Text

Stora rösträttsdebatter i riksdagen 1912

År 1912 hade Kungl. Majt. föreslagit politisk rösträtt för kvinnor. Konstitutionsutskottet biföll och reservationer hade lämnats av högerns Ernst Trygger, samt av socialdemokraten Hjalmar Branting. Den senare föreslog alternativet att gifta kvinnor med egen debetsedel (skuldsedel gällande skatt) och som betalt sina skatter skulle få rösträtt, även om hennes man inte hade betalt sina skatter.

Våren 1912 debatterades kvinnans rösträtt flitigt även i tidningarna. Stockholms Dagblad återgav den 19 maj en lång debatt i riksdagens första kammare.

Motståndarna i frågan var rädda för att kvinnors ”särintressen”, deras ”känslor och idéer” skulle ta för stor plats på bekostnad av frågor om jordbruk, handel, industri och juridik. Kvinnors svårigheter med att hålla nerverna i styr och huvudet kallt låg dem i fatet, deras okunskap om politik och det faktum att de inte försörjde sig själva hela livet likaså. Kvinnans krafter skulle läggas på hem och barn, och hade hon energi över så kunde hon ju alltid uppfostra barnen eller sköta sitt hem ännu bättre.

Förespråkarna å sin sida drog fram exempel från länder där kvinnlig rösträtt redan införts och påpekade att inga av motståndarnas farhågor slagit in. Tvärtom så ansågs kvinnorna i dessa länder som lika vidsynta, kunniga och intresserade som den manliga valkåren. Då kvinnor dessutom deltar i samhällets alla arbeten, ”det gröfsta kroppsarbete inräknadt”, så hade hon precis som männen sina intressen att bevaka.

Första kammaren röstade och med 86 röster mot 58 avslogs propositionen om kvinnlig rösträtt.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

"Kvinnan likställes med män i statstjänst" - artikel Nya Dagligt Allehanda 1921

"Kvinnan likställes med män i statstjänst" - artikel Nya Dagligt Allehanda 1921

4-6 Barnens rösträtt
Tema

4-6 Barnens rösträtt

I Sverige har vi allmän och lika rösträtt. Men vem har bestämt att det bara är vuxna som ska få rösta? Argumentera för barnens rösträtt, på samma sätt som vuxna gjorde för 100 år s…

7-9 Varför rösträtt
Tema

7-9 Varför rösträtt

Varför införde Sverige allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1921? Vad ser vi för olika anledningar? Och vilka faktorer var viktigast?

En medborgarfest med anledning av rösträttsfrågans lösning!

En medborgarfest med anledning av rösträttsfrågans lösning!

En motståndare mot kvinnlig rösträtt har ordet

En motståndare mot kvinnlig rösträtt har ordet

Firande av kvinnans rösträtt!

Firande av kvinnans rösträtt!

Frida Stéenhoff, Hvarför skola kvinnorna vänta? föredrag om den kvinnliga rösträtten, hållet i Stockholm den 23 nov 1905

Frida Stéenhoff, Hvarför skola kvinnorna vänta? föredrag om den kvinnliga rösträtten, hållet i Stockholm den 23 nov 1905

GY Varför rösträtt
Tema

GY Varför rösträtt

Varför införde Sverige allmän och lika rösträtt för kvinnor och män 1918-1921? Vad ser vi för olika anledningar? Och vilka faktorer var viktigast?

Hjalmar Branting om kvinnlig rösträtt

Hjalmar Branting om kvinnlig rösträtt

Kvinnlig rösträtt anno 1916

Kvinnlig rösträtt anno 1916

Möte med Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt

Möte med Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt

Program vid de svenska kvinnornas första allmänna rösträttsmöte i Stockholm den 18 och 19 juni 1909

Program vid de svenska kvinnornas första allmänna rösträttsmöte i Stockholm den 18 och 19 juni 1909

Röster om rösträtten
Tema

Röster om rösträtten

2018-2022 firar vi 100-årsfirandet av den allmänna och lika rösträtten i Sverige. Rösträtten utökades successivt under hela 1900-talet. Här kombinerar vi historiska bilder och text…