Oäkta barn och barnamord
Barn som föddes utan att föräldrarna var gifta kallades länge oäkta barn. De barnen var mycket utsatta och hade inte samma rättigheter och möjligheter i samhället som barn till gifta föräldrar. Barnadödligheten var hög i Stockholm långt in på 1900-talet, men den var ännu högre bland barn som hade ogifta föräldrar.
1905 fick barn som fötts av ogifta föräldrar samma arvsrätt efter sin mor som barn till gifta föräldrar. Först 1970 fick barn födda utan att föräldrarna var gifta, samma arvsrätt efter sin pappa som där föräldrarna var gifta med varandra. 1917 försvann uttrycket “oäkta” ur svenska lagtexter.
I Sverige var det länge olagligt att ha sex om man inte var gift. En graviditet utan äktenskap kunde därför vara en katastrof för en kvinna. Det var både skamligt och straffbart. Dessutom var det nästan omöjligt för en ensam kvinna att försörja och samtidigt vårda ett litet barn. Samhället erbjöd varken föräldraledighet eller organiserad barnomsorg.
