Handskrivet dokument med skrivstilstext
Rättegångshandlingarna i målet mot Frans Albert Pettersson och Lars Konrad Johansson.
Text
Författare: Stockholms Rådstufvurätt. Stockholms stadsarkiv

Frans Albert Pettersson och Lars Konrad Johansson gripna, häktade och dömda för ”otukt, som mot naturen är” i augusti 1897.

Den 19 augusti 1897 gav sig den 41-årige arbetskarlen Frans Albert Pettersson och den 31-årige måleriarbetaren Lars Konrad Johansson ut till Ladugårdsgärdet ”överlastade” av ”starka drycker”. Vid klockan sex-halvsju på kvällen gick de upp i ett skogsbryn kallat Ekbacken för att ha sex med varandra. Där upptäcktes de av två gardister som smugit efter dem.

Pettersson och Johansson dömdes enligt strafflagens kapitel 18 paragraf 10 till tre månaders straffarbete för ”otukt, som mot naturen är”, men domen gällde inte bara deras handlingar i Ekbacken den 19 augusti. I polisförhöret berättar paret om sin tioåriga relation:

”På derefter framstäld fråga huruvida de förut med hvarandra öfvat otukt på liknande naturstridiga sätt, erkände de båda sammanstämmande:
att de känt hvarandra sedan öfver tio år tillbaka,
att de blifvit bekanta med hvarandra, under det Pettersson bodde i huset No 24 Stora nygatan, der Johansson samtidigt hade anställning,
att Johansson derunder vid ett par tillfällen legat öfver nätterna hos Pettersson,
att de vid dessa tillfällen legat afklädda tillsammans i Petterssons säng,
att de vid dessa tillfällen på enahanda naturvidriga sätt haft samlag med hvarandra,
att ingen af dem nu kunde erinra sig hvem som först framkommit med förslaget härom,
att Johansson derefter under båda åren 1895 och 1896, vid två tillfällen, en tid hade bott hos Pettersson i huset No 9 Kindstugatan 4 tr upp.
att de derunder flere gånger med hvarandra haft samlag/…/
Wid de tillfällen då Johansson bott hos Pettersson, lågo de alltid afklädda bredvid hvarandra i samma säng.
Båda förnekade de, att de med andra manliga personer haft samlag.”


Begreppet homosexualitet slog igenom ett tiotal år senare i det svenska språket. Paragraf 18:10 fanns i Svea Rikes lag mellan åren 1865 och 1944. Lydelsen ”Övar någon med annan person otukt som emot naturen är/…/varde (denne) dömd till straffarbete i högst två år” syftade på handlingen att ha sex med en person av samma kön, men tillämpades fram t.o.m. år 1943 endast på fall där män haft sexuellt umgänge med andra män.

I pdf:en finner du Stockholms Rådstufvurätts protokoll från rättegångsförhandlingarna den 26 augusti 1897 , resolutionen om remittering till Rådstufvurätten samt polisens rapport från den 23 augusti 1897.

Fallet finns även beskrivet av Greger Eman i Sympatiens hemliga makt. Stockholms homosexuella 1860-1960.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Uppdaterad