Upplyst dansbana med många människor i en  park med träd och byggnader i bakgrunden
Dansbana i Rålambshovsparken 1944. Foto: Yngve Karlsson, Stadsmuseet i Stockholm.

Rålambshovsparken

I Rålambshovsparken har stockholmarna kunnat njuta av picknick med trevligt sällskap i nästan 100 år. Idag är parken kanske mest känd som ”Rålis” i folkmun.

Rålambshovsparken har fått sitt namn efter Rålambshovs malmgård som ligger intill Västerbrons fäste på Kungsholmen. Malmgården har i sin tur fått namnet efter friherre Åke Rålamb som ägde gården på 1700-talet.

Under historiens lopp har det på platsen funnits många olika verksamheter. Exempelvis tegelbruk, barnhem, tobaksodling och salpetersjuderi. När Rålambshovsparken skulle anläggas på 1930-talet var området skräpigt och har fanns många fallfärdiga skjul och minde trähus. De revs för att ge plats åt gräsmattor och trädplanteringar.

Parken började byggas 1936 på Kungsholmen invid Riddarfjärden. Det skedde i samband med att den ståtliga Västerbron stod klar. Bron som binder samman Södermalm med Kungsholmen. Parken har därefter byggts ut under årens lopp. I slutet av 1940-talet anlades den än idag väldigt populära lekplatsen. Parkens klassiska amfiteatern invigdes 1953 i samband med att Stockholm firade sitt 700-årsjubileum.

Rålambshovsparken är byggd enligt den så kallade Stockholmsstilen som blev populär på 1930-talet. Stilen blandade natur- och kulturlandskap med viktiga parkfunktioner. Arkitekten Erik Glemme stod bakom parkstilen som även blev internationellt uppmärksammad.

Uppdaterad