I detta dokument beskrivs ett möte i Folkets hus med den socialdemokratiska politikern Hjalmar Branting. På mötet, som var öppet för allmänheten och lockade över 700 personer, talade Branting om kvinnlig rösträtt, och om rösträttsrörelsens kopplingar till arbetarrörelsen.
Från år 1885 började polisen mer systematiskt att övervaka politiska möten, och oftast handlade det om övervakning av socialdemokratiska möten. Annonsen finns i en anteckningsbok angående sådan övervakning som förvaras i Kriminalavdelningens arkiv.
Texten renskriven:
P.M.
Det till i går af Socialdemokr. Kvinnokongr. V. U. utlysta offentliga mötet i Folkets Hus´ A-sal inleddes med ett par musiknummer, hvarefter en kvinlig medlem besteg talarestolen och hälsade de närvarande välkomna samt överlämnade ordet till herr Hjalmar Branting, som därpå i ett längre anförande talade för [otydligt] internationella kvinnorörelsen, som denna dag öfver hela verlden firade sin 3:dje årshögtid. Talaren betonade, att denna kvinnorörelse endast är en afläggare af den stora internationella socialdemokratiska arbetarerörelsen, och att den satt såsom sitt främsta mål att förhjälpa kvinnorna till allmän rösträtt och full likställighet med mannen på alla områden, på samma gång som den dock på allt sätt understöder den socialdemokratiska arbetarerörelsen i dess arbete. Den ekonomiska utvecklingen har drifvit kvinnorna in på mannens arbetsfält, och detta gör, att kvinnorna äfven måste gå fram i arbete för större rättigheter. Kvinnorörelsen går framåt trots allt motstånd, och, äfven om deras stora fråga – rösträttsfrågan – af en eller annan orsak skulle uppskjutas på ett eller annat år, hafva kvinnorna dock ingen anledning att se saken alltför tragiskt. Efter att hafva framställt skillnaden mellan öfverklassens kvinnor, som genom sitt deltagande i agitationen för ökade krigsrustningar arbeta för kriget, och arbetareklassens kvinnor, hvilka arbeta för fredens bevarande, afslutade talaren sitt föredrag med en uppmaning till kvinnorna att oförtröttadt hjälpa till i arbetet för folkens förbrödring och sociala reformers genomförande till allas lycka.
Därefter upplästes och antogs en resolution, i hvilken framhölls kvinornas berättigade kraf på en snar lösning af frågan om allmän rösträtt för kvinnor. Sedan beslut fattats om afsändande af ett hälsningstelegram till en af kvinnorörelsens ifrigaste förkämpar, Rosa Luxemburg, och skådespelerskan Maria Schildknecht deklarerat några dikter, afslutades mötet med ett par musiknummer.
Mötet, som var besökt af minst 700 personer, började kl. 11.45 f.m. och slutade kl. 2 e.m. Inga oordningar framkommo.
Stockholm den 9 mars 1914.
