Civilisationens införande i Sverige. (Om Curry fått sin vilja fram). Bildskämt om Curry Treffenberg i Söndags-Nisse – Illustreradt Veckoblad för Skämt, Humor och Satir, nr 13, den 1 april 1866
Bildkonst
Konstnär: Redaktör: Schultz, Johan Gustaf (1839-1869), Illustrationer: Wahlbom, Gustaf (1824-1876). Utbildningsförvaltningen

Civilisationens införande i Sverige. (Om Curry fått sin vilja fram). Bildskämt om Curry Treffenberg i Söndags-Nisse – Illustreradt Veckoblad för Skämt, Humor och Satir, nr 13, den 1 april 1866

Curry Treffenberg blev känd för en bredare allmänhet vid Riksdagen 1865-1866, när man införde ett tvåkammarsystem istället för den gamla ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder. Treffenburg hade i ett eldigt tal försvarat den gamla ståndsriksdagen. Dessutom lade han förslaget att införskaffa giljotin som avrättningsinstrument. Efter det förekom han ofta i tidningarna som en representant för konservativa värderingar, bland annat motsatte han sig alla rösträttsreformer. 13 år efter den här illustrationen, 1879, var Treffenberg landshövding i Sundsvall, när en stor strejk utbröt vid sågverken. Treffenberg kallade då in militär och kanonbåtar och lyckades på så vis avbryta strejken.

Söndags-Nisse kom ut mellan 1862 och 1924. Mottot var ”Alla sätt äro bra – utom de tråkiga” – ett citat av den franske 1700-talsfilosofen Voltaire.

I tidningen förekom skämtteckningar med tillhörande text, ungefär som i 1900-talets tecknade serier. Ett urval av Söndags-Nisses bildskämt finns i Stockholmskällan. Vill du se hur ett helt nummer av Söndags-Nisse kunde se ut 1866 kan du använda en av länkarna nedan.

I Söndags-Nisse fanns även humoristiska kåserier, notiser och krönikor som kommenterade dagsaktuella händelser. Tidningen drev inte bara med kung och regering utan även med kvinnor och män ur alla samhällsklasser.

1866 hade Söndags-Nisse sitt kontor på Skärgårdsgatan 10 (nuvarande Själagårdsgatan 10), i kvarteret Cygnus.

Bilden är tagen ur ett privatägt exemplar av Söndags-Nisse, men tidningen finns i Kungliga Bibliotekets samlingar.

Mer i Stockholmskällan

Relaterade poster och teman

Uppdaterad