Det Bünsowska huset på Östermalm uppfördes 1886-1888. Byggnadens planer ritades av Anders Gustaf Forsberg och fasaden ritades av Isak Gustaf Clason. De tryckta planritningarna är hämtade ur boken ”Stockholms-byggnader” från 1892. Ritningarna speglar dåtidens ideal och normer för den välbärgade borgarklassens bostäder. Byggnadens ingångar och de stora paradvåningarnas planlösning har en tydlig uppdelning som separerade herrskap och tjänstefolk. Mannen i familjen hade dessutom eget herrum.
Byggnaden uppfördes i fem våningar inräknat bottenvåningen. Den innehöll tjugofem exklusiva bostadslägenheter på 5-9 rum och kök, tambur, serveringsrum, badrum och vattentoalett (wc). Utöver dessa fanns en lägenhet i bottenvåningen med 2 herrum, tambur och wc, vid tiden kallad ”ungkarlsdublett”. I bottenplanet låg också tre portvaktsbostäder, en för varje ingång. De olika rumstyperna har markerats med siffror på ritningarna och sifferförklaring finns till vänster om respektive plan. Den övre planen är för våning 1-4 och den undre är bottenvåning.
Entréerna från Strandvägen och huvudtrapphuset var till för lägenhetsinnehavarna och besökare med liknande social status. Här arbetade portvakterna, som såg till att rätt personer blev insläppta. Våningarnas stora tamburer hade öppningar till representativa sällskapsrum såsom salong, matsal och herrum. Dessa rum var placerade ut mot Strandvägen samt i sidoflygeln ut mot Grev Magnigatan. De två hörntornen innehöll salonger i samtliga våningsplan.
Tjänstefolkets arbets- och bostadsrum var placerade in mot gården, långt från de sociala ytorna. Här låg kök, domestikrum (jungfrukammare), serveringsrum och skafferi. Placeringen innebar att många av sysslorna som fick livet i våningen att fungera, som matlagning och varulämning, kunde ske utan att ljud eller lukter nådde ut i våningen. Tjänstefolket hade separata ingångar på gården, via fem mindre trapphus som ledde direkt till lägenheternas kök. På gården fanns även latrinlängor med personalens torrdass, vagnsbodar och ett stall med två kuskrum.
Herrum?
Ett eget rum för herrn i huset var en självklarhet i de stora våningarna och avspeglar dåtidens könsroller. Herrummet var husfaderns egna rum, där han kunde vistas i fred, arbeta och ta emot gäster. Herrummet låg nära tamburen och långt från köksregionen, som var tjänstefolkets område. Något motsvarande rum för kvinnan/hustrun finns inte i planlösningarna.
Mer om exteriören
I posten ”Bünsowska huset – stilbildande fasader på Östermalm” finns bilder på byggnadens fasader, som också är hämtade ur boken ”Stockholms-byggnader” från 1892. Posten finns länkad under ”Mer i Stockholmskällan”. Där finns även en post med bygglovsritningar till fasader, sektioner och planer från bygglovsansökan som lämnades in 1886.
