Parlamentarismen och bondetåget
Parlamentarism innebär att regeringen är ansvarig inför riksdagen, och att regeringen måste ha stöd för sin politik där. Riksdagen är i sin tur ansvarig inför folket, som röstar fram vilka som ska sitta där. Före parlamentarismen var det kungen som godkände regeringens beslut, utan att ta någon hänsyn till det folkvalda parlamentets vilja. Senaste gången parlamentarismen på allvar ifrågasattes i Sverige var den 6 februari 1914 i samband med Bondetåget.
Bondetåget hotade parlamentarismen 1914
Den 6 februari 1914 samlades 30 000 demonstranter i Stockholm för att marschera upp till slottet och möta kung Gustav V. Demonstranterna var upprörda över att regeringen inte ville rusta upp försvaret. Kungen kände likadant.
Gustav V höll ett tal för deltagarna i Bondetåget på borggården vid Stockholms slott. Därför kallas talet för borggårdstalet. I borggårdstalet kritiserade kungen den folkvalda regeringens försvarspolitik.
Statsministern avgick i protest
Detta var den senaste gången en svensk monark tog tydlig ställning mot Sveriges regering. Gustav V hävdade sin rätt att påverka politiken i landet genom att hålla det kritiska talet till demonstranterna i Bondetåget. Men sedan slutet av 1800-talet hade det varit en oskriven regel i Sverige att riksdagen valde regering som styrde landet utan inblandning från kungen.
Två dagar efter Bondetåget deltog minst lika många människor i en motdemonstration, till stöd för regeringen. Trots det valde regeringen och statsminister Karl Staaff att avgå i protest mot kungens agerande. De menade att kungen hade ifrågasatt demokratin.
Bondetåget marknadsfördes intensivt
Bondetåget hade marknadsförts intensivt. Arrangörerna hade till och med upprättat en "Bondetågsbyrå" på Vasagatan 3. Ett dokument med tips och regler för hur man skulle uppföra sig delades ut till bönderna som rest till Stockholm för demonstrationen. Dokumentet varnar till exempel för ficktjuvar, och påpekar att man ska gå på trottoaren och akta sig för bilar och spårvagnar.
Bondetåget var en stor händelse i Stockholm som bland annat den 15-åriga Maja Bergh skrev om i sin dagbok.
1917 segrar parlamentarismen
Tre år efter Bondetåget och regeringskrisen efter att kungen hade försökt påverka politiken, vann parlamentarismen maktkampen. Kung Gustav V lovade statsminister Nils Edén att han inte skulle blanda sig i landets styre mer. Från och med nu var det majoriteten i riksdagen som skulle bestämma.
1917 hade varit ett oroligt år i Sverige. Första världskriget pågick ute i Europa och Sverige hade svårt att importera mat och bränsle. Människor som var hungriga och frös protesterade på flera platser i Sverige. Under våren bröt hungerkravaller ut, bland annat i Stockholm. Demonstranterna krävde både bröd, fred och demokrati.
I Ryssland hade en revolution avskaffat monarkin och infört republik istället. Kungen och de styrande var oroliga för att samma sak skulle hända i Sverige. Parlamentarismen och införandet av allmän och lika rösträtt var två viktiga reformer för att minska missnöjet i befolkningen.