Stockholmskällan

Historia i ord, ljud och bild
Ett ånglok på järnvägsspåret
Ett ånglok på järnvägsspåret. Fotograf: Lennart af Petersens, 1940-1949, Stadsmuseet i Stockholm.

Tågtrafik

När järnvägen kom förändrades både resor, transporter och staden Stockholm. Runt de olika tågstationerna växte torg och handelsplatser fram. Järnvägens många broar och tunnlar har också format stadens utseende.

De första tågen drevs med ångkraft. Under 1900-talet började järnvägen elektrifieras istället. I Stockholm började spårvagnarna gå på el under 1920-talet. Pendeltåg och lokalbanor blev också eldrivna under första halvan av 1900-talet. De sista ångloken åkte på Stockholms järnväg på 1970-talet.

Utvalt källmaterial om tåg

Järnvägen kommer till Stockholm

Järnvägen betydde mycket för transporter och resor i Sverige. Med tåg gick det snabbare att ta sig mellan olika delar av landet, jämfört med häst och vagn, båt eller till fots. Nu kunde både råvaror och färdiga produkter forslas på järnväg. Under 1850-talet började vi att bygga järnvägar i Sverige. Stockholms första järnväg blev färdig 1859. Den gick till Katrineholm. 1862 byggdes järnvägen vidare, hela vägen till Göteborg. Fyra år senare kunde stockholmarna åka tåg till Uppsala och vidare norrut också.

Olika järnvägsstationer för olika tåg

Stockholms första järnvägsstation låg på Södermalm, vid Medborgarplatsen. Fram till 1940 hette torget Södra Bantorget, eftersom det låg precis intill tågbanan. Alla tåg som kom söderifrån eller från Göteborg stannade där. Där slutade nämligen järnvägen. Tågen som gick till Uppsala och vidare norrut gick från Stockholms Norra station som låg vid Norra Bantorget. 1871 byggdes järnvägarna ihop så att de möttes på den nybyggda centralstationen. På kartan från 1875 syns Södra station, Centralstationen och Norra station.

På 1880-talet byggdes också Stockholms Östra station. Därifrån går fortfarande tågen på Roslagsbanan, österut. Det har också funnits särskilda godsstationer för att transportera varor från industrier och fabriker, bland annat i Liljeholmen och vid Norra station.

Sammanbindningsbanan byggde ihop järnvägen genom Stockholm

Sammanbindningsbanan genom Stockholm byggde ihop järnvägarna mellan norra och södra Sverige och öppnade för trafik 1871. Järnvägen genom centrala Stockholm hade två spår och tre stationer: Stockholms Centralstation, Norra station och Södra station. Vid Gamla stan där järnvägen är som smalast kallas den för "Getingmidjan".

Sammanbindningsbanan var det dyraste järnvägsprojektet i Sverige. Eftersom Stockholm är byggt på öar krävdes många broar och viadukter. Centralstationen byggdes också på mark som skapades genom att en del av Klara sjö fylldes igen. Dessutom byggdes en 400 meter lång tågtunnel under Södermalm.

 

Södra station

Södra station var den första järnvägsstationen i Stockholm. Stationen låg från början vid Medborgarplatsen, ungefär där Söderhallarna ligger idag.

Södra station användes både för godståg och persontrafik. Nu är det bara pendeltågen som stannar vid Södra station. Godsstationen lade ner på 1980-talet. Den gamla bangården och många av järnvägsbyggnaderna revs. En del ville bygga hus med 40 våningar istället och förvandla Södra stationsområdet till "Söders Manhattan". De planerna blev inte av. Nu ligger istället Fatbursparken och bostadshus med ungefär 3000 lägenheter på området.

Utvalt källmaterial om Södra station

Centralstationen

Centralstationen byggdes mellan 1866 och 1871. Arkitekten som ritade byggnaden hette Adolf Wilhelm Edelsvärd. Han arbetade som arkitekt på Statens Järnvägar och ritade flera andra stationer i Sverige under slutet av 1800-talet när järnvägarna byggdes.

Från början låg banhallen där järnvägsspåren gick, där Centralhallen ligger idag. Men tågtrafiken växte snabbt och det blev snart för trångt på Centralstationen, som har byggts om flera gånger i takt med resenärernas behov.

Centralstationen är också en plats för handel. Här har resenärerna kunnat köpa tågbiljetter, böcker och mat sedan 1800-talet. Idag är vi vana vid självbetjäning och att köpa biljetter med telefonen eller i automat. Tidigare hade personalen på stationen små tryckerier vid biljettförsäljningen. Tidningar och böcker såldes över disk. Tidigare har det funnits en fin restaurang och en frisörsalong på stationen.

Idag kan resenärerna byta till tunnelbana, pendeltåg och bussar från Centralstationen, eftersom den är ihopbyggd med T-Centralen, Station Stockholm City och Cityterminalen.

Utvalt källmaterial om Centralstationen

Östra station

Pendeltågen har knutit ihop Stockholm med närliggande städer och kommuner. Östra station började runt sekelskiftet 1900 som ett enkelt stationshus i trä, där Odengatan möter Valhallavägen. Den nuvarande stationsbyggnaden vid Valhallavägen och Kungliga tekniska högskolan invigdes 1932. Idag är Östra station ändhållplatsen för Roslagsbanan.

Utvalt källmaterial om Östra station

Norra Station

När Stockholms Centralstation invigdes 1871 och de södra och norra stambanorna byggdes ihop, förvandlades Norra Station, som låg vid Norra Bantorget, från en station för persontåg till en godsstation.

Själva torget är ungefär lika gammalt som järnvägsstationen. Under 1870-talet anlade staden en öppen plats för torghandel intill stationen. Där bedrev försäljare handel på torget. Omkring år 1900 anlades parken, som i början av 2000-talet blev större när platsen byggdes om.

Men namnet ”Stockholms norra station” var under 1800- och 1900-talen egentligen två olika järnvägsstationer. Vid Norrtull i Vasastan, som har tidigare varit en av Stockholms största trafikplatser, fanns det en befintlig station. När järnvägsstationen vid Norra Bantorget lades ner flyttades namnet över till stationen vid Norrtull. Dess godsverksamhet upphörde på 1990-talet.

Utvalt källmaterial om Norra station

Liljeholmens tågstation

Till en början var stationshuset ett litet rött trähus som öppnade för persontrafik 1 december 1860. Stationsbyggnaden i rött tegel byggdes runt 1911 och persontrafiken fortsatte till 1929. Därefter fungerade anläggningen som godsstation fram till 1959 då huset revs för att bredda Södertäljevägen. År 1998 revs hela bangården. Järnvägen vid Liljeholmen bidrog till att många industrier etablerade sig i området.

Utvalt källmaterial om Liljeholmens tågstation

Flyktingströmmar - de kom med båt och tåg

Under andra världskriget kom över 70 000 finska barn till Sverige med lapp om halsen, ensamma eller med syskon. De kom med tåg hela vägen från finska gränsen vid Haparanda eller med båt till Skeppsbrokajen i Stockholm. Tanken var att de skulle slippa uppleva krigets fasor och växa upp i ett land som hade fred. Många kunde ingen svenska när de kom och en del var för små för att förstå var de hade hamnat. En del barn stannade kvar i sina nya, svenska familjer efter kriget medan andra återvände till Finland.

Förslaget om att transportera barnen till Sverige kom från svenskt håll. Det officiella syftet var att skydda barnen från kriget samt att bistå med mat och kläder. Förslaget möttes till en början med tvekan från finska myndigheter, men trots detta genomfördes evakueringarna. Initialt handlade det om att bereda finska barn tillfälle till rekreation över sommaren i Sverige. Men från och med 1941 fick projektet en annan dimension, och barnen bereddes platser för längre tidsperioder.

Flyktingar på Centralstationen under första världskriget

Under första världskriget kom också många flyktingar med tåg till Sverige och Stockholm. När kriget bröt ut i augusti 1914 utvisade Tyskland ett stort antal ryska medborgare som befann sig i landet. Några tog sig tillbaka till Ryssland via Sverige. Centralstationen blev ett centrum för flyktingarna. Eftersom Sverige var neutralt i kriget kunde Ryssland och Tyskland utväxla krigsfångar här. Röda korset ordnade tågtransporter.

Utvalt källmaterial om järnvägen och tåg

Uppdaterad