Handledningen är skriven av historiker Karin Carlsson inom ett projekt kallat City Memories. Texten ger verktyg till hur vi kan läsa, förstå och tolka både byggnadsritningar och fysiska hus. I handledningen presenteras en rad exempelbyggnader, och det finns inbäddade direktlänkar till poster om byggnaderna i Stockholmskällan.
Den vägledande texten är uppdelad i fyra delar, som i turordning behandlar byggnadens uppförande, exteriör, interiör och befolkande. Varje del beskrivs med hjälp av olika exempelbyggnader samt innehåller arkiv- och källtips. Varje avsnitt avslutas med en sammanfattande checklista. De flesta ritningsexempel som tas upp i handledningen är hämtade ur bygglovshandlingar från 1880- till 1970-talet.
Den inledande texten tar upp den unika serien bygglovsritningar från 1713-1978 som förvaras i Stadsarkivet och som utsågs till Världsminne av UNESCO år 2011. I inledningen beskrivs också handledningens socialhistoriska perspektiv samt målgrupp, avgränsningar och upplägg (disposition).
Handledningen riktar sig i första hand till vuxna läsare, som till exempel högskole- och universitetsstudenter och yrkesverksamma inom arkitektur- och kultursektorn. Det innebär att texten kan kräva vissa förkunskaper.
Länkade poster till Stockholmskällan
I handledningens text finns direktlänkar till poster i Stockholmskällan, där du kan läsa mer om de olika exempelbyggnaderna. Samma poster finns även länkade under ”Mer i Stockholmskällan” i den här posten.
Projektet City Memories
“City memories – Visualizing change in three European capitals” var ett EU-finansierat projekt som pågick 2023–2024. Projektet var ett samarbete mellan stadsarkiven i Budapest, Köpenhamn och Stockholm, med Stockholms stadsarkiv som koordinator. Projektets utgick från städernas byggnadsritningar och syftet var att hitta nya sätt att gör ritningarna mer tillgängliga och användbara.
