Dekorativ bild: Utsikt över grönskande villabebyggelse
Förslag till villastad på Hornsberg, 1885-1886. Okänt upphov, Stadsmuseet i Stockholm

Stockholm får en stadsplan och flyttar från Gamla stan

Under medeltiden växte Stockholm ur Gamla stan. Stockholmarna började bygga hus och gator på de delar av Södermalm och Norrmalm som låg allra närmast det äldsta Stockholm. På 1600-talet fortsatte staden att växa längre ut över stora delar av malmarna. Stockholms gränser gick i utkanten av av malmarna, vid tullarna. På Södermalm ligger Skanstull och Hornstull, och på Norrmalm hittar vi Norrtull och Roslagstull. Idag kallar vi den gränsen för Stockholms innerstad.

De nya gatorna byggdes efter en stadsplan. Stadsplanen är en ritning som visar hur gatorna ska gå. På kartan över Stockholm från 1642 går det att se hur de nya kvarteren på Norrmalm liknar ett rutnät. På Södermalm är kvarteren inte reglerade på kartan. Där är gatorna fortfarande ganska krokiga och kvarteren har många olika former. Under 1600-talet revs nästan alla de krokiga gatorna och istället byggde Stockholm nya, rakare vägar. På några stället blev de gamla gatorna kvar, till exempel Urvädersgränd, Klevgränd och Mariagränd.

På 1800-talet bygger Stockholm boulevarder

Under 1800-talet ökade befolkningen i Stockholm mycket snabbt. Stockholm byggdes ut och blev större. 1866 presenterade Albert Lindhagen sin plan för Stockholms stadsplanering, den så kallade Lindhagenplanen. Albert Lindhagens förslag var inspirerade av storstäder som Paris, med breda boulevarder och alléer med trädplanteringar.

Stockholms stadsfullmäktige godkände inte alla förslagen i Lindhagenplanen, men en del saker blev verklighet. Östermalm byggdes till exempel med breda gator som möttes vid Karlaplan.

I början av 1900-talet har stadsplanerarna andra idéer. Trädgårdsstaden, med mer grönska och färre raka gator blir ett ideal. Stadens bebyggelse ska istället följa naturen. Stockholms stadsarkitekt Per Olof Hallman planerade in slingrande gator och lägre hus i de nya bostadsområden som byggdes i Röda bergen och Enskede 1900-1910.

Funktionalismen delar upp vägar mellan bilar och fotgängare

Omkring 1930 slår funktionalismen igenom. Byggnadsstilen kallas ofta funkis. Fokus ligger på det som är praktiskt och funktionellt. I den funktionalistiska stadsplaneringen planerar man ofta gatorna så att biltrafik och gångtrafikanter inte behöver dela på utrymmet. Trafikseparering är ett typiskt inslag i stadsplaner från funkisen.

På 1950-talet revs mycket av den äldre bebyggelsen i Klarakvarteren på Norrmalm. De nya gatorna blev bredare och många mindre kvarter slogs ihop till större. Stockholms nya centrum planerades efter funktionalismens ideal.

Utvalt källmaterial om stadsplaner

Uppdaterad