Rättssäkerhet - skydd från makten
Vad krävs för att vi ska ha demokrati? I en demokrati får majoriteten bestämma. Men minoriteten måste också skyddas. Den som är svag eller utsatt, nedröstad eller bortröstad, som har begått ett brott eller blivit utsatt för ett, ska behandlas väl och inte riskera att råka illa ut.
I en demokrati är det viktigt att medborgarna känner att de kan lita på myndigheterna. Att de får ta del av de fri- och rättigheter som gör ett samhälle demokratiskt och litar på att de inte kan bli fängslade på godtyckliga grunder. I den här texten ska vi titta närmare på rättsväsendets utveckling i Sverige.
Gustav III förbjöd tortyr
Tortyr var länge ett lagligt "hjälpmedel" vid polisförhör och förbjöds först under Gustav III:s tid. Det innebar inte nödvändigtvis att tortyren upphörde i poliskammaren. 1818 blev det stort rabalder när den unge skribenten Carl Gustav Walberg hängde ut polismästare Olof Wannqvist i en tryckt anklagelseakt. Walberg representerade tre drängar som hävdade att Wannqvist använt tortyr för att försöka pressa fram ett erkännande.
Maktmissbruk
Huruvida polisen har missbrukat våldsmonopolet har även diskuterats flitigt efter sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. En skrift från 1810-talet understryker vikten av att fritt få kritisera polismakten - flera sidor i den är dock överstrukna av censuren!
Polisen får dricks
Man kan också fråga sig om det faktum att brottsoffer kunde ge "dricks" till enskilda konstaplar påverkade polisens förmåga att vara opartisk. Ett exempel på detta är ett brev från Oscar Andersson till poliskommissarien Johansson. Med hjälp av polisen har Oscar Andersson fått tillbaka en ytterrock. Som tack skickar Andersson ett brev som innehåller ett tack för hjälpen samt 3 kronor ”såsom en ringa uppmuntran.”
Prostitutionspolisen
Prostitutionspolisen, vars uppgift var att registrera och föra prostituerade kvinnor till tvångsbesiktning, fick också ofta kritik. Förutom att tvångsbesiktningarna i sig var kränkande så ansåg sig många kvinnor felaktigt utpekade som prostituerade.
Sömmerskan Ingrid Johansson blev i mars 1869 inskriven på besiktningsbyrån. I slutet av oktober skickar hon ett brev till polismästaren Östlund där hon säger att hon är oskyldig. I ett annat brev vittnar Ingrids hyresvärd om hur ordentlig Ingrid är. Även hennes arbetsgivare skriver till polismästaren för att backa upp Ingrid.
Domstolarna och rättegångsprocesser
1839 blev det liv i luckan när barnamördaren Martin Arosin benådades av kungen. I flera småtryck kritiserades beslutet, något som kommit att bli allt vanligare när den allmänna rättskänslan sårades. I och med den fria pressens framväxt på 1800-talet kom även domstolsväsendet att granskas noggrant.
Det Sagerska målet – en följetong i pressen
1848 kunde stockholmarna följa så gott som varje steg i det våldtäktsmål som den unga småländskan Sophie Sager drev mot sin hyresvärd. Inlagor och utförliga referat publicerades i Stockholms dagblad som en slags följetong. Ibland trycktes hela brottsprotokoll från särskilt spännande mål. Den större tillgången på rättsligt material innebar troligtvis att människors rättsmedvetande ökade - även om en del brottmål nog även kunde fungera som sin tids thrillers, ett slags underhållningsvåld.
Du kan läsa mer om Sophie Sager i temat Människor i Stockholm.
![[Angående förändringar i polisens organisation] Anmärkningar wid höglofl. lag- utskottets betänkande, i anledning af wäckt motion om ändring i polis-styrelsen inom hufwudstaden / G. L. Grönhagen](/skblobs/83/83d05844-03da-4879-adbe-791012c9bbd7.jpg?preset=pl-220)
![En ömklig och rörande visa om den grymme och hårdhjertade f.d. källarmästaren Martin-Arosin, som slurfvade borrt [sic] sitt barn](/skblobs/4d/4df98952-f1ab-4546-b7b6-723fe7e2d827.jpg?preset=pl-220)
