Kvinnors roll som mödrar hade också betydelse för det framtida samhället, menade hon.
Hvem har större intressen att bevaka samhället än modern? – Ingen, i sanning ingen. Det är ju hennes barn, som få godt eller ondt af de reformer, som göras eller icke göras idag.
Skrev brev och artiklar
Ann Margret Holmgren var en flitig brevskrivare. Hon skrev bland annat till politikern Carl Lindhagen, också han starkt engagerad i kampen för kvinnors rösträtt. I ett av breven till honom räknar hon upp en mängd olika argument för att kvinnor ska ha rösträtt på lika villkor som män. Förutom rättviseaspekten lyfter hon också fram kvinnornas förmåga att förbättra samhället. Om inte kvinnorna fick rösträtt och fick vara med i det politiska livet skulle det vara till stor skada för samhället.
Lagen skall vara rättfärdig. Det är orättvist att utestänga hälften af folket från politiskt inflytande.
Saknaden af kvinnans inflytande i det offentliga lifvet blir med hvar dag mer och mer kännbar och den skada som uppstår af hennes frånvaro tillväxer fruktansvärt.
I juni 1909 hölls det första allmänna mötet för kvinnors rösträtt i Stockholm, anordnat av LKPR. Till mötet gavs tidningen Rösträtt för kvinnor ut för första gången. Här finns artiklar av flera kända rösträttskvinnor, som skriver om kampen både i Sverige och utomlands. Så här beskriver Ann Margret Holmgren rösträttskampen i en av artiklarna:
Och vi vilja, och högljutt fordra, att icke blott män utan män och kvinnor i samråd skola stifta landets lagar. I samma stund som denna känsla av plikt och ansvar griper oss och vi se våra händer bundna, då tändes i oss en helig eld, som inte kan slockna. Den håller oss ständigt varma, hur stark motståndets kyla än möter oss under arbetet. Och den fyller oss med en glödande tro som försätter berg
Den orättvisa, som ligger i att vi förhindras från att i samma mån som männen bruka våra gåvor till allmänt gagn – den orättvisan och den skammen måste lyftas bort från oss och från vårt land.
Föreningar för preventivmedel och fredsfrågor
Ann Margret Holmgren var också starkt engagerad i fredsfrågor och var under en tid vice ordförande i Sveriges första kvinnliga fredsförening. Hon var också medlem i Svenska föreningen för moderskydd och sexualreform som bland annat förespråkade fri kärlek och preventivmedel.
![VI Conference of the International Woman Suffrage Alliance [Program]](/skblobs/32/32bf6ea8-910f-4b3b-a466-5679dd7c903b.JPG?preset=pl-220)
