Karolina Widerström - första kvinnliga läkaren
Karolina Widerström var Sveriges första kvinnliga läkare och hade en egen läkarmottagning i Stockholm. Hon var också ledamot i Stockholms stadsfullmäktige och mycket engagerad i kampen för kvinnlig rösträtt.
Doktor Karolina Widerström botade inte bara sjukdomar. Hon arbetade också för att förebygga dem genom folkbildning. Karolina Widerström höll föreläsningar, skrev böcker och artiklar om bland annat personlig hygien och hur mens fungerar.
Den sexuella hälsan och kvinnors kroppar hade tidigare varit tabu att tala högt om. När Karolina Widerström öppnade sin läkarmottagning 1889 märkte hon att många kvinnor helt enkelt visste för lite om hur deras kroppar fungerade.
Hennes böcker och artiklar om mens och hygien väckte uppmärksamhet. Tidningen Idun som hade publicerat hennes artikel ”Om menstruationen och dess hygien”, bad till och med sina läsare om ursäkt för att så många hade blivit upprörda över ämnet. Det var 1896. Hennes bok ”Kvinnohygien” kom ut 1899 och trycktes sedan i sju upplagor fram till 1932.
Engagerad i politik och samhällsfrågor
1914 skrev Karolina Widerström en motion till Stockholms utbildningsnämnd. Där föreslog hon att fler elever skulle få möjlighet att bada i skolornas tvättrum, minst en gång i veckan. Badinrättningarna borde vara öppna utanför skoltid och ha personal som skötte dem.
det är relativt få lärjungar, som erhålla det kvantum bad som ur snygghets- och hälsosynpunkt måste anses som ett minimum, nämligen ett bad i veckan.
Karolina Widerström fick delvis igenom sina förslag. Utbildningsnämnden skrev att eleverna visserligen redan badade varje eller varannan vecka i flera skolor. Men i Brännkyrka folkskolor och i Gustav Vasa skola fick barnen bara bada en gång i månaden. Därför skulle Stockholms stad anställa fyra baderskor under 1915 för att barnen skulle kunna hålla sig rena om de inte hade badrum hemma.
Arbete för bättre klädmode
Karolina Widerström menade också att det kvinnliga klädmodet var skadligt för kroppen. Hon drev på för en dräktreform, ett klädmode med plagg som satt lösare på kroppen. I början av 1900-talet var det fortfarande vanligt att kvinnor använde livstycken, snörliv eller korsetter för att pressa ihop kroppen och se smalare ut. Om man drog åt snörningen i korsetten kunde bröstkorgen bli deformerad och organen i buken trycktes ihop.
1935 skrev Karolina Widerström om hur barnens livstycken kunde konstrueras på ett bättre sätt, som skulle göra dem mindre skadliga. När kroppen växte var det viktigt att det ganska hårda livstycket kunde spännas ut så att kroppen fick plats i det.
Kampen för rösträtten
Karolina Widerström var politiskt engagerad och deltog också i kampen för kvinnors rösträtt i början av 1900-talet. 1912-1915 var hon ledamot i Stockholms stadsfullmäktige. Hon tillhörde ”de frisinnade” som Liberalerna kallades då. När kvinnorna för första gången fick delta i valet till riksdagen 1921 var Karolina Widerström också ordförande för LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Föreningen hade varit en stor del i arbetet för den allmänna och lika rösträtten under början av 1900-talet.
Sveriges första kvinnliga läkare
Ända till 1873 var det förbjudet för kvinnor att läsa på universitet i Sverige. När Karolina Widerström tog sin läkarexamen 1888 blev hon Sveriges första kvinnliga läkare. Eftersom kvinnliga läkare inte fick arbeta på sjukhus i statlig tjänst öppnade hon sin egen läkarmottagning.
Karolina Widerström var född i Helsingborg 1856, men familjen flyttade till Stockholm när Karolina var i gymnasieåldern. Hon utbildade sig först vid Gymnastiska centralinstitutet innan hon tog studentexamen vid Wallinska skolan. Under många år bodde hon i en lägenhet på Fleminggatan 30 tillsammans med Maria Aspman som var lärare. Läkarmottagningen låg också i samma våning. Karolina Widerström blev 93 år gammal och dog 1949.
I Fruängen ligger Doktor Widerströms gata, uppkallad efter henne. Widerströmska huset på Karolinska institutet invigdes 2013 och har också fått sitt namn efter Sveriges första kvinnliga läkare.
